Sv: Era ettåringar
Så han har varit så länge hos er?
Då är det ju lite en annan sak.
Men frågan är om det är en utvecklingsförsening eller en störning..
Min första pojke är sen i sin utveckling pga för tidig födsel, tuff start i livet samt att han är syn och hörselskadad.
Han har inget begåvningshandikapp eller störning vad man kan märka idagsläget i alla fall!
Nu är han bara 4 år men jag har fått det förklarat av neurologen att barn som tar samma steg fastän dom gör det i sin takt sällan har ett begåvningshandikapp.
Det var därför jag skrev mitt inlägg.
Men okej..över till 1-åringarna!
Min minsta bus är 10 månader men jag berättar ändå;
Sover?
Somnar mellan 21-23 och sover hela natten fram till 09 ca.
Sedan sover han två kortare stunder under dagen. Kan inte somna om han inte ligger själv och "snackar o snuttar" sig själv till sömns!
Jättetråkigt att aldrig kunna ha honom i sängen men han har inte gillat det utan vill sova själv från dag ett..
Äter?
helst inte bebismat utan det som resten av familjen äter.
Sedan kan han fortfarande inte vara utan sin NAN-ersättning. Antagligen för det är en kombination av varmt och gott samt en ersättning för napp att snutta ur flaskan..
Leker?
Busar med syskonen. Tycker om att banka saker på golvet eller mot bordet osv.. Han bankar även saker emot varandra men främst så hänger han efter storebror som en igel.
Glada/ledsna/klängiga?
Han är den som har varit mest "krävande" av dom tre.
Jag lämnar alltid bort mina barn tidigt så han är absolut inte mammig eller klängig utan har blivit lika social och självständig som dom andra..hittills i alla fall!
Nu när han kan röra sig mer. Kryper och går utmed väggarna, soffor, bord osv osv så är han så mycket gladare i o m att han kan "hänga med" och utforska världen på ett annat sätt!
Blir arga och kastar sig på golvet, visar besvikelse?
han föddes med temperament och visar fortfarande ilska och besvikelse genom att spänna hela kroppen i en båge samtidigt som han illvrålar!
Han är tidig med att säga ord och säger "Mamma, Pappa och favoritordet "Titta"
Här vill jag bara flika in att hade han varit mitt första barn hade jag kanske tänkt annorlunda.
Men den äldste som är sen började inte prata förräns han var två år. Samma ord som lillebror säger nu.
Men nu två år senare har han ett otroligt stort ordförråd och han pratar från det han vaknar tills det han somnar..oftast mitt i en mening..
Så jag oroas inte längre när barnen är sena!
Däremot tror jag att ens intuition..ens magkänsla talar om för en om någonting är "fel" eller inte!