Jag tyckte om att vara gravid. Hade turen att ha en ganska lätt graviditet, och kunna vara aktiv och pigg in i det sista. Men att vara nyförlöst däremot hatade jag! Var helt slut, kunde knappt gå, inte heller skita, hade rikligt avslag, och brösten gjorde ont! Var hade min välfungerande kropp tagit vägen? Och mitt i allt ett litet pyre att ta hand om, som var härlig, men det var ändå en klaustrofobisk känsla där i början. Jag tror att just denna kontrast bidrar till att jag minns min graviditet så positivt.