Får man fråga, egentligen...

[Inte_Ung]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Ja, för då så kan det antas att du har erfarenheter att dela med dig av som kan stötta.
Bl.a. rent praktiskt.
Vi gjorde så här och det blev så här.
Men även på det kännslomässiga planet.
Så här kände vi det.

 

[Mia_R]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Frågan i sig är oförarglig för min del, men jag är som sagt less på det förb*nnade tjatet som en del ägnar sig åt. Till sist står det mig upp i halsen när man gång på gång får höra att det är "den biologiska klockan" för att jag tycker en unge är söt, "är det inte dags att skaffa barn nu", när ska du skaffa ungar då", nu när du har köpt hus är det väl ungar på gång", "akta dig, snart sitter du där själv" pga att det var en stor barnfamilj som ägde huset innan, "har du en bulle i ugnen" när de såg att syrrans barnstol satt i bilen efter att jag skjutsat runt på hennes son mm mm.

Efter att jag sagt ifrån att jag inte kan få barn har det däremot blivit knäpp tyst och jag slipper höra det ständiga tjatandet från kollegorna... :smirk: Ryktet spred sig väl som en löpeld misstänker jag eftersom jag bara sagt det till en men alla har tystnat.

Min släkt har jag tack och lov aldrig hört fundera något om ev barnalstring. Det mer korkade jag hört från en kusin till mamma var att jag skulle växa ifrån hästar när jag fyllt 15.

 

[Snuffsan]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Den enda gång det kan vara intressant att veta är om det är nära vänner. Och är det nära vänner som man pratar förtroligt med så tycker jag att det är det ok att fråga. Precis som man pratar om andra stora frågor. Om förhållanden, skilsmässor osv.

Men det är som sagt en förtrolig fråga till en vän i rätt sammanhang, inte barn-tjatet som en del håller på med.

 

[mandalaki]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Det provocerande kommer sig nog av att det inte stoppar med "tänker ni försöka få barn?" Svarar man nej blir nästa fråga sannolikt "men varför inte det då?" med MYCKET höjda ögonbryn.

Jag kan tycka att folk som FÅR barn borde få motivera det i stället för de som inte får

Fast det här är inte självupplevt, jag brukar inte få frågor om min barnlöshet från folk som inte har med det att göra.

 

[Björk]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Den enda gång det kan vara intressant att veta är om det är nära vänner. Och är det nära vänner som man pratar förtroligt med så tycker jag att det är det ok att fråga. Precis som man pratar om andra stora frågor. Om förhållanden, skilsmässor osv.

Men det är som sagt en förtrolig fråga till en vän i rätt sammanhang, inte barn-tjatet som en del håller på med.

Väl talat! Precis så tycker jag. I ett förtroligt samtal med nära vänner pratar man ju om allt möjligt personligt. Då kan frågan vara relevant; man vill veta hur den andre tänker; man vill diskutera det här med val barn/inte barn.

Men när det bara handlar om någon slags "koll" om man följer "normen" - det är DÅ det blir jobbigt.

 

[oz_joj]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Det provocerande kommer sig nog av att det inte stoppar med "tänker ni försöka få barn?" Svarar man nej blir nästa fråga sannolikt "men varför inte det då?" med MYCKET höjda ögonbryn.

Exakt, när vi fick frågan tidigare om "när ska ni.." tog folk först för givet att vi ville ha barn, kunde få barn och skulle skaffa. Att vi ville vänta tycktes de inte fatta. Det var ett jä_la tjatande på att vi borde sätta igång NU för vi borde... etc
Ungefär som att tjata på folk att "när ska ni åka till Australien" bara för att jag älskar det landet. Folk kanske inte vill, inte har råd, är flygrädda, hellre åker någon annanstans etc etc.

 

[mandalaki]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Undrar vad som skulle hända om man anlägger moteld. Nån säger "vi ska ha barn!" och man svarar "Jaså, varför då?"

 

[Bebben]

Sv: Får man fråga, egentligen...

*Knapplån*

När jag var 18½ år gammal så flyttade jag ihop med sambon. Ungefär 4-5 mån senare så började jag få frågor av en viss person i släkten, som verkligen lever för sina barn som enda intresse i livet, när vi skulle skaffa barn.

Då var jag alltså inte ens 19 år fyllda, och hade inget "långt" förhållande ihop med killen bakom mig.
Nu blev det visserligen barn några år innan planerat, men jag förstår inte riktigt hur folk kan tjata på en så pass ung människa om att den borde skaffa barn Dom flesta i den åldern varken vill eller borde skaffa barn..

 

[havreflinga]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Undrar vad som skulle hända om man anlägger moteld. Nån säger "vi ska ha barn!" och man svarar "Jaså, varför då?"

Jag tycker det är lika naturligt att fråga folk varför de vill skaffa/har skaffat barn. Den frågan har jag ställt många gånger.

Jag är intresserad av hur folk tänker. Det som folk mest har reagerat på är nog när jag frågar varför de har slutat röka. De missförstår ibland och tror att jag inte tycker det är bra. Självklart är det jättebra när folk slutar röka, snusa, dricka eller liknande. Men när de kommer och berättar att de gjort det, då vill jag gärna veta vad det var som fick dem att komma fram till det beslutet.

 

[Kimz0r]

Sv: Får man fråga, egentligen...

När jag var 18½ år gammal så flyttade jag ihop med sambon. Ungefär 4-5 mån senare så började jag få frågor av en viss person i släkten, som verkligen lever för sina barn som enda intresse i livet, när vi skulle skaffa barn.

Jag/vi fick sådana frågor av exets frögurkefamilj (även kusiner etc.) Jag var då 16-17 år gammal. Hur tänker man då? Tänker man alls?

 

[Bebben]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Nej, man tänker nog inte alls. Det lär ju inte bli en bra situation om en ung tjej skaffar barn, enbart pga påtryckningar av släkt/vänner.

Gör dom det (Vi kanske jag ska skriva, eftersom jag är ung och gravid?) av egen fri vilja osv så finns ju ofta en del planerande bakom. Och det blir lätt bättre då, känns det som.

 

[Inte_Ung]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Undrar vad som skulle hända om man anlägger moteld. Nån säger "vi ska ha barn!" och man svarar "Jaså, varför då?"

Den frågan har jag fått massor av gånger.
Jag tror att väldigt många skulle vilja ställa den, men inte vågar.
Men i.o.m. att jag inte är så känslig av mig så vågar de fråga mig.
Och jag svarar så snällt så.

Vill ni också veta?

 

[CillaW]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Jag vet precis varför jag skaffade barn: för att jag älskade deras pappa.

 

[mandalaki]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Vill ni också veta?

Shoot!

dddd

 

[Olius]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Undrar vad som skulle hända om man anlägger moteld. Nån säger "vi ska ha barn!" och man svarar "Jaså, varför då?"

"För att det vore ett brott mot mänskligheten att inte för våra gener vidare" , hade jag svarat.

 

[mandalaki]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Det var då ett högtravande svar.

Anser en brottsling.

 

[Olius]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Svar på tal liksom

 

[Inte_Ung]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Shoot!

Jag ville ha den upplevelsen av att se en människa utvecklas från litet barn till vuxen.
Och under den tiden ha möjligheten att påverka hur utvecklingen skulle bli.

Det hade gått lika bra med adoptivbarn, fosterbarn eller andra barn.
Men att skaffa dem själv var enklaste sättet att få dem.

 

[Sunshine]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Jag ville ha den upplevelsen av att se en människa utvecklas från litet barn till vuxen.
Och under den tiden ha möjligheten att påverka hur utvecklingen skulle bli.

Det hade gått lika bra med adoptivbarn, fosterbarn eller andra barn.
Men att skaffa dem själv var enklaste sättet att få dem.

Det där tycker jag är en jättebra inställning

Något jag försöker tänka på nu när ICSI #2 har misslyckats och jag undrar om jag orkar med fler behandlingar.

Hur får man maken att tänka likadant?

till TS: Jag som har svårt att få barn har inga problem att få frågan "Vill ni har barn?" men däremot hatar jag när folk säger "Ska inte ni ha barn snart?", "När ska ni ha barn?" (som om det vore att bara beställa dem, liksom), eller som när min skvallriga granne ojade sig över att vi spenderar så mycket pengar på hästarna när vi ju kunde HA BARN ISTÄLLET. Jo tack för den liksom...

 

[Inte_Ung]

Sv: Får man fråga, egentligen...

Hur får man maken att tänka likadant?

Jag vet inte.
Jag skaffade biologiska barn för att det var enklaste sättet för mig.
Men jag var först inne på att adoptera i stället.

Det som sedan gjorde att jag skaffade flera barn som var biologiska, var att det även var spännande med att få uppleva mina egna instikter.
Men de går visst igång på adoptivbarn också.

Och nu efter 3 biologiska barn, så går mina instinkter liksom igång på alla barn.