Finns ni?

[Lamborghini]

Det kan nog vara så att jag har extremt mycket integritet. Min sambo är den enda som får klappa idag. Och dottern då men hon intresserar sig nog inte så mycket sen är jag ju varken glad i att behöva krama på folk eller bli klappad på armen eller någon annanstans heller. Det kan ju ha med saken att göra.

Fast jag är likadan! Att vara närgången med andra än maken o sonen är lite halvt obehagligt

 

[Ackio]

Jag älskar vara gravid. Mest för min ADHD är så mer stabil under graviditeten.
Älskar förlossningarna med

Däremot blir jag inte blödig vid UL, höra hjärtslag osv. Är bara mentalt mer harmoniskt

 

[Nelle]

Va? Jag är så lycklig över buke just pga dessa trådarna där man kan få gnälla av sig lite utan att få konstiga blickar. Tycker att minsta man antyder till någon att man inte gillar att vara gravid så blir det konstiga blickar, konstig stämning och de vet inte vad de ska svara ect. Så till den milda grad att jag denna graviditet helt enkelt "spelat med" och sagt att allt är underbart bara för att själv slippa frustrationen...

Att normen skulle vara att man ska må dåligt kan jag inte alls hålla med om, snarare så tror många att det är som att sväva på rosa moln och allt är underbart. Vilket gör att många blir chockade när de blir gravida och inser att så är det kanske inte riktigt....

Jag håller med dig Vilse! Jag slutade faktiskt prata med vissa personer när jag var gravid för jag orkade inte med blickarna och den underliggande tonen när jag faktiskt sa att jag inte gillade att vara gravid pga alla kräkningar (gick ner 10 kg) och foglossningar (sjukskriven och gick med kryckor).
För det allra mesta gjorde jag som dig och och log lite ansträngt och sa att "visst mår jag bra"!

 

[Tassetass]

En graviditet är en så kort tid av ens liv och även om man inte kan leva som vanligt under den tiden så var det iallafall för mig så värt det för att få mina älskade barn.

Förhoppningsvis tycker de flesta att det är värt att vara gravid för att få de barn de vill ha. Jag tycker det är värt det trots att jag ogillar att vara gravid. Jag tycker inte graviditeten har någon särställning mot för andra saker i mitt liv sett ur det perspektivet, jag gör ofta saker jag inte gillar för att jag vill ha ut något av det, t.ex. att springa intervaller är äckligt jobbig och jag hatar varje sekund men jag vill ju ha effekten de ger.

 

[Lime]

Jag tycker också väldigt mycket om att vara gravid och hoppas att få vara med om det fler gånger
Första barnet kommer i maj och både jag och sambon tycker det är en väldigt mysig och spännande tid. Jag har inte ont någonstans och blir inte hindrad i vardagen. Tycker liksom Tora att det är häftigt att det (oftast) fungerar och är helt fascinerad av alla sparkar och buffar. Det är ingen som sagt någonting dumt eller rått oss att göra si eller så, för mig är graviditeten enbart en positiv upplevelse såhär långt.
Med det sagt tycker jag att man får gnälla om sina krämpor och ventilera sina tankar, den 9 månader långa transportsträckan är onekligen väldigt individuell med en massa känslor och hormoner inblandade. Jag tycker det finns en blandning av måendet i årstrådarna, personligen försöker jag hålla mig ganska dämpad av hänsyn till de som inte har det lika lätt.

 

[Tassetass]

Jag tycker också väldigt mycket om att vara gravid och hoppas att få vara med om det fler gånger
Första barnet kommer i maj och både jag och sambon tycker det är en väldigt mysig och spännande tid. Jag har inte ont någonstans och blir inte hindrad i vardagen. Tycker liksom Tora att det är häftigt att det (oftast) fungerar och är helt fascinerad av alla sparkar och buffar. Det är ingen som sagt någonting dumt eller rått oss att göra si eller så, för mig är graviditeten enbart en positiv upplevelse såhär långt.
Med det sagt tycker jag att man får gnälla om sina krämpor och ventilera sina tankar, den 9 månader långa transportsträckan är onekligen väldigt individuell med en massa känslor och hormoner inblandade. Jag tycker det finns en blandning av måendet i årstrådarna, personligen försöker jag hålla mig ganska dämpad av hänsyn till de som inte har det lika lätt.

Jag tycker det är bra om ni glada vågar ta plats i årstrådarna! Det är skönt att se att det finns folk som mår bra också, för ibland har jag tänkt att om alla mår som jag under graviditeten har evolutionen verkligen gjort ett pissdåligt jobb.

 

[Michellan95]

Åh det där med tidsuppfattningen! Första gången tyckte jag att graviditeten gick alldeles för fort och kunde ha varit gravid i minst lika lång tid till.
Andra så tyckte jag tiden gick så sjukt långsamt, kändes som att jag hade varit gravid i ett par år eller så men andra gången var väldigt olik första eftersom jag kände sparkar redan i v15 mot första gången i v20 och alla rörelser kändes mycket mer nu sista gången.

Och det där med klappa mig på magen bekom mig faktiskt inte alls fast jag trodde innan att det skulle störa mig. De få som har klappat har gjort det väldigt försiktigt och på sitt sätt omtänksamt. Jag tyckte mest synd om "magklapparna" att de inte fick känna på sparkar utan bara en hård mage

 

[TinyWiny]

Det kan nog vara så att jag har extremt mycket integritet. Min sambo är den enda som får klappa idag. Och dottern då men hon intresserar sig nog inte så mycket sen är jag ju varken glad i att behöva krama på folk eller bli klappad på armen eller någon annanstans heller. Det kan ju ha med saken att göra.

Då är vi två! Jag fungerar exakt likadant. Jag avskyr när folk rör vid mig och ska kramas och greja. Jag vill hemskt gärna välja själv vem jag vill bli kramad av och vem som ska röra vid mig! Tänk tanten som kom fram och klappade mig på kinden första gången hon såg mig i rullstol. Hua

 

[Tora]

Fast jag är likadan! Att vara närgången med andra än maken o sonen är lite halvt obehagligt

Jag är också sån men min gravidmage var jag bara fånigt stolt över när någon ville röra

 

[MM]

Det var faktiskt aldrig någon som frågade om dom fick känna på magen. Men jag tror inte jag hade varit helt okej med det faktiskt. Alltså att vem som helst skulle känna. Vänner däremot hade gärna fått känna. Men så är jag alltid.
Främmande människor ger fan i att ta på mig och släkt och vänner har jag inga problem att kramas med.
Jag kände rörelser tidigt med båda. Vecka 16 med första och 14 med andra

 

[Tora]

Jag tycker det är bra om ni glada vågar ta plats i årstrådarna! Det är skönt att se att det finns folk som mår bra också, för ibland har jag tänkt att om alla mår som jag under graviditeten har evolutionen verkligen gjort ett pissdåligt jobb.

Fast det känns lite så där. Alla tycker det är mer eller mindre jobbigt och vill bara få det överstökat och få sin kropp tillbaka och så kommer jag och säger att jag älskar det och helst skulle vilja vara gravid några månader till. Det känns som om jag skriver folk på näsan om hur superpräkto jag är.

 

[Tassetass]

Fast det känns lite så där. Alla tycker det är mer eller mindre jobbigt och vill bara få det överstökat och få sin kropp tillbaka och så kommer jag och säger att jag älskar det och helst skulle vilja vara gravid några månader till. Det känns som om jag skriver folk på näsan om hur superpräkto jag är.

Tråkigt att du känner så, ska inte behövas tycker jag. Alla har vi ju saker vi gillar mer än andra, saker vi har en bättre eller sämre predisposition för, saker som är mer eller mindre viktiga osv, och allt det gör ju att vi hanterar och känner olika i givna situationer.

 

[DarkInNight]

Jag tycker det är bra om ni glada vågar ta plats i årstrådarna! Det är skönt att se att det finns folk som mår bra också, för ibland har jag tänkt att om alla mår som jag under graviditeten har evolutionen verkligen gjort ett pissdåligt jobb.

Ja men exakt så!
Även om jag inte gillar att vara gravid så tycker jag det är bra att andra gör det, och alla har lika stor rätt att tycka att sin graviditet är hur hemsk eller underbar som helst.

Apropå UL så grät jag på alla jag varit. Det har varit en stor lättnad att få höra och se att även o m jag mår skit så mår lilla pyret i magen bra

 

[em-pirre]

Jag måste säga att jag ändå är jätteglad över att ni som ogillar graviditeten har delat med er. Fästmannens syster berättade med gråten i halsen att hon är chockad över att det inte alls är sådär mysigt som man trodde det, och att hon vantrivs. Då kunde jag i alla fall berätta att det är VÄLDIGT vanligt. Det tröstade henne jättemycket!

 

[Cocos]

Jag tror att väldigt få hatar att vara gravida.. Dom hatar nog sjukdomarna/krämporna som kommer av graviditeten

Jag älskade att va gravid, sjukskrevs tidigt pga förvärvar och kunde knappt andas eller äta sista månaderna. Men kände mig trots det typ som Jesus att få äran att bära ett foster och ha förmåga att få det att växa till en bebis är bara så jäkla magiskt under graviditeten sa jag att om det va möjligt skulle jag gärna va surrogatmamma för det är så härligt att va gravid
Jag lipade på ultraljuden, lipade när hon föddes och gråter fortfarande flera dagar i veckan när jag tittar på henne och inser att jag har skapat en så fantastisk varelse!
Nu tar jag kanske i men denna lilla unge äger verkligen min själ jag är hon och hon är jag.

 

[Korven]

Jag hade inga problem mer än att kaffet var lite äckligt första månaden. Jag jobbade i ett ganska tungt jobb ända in i kaklet sas. Jag var tvungen att ta ut nån ledighet när det närmade sig och sen gick jag över tiden också. Det var lite drygt, men inga problem fö. På förlossningen kläckte jag ur mig att nu skulle jag kunna ha en till på raken. Det känns lite orättvist när man läser om allas problem.
UL gjordes inte då , man fick bara höra hjärtslagen och det var ju kul

 

[Tassetass]

Jag tror att väldigt få hatar att vara gravida.. Dom hatar nog sjukdomarna/krämporna som kommer av graviditeten

Jag älskade att va gravid, sjukskrevs tidigt pga förvärvar och kunde knappt andas eller äta sista månaderna. Men kände mig trots det typ som Jesus att få äran att bära ett foster och ha förmåga att få det att växa till en bebis är bara så jäkla magiskt under graviditeten sa jag att om det va möjligt skulle jag gärna va surrogatmamma för det är så härligt att va gravid
Jag lipade på ultraljuden, lipade när hon föddes och gråter fortfarande flera dagar i veckan när jag tittar på henne och inser att jag har skapat en så fantastisk varelse!
Nu tar jag kanske i men denna lilla unge äger verkligen min själ jag är hon och hon är jag.

Jag ler med dig när jag läser vad du skriver för det låter så härligt. Samtidigt undrar jag om vi verkligen går igenom samma grej, för jag känner ungefär noll och ingenting av ära, Jesus och magi. Graviditeten som sådan är för mig något som naturen fixat till; jag och maken hade flax när spermie och ägg fann varann, jag råkar vara den av honkön i vår relation så jag får bära barnet och det hela är liksom bara biologi. Resultatet av en graviditet är döhäftigt, det är ju en helt ny människa, men själva graviditeten i sig känns inte så "märkvärdig", det är bara "a means to an end".

Jag hoppas och tror att jag kommer ikapp dig känslomässigt när bläckfisken väl är ute på torra land.

 

[Snowwhite]

Jag tror helt klart att det beror på vilken sorts forum det här är. Som någon redan påpekat så är det mycket aktivt folk här, häst och hundfolk som är vana att röra sig i större utsträckning dagligen. Får man en graviditet med problem med foglossning, illamående, ryggont mm så påverkar det väl ens vardag i större utsträckning än om man tex. inte har häst eller är van att träna x antal timmar/dag/vecka.
Jag tycker att det är befriande att läsa att det finns fler som mig, som inte tycker att vara gravid är det mysigaste som finns. Missförstå mig inte, jag är enormt glad över att vi ska få barn och det är väldigt efterlängtat. Men att jag skulle vara riktigt så här begränsad och ha så pass ont större delen av tiden hade jag liksom inte räknat med...
I min omkrets ses jag snarare som den udda, om än inte den enda, som inte tycker att jag mår fantastiskt bra som gravid.

 

[Lamborghini]

Jag tror helt klart att det beror på vilken sorts forum det här är. Som någon redan påpekat så är det mycket aktivt folk här, häst och hundfolk som är vana att röra sig i större utsträckning dagligen. Får man en graviditet med problem med foglossning, illamående, ryggont mm så påverkar det väl ens vardag i större utsträckning än om man tex. inte har häst eller är van att träna x antal timmar/dag/vecka.
Jag tycker att det är befriande att läsa att det finns fler som mig, som inte tycker att vara gravid är det mysigaste som finns. Missförstå mig inte, jag är enormt glad över att vi ska få barn och det är väldigt efterlängtat. Men att jag skulle vara riktigt så här begränsad och ha så pass ont större delen av tiden hade jag liksom inte räknat med...
I min omkrets ses jag snarare som den udda, om än inte den enda, som inte tycker att jag mår fantastiskt bra som gravid.

Nu får folk inte börja bli för negativa i den här tråden Ta inte illa upp! Som sagt, det tar mycket plats i alla andra trådar.

 

[Tora]

Jag tror helt klart att det beror på vilken sorts forum det här är. Som någon redan påpekat så är det mycket aktivt folk här, häst och hundfolk som är vana att röra sig i större utsträckning dagligen. Får man en graviditet med problem med foglossning, illamående, ryggont mm så påverkar det väl ens vardag i större utsträckning än om man tex. inte har häst eller är van att träna x antal timmar/dag/vecka.
Jag tycker att det är befriande att läsa att det finns fler som mig, som inte tycker att vara gravid är det mysigaste som finns. Missförstå mig inte, jag är enormt glad över att vi ska få barn och det är väldigt efterlängtat. Men att jag skulle vara riktigt så här begränsad och ha så pass ont större delen av tiden hade jag liksom inte räknat med...
I min omkrets ses jag snarare som den udda, om än inte den enda, som inte tycker att jag mår fantastiskt bra som gravid.

Fast med första barnet hade jag två hästar som var fullt igång och en massa extra tömkörningar och en massa annat med hundarna. Allt detta fick ju plötsligt gå på sparlåga.

Den graviditeten var dessutom oplanerad (jag ville ju inte ens ha barn ) så det var verkligen en total omvändning i livet för mig. Trots det så älskade jag varenda sekund av min graviditet.

Jag som alltid varit så aktiv sov nu bort flera timmar varje dag i soffan. Egentligen borde jag ha avskytt hela konceptet men nej. Just min första graviditet tänker jag alltid på med extra mycket kärlek