Det gick tyvärr inte denna gång heller. Mensen kom igår så nya tag nästa möjlighet.Hur gick det för dig?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det gick tyvärr inte denna gång heller. Mensen kom igår så nya tag nästa möjlighet.Hur gick det för dig?
Jag vet inte om detta är ett bra tips, har inte provat själv, men de som driver gynpodden har nån form av digital plattform med gynekologer som man kan boka tid hos. De säger det i början på varje avsnitt så du kan lyssna där. De borde ju kunna hjälpa med det hormonella och ev recept kan man tycka även om de inte kan genomföra fysiska undersökningar. De borde ju också rimligen kunna skriva en remiss om det behövs... De kanske också har något avsnitt om ämnet, de har iallafall en del om fertilitet.Jag känner mig lite nedslagen och vet inte riktigt hur jag ska gå vidare.
Jag får ingen hjälp från regionens vård, då vi har barn sen tidigare. Jag har försökt komma i kontakt med privata gynekologer i länet, men alla har stopp för nya patienter.
Jag gjorde ju ett försök med munkpeppar fast jag inte gillar att mixtra själv. Första cykeln tyckte/trodde jag att det gav toppeneffekt, denna cykel har jag nu haft en veckas mellanblödning trots att ÄL inte varit och känslan är att ÄL inte kommer och att jag bara sabbat menscykeln ännu mer. Jag vet ju andra som t.ex. beställer progresteron-läkemedel utomlands ifrån, men jag är sådär pepp på att mixtra mer själv utan att riktigt veta
Hur tar man sig vidare i vården när man önskar hjälp att få barn nr 2? Kanske inte i första hand IVF (men jag vet inte?) utan snarare försöka komma till rätta med oregelbunden menscykel, utebliven ägglossning emellanåt, kort lutealfas, mellanblödningar osv. Dvs sannolikt hormonella besvär antar jag? Var ska jag vända mig, någon som vet? Är utbudet av privata gynekologer bättre i Stockholm? Digitala vårdgivare?
Kan du inte göra en egen remiss? Eller har du fått nedslag där med? Kan tänka mig att de prioritera de som inte har något barn alls.Jag känner mig lite nedslagen och vet inte riktigt hur jag ska gå vidare.
Jag får ingen hjälp från regionens vård, då vi har barn sen tidigare. Jag har försökt komma i kontakt med privata gynekologer i länet, men alla har stopp för nya patienter.
Jag gjorde ju ett försök med munkpeppar fast jag inte gillar att mixtra själv. Första cykeln tyckte/trodde jag att det gav toppeneffekt, denna cykel har jag nu haft en veckas mellanblödning trots att ÄL inte varit och känslan är att ÄL inte kommer och att jag bara sabbat menscykeln ännu mer. Jag vet ju andra som t.ex. beställer progresteron-läkemedel utomlands ifrån, men jag är sådär pepp på att mixtra mer själv utan att riktigt veta
Hur tar man sig vidare i vården när man önskar hjälp att få barn nr 2? Kanske inte i första hand IVF (men jag vet inte?) utan snarare försöka komma till rätta med oregelbunden menscykel, utebliven ägglossning emellanåt, kort lutealfas, mellanblödningar osv. Dvs sannolikt hormonella besvär antar jag? Var ska jag vända mig, någon som vet? Är utbudet av privata gynekologer bättre i Stockholm? Digitala vårdgivare?
Jag och sambon, framförallt jag har fått tummen ur och kontaktat Kvinnokliniken och nu står vi på väntelistan i alla fall... tidigast får vi en bokad tid Nov/Dec så det är ändå relativt nära.
Har försökt att envisas i 2 år nu att vi ska lyckas på egenhand (är rädd för vården) men får se mig besegrad när jag varken får mens eller ägglossning.
Fick positivt ägglossningstest imorse. Och nu under dagen har jag från och till haft lite molande mensvärk. Tänkt att det händer kanske lite grejer därnere. Men nu, herregud, jag har värsta mensvärken typ någonsin. Är tvungen att ligga ner och andas, andas, andas. Aj, aj, aj. Känns nästan inte normalt Skulle helst vilja sexa, men med denna sjuka värk!?
Uppdatering: varit på ultraljud idag och sett ett pickande hjärtaVisa bifogad fil 125049
Hoppas att vi ses i vårtråden 2024 och att vi slipper MA, missfall och besvikelse.
Åh, vad fantastiskt fint att höra. Grattis till erUppdatering: varit på ultraljud idag och sett ett pickande hjärta
Så kämpigtÄL+7 och temperaturen har börjat dippa nu (till skillnad från att höjas ytterligare, som det gjorde vid samma tidpunkt förra cykeln). Även sekretet efter ÄL har varit kajko, kommit som lite fertilt sekret efteråt också fast jag haft tydlig indikation om ÄL enl temphöjning.
Värdelöst!
Man hoppas ju så mycket varje cykel...
ÄL+7 och temperaturen har börjat dippa nu (till skillnad från att höjas ytterligare, som det gjorde vid samma tidpunkt förra cykeln). Även sekretet efter ÄL har varit kajko, kommit som lite fertilt sekret efteråt också fast jag haft tydlig indikation om ÄL enl temphöjning.
Värdelöst!
Man hoppas ju så mycket varje cykel...
Så kämpigt
Har du varit hos gynekologen du skulle till?
Åh, jag vet inte vad jag ska skriva riktigt - men jag vill ändå säga att jag förstår hoppet. Jag analyserar också allt som händer i min kropp nu.
Jag och sambon var bjudna på dop i lördags och det var så mysigt. Min sambo blev väldigt bebissjuk då, och jag med ska sägas. Vart nästan lite jobbigt faktiskt, att höra honom längta så. Inser också att jag lägger ganska mycket skuld på mig själv att vi inte blivit gravida än, och jag förstår inte varför jag gör det riktigt - kan ju lika gärna vara han som har tröga simmare eller så har vi bara haft otur hittills.
Här hade jag min väldigt tydliga stegring på äl-test igår, så vi sexade och ger väl oss på ett ligg till idag.
Det jag ogillar med det hela är denna väntan också, väntan på mens. Perioden mellan ÄL och mens har blivit jobbig för mig, jag letar symptom, är känslig och dagarna innan mens ganska orolig. Jag vet ju att jag inget kan göra ändå, men känslor är känslor och jag kan inte styra dem. Jag har funderat på om det är värt att testa tidigt istället, för att kanske se ett resultat innan mensen för att kunna hantera besvikelsen bättre när mensen väl kommer...men jag vet inte, kastar bara ur mig mina tankar här.
Nästa vecka ska jag dit. Hoppas jag kan få kloka input därifrån. Är lite rädd att man bara ska peka ut vikten som boven (vilket såklart är stor del av sanningen, men om det inte finns något annat att göra än att gå ner i vikt känns sannolikheten låg att jag ska hinna bli gravid innan fertiliteten är körd). Hoppas dock man ska vara villig att prova något annat. Skulle iaf få vara kandidat för IVF, så hög är inte vikten.
Som jag förstått det så är det snarare för låg vikt som kan ställa till det just med fertiliteten. Det måste inte göra det men för att bli gravid behöver kroppen resurser och om man bantar för mycket kan det ställa till det. Vilket hände mig. Sen har jag för mig att det kanske är vid själva graviditeten som hög vikt anses kunna vara ett problem? Men då gäller väl ganska ordentlig övervikt tänker jag.
Om man rör på sig men har en del extra fett tror inte jag det bidrar till försämrad fertilitet Det sa doktorn till mig i alla fall.
Nu vet jag inte hur stor du är, men om dom bara pekar på vikt gör dom det lätt för sig tycker jag. Det finns många faktorer som spelar in. Näringsintag, sömn och så vidare. Och ålder såklart.
Jag fick progesteron utskrivet i samband med spolning av äggledare. Cykeln efter spolningen blev jag gravid.
Fortsatte med progesteron till vecka 12 tror jag det var. Sen vet jag inte om medicinen var avgörande eller inte.
Hoppas i alla fall du får bra hjälp och stöd hos gyn och att dom lyssnar på dig
Jag tänker att det många gånger är flera parametrar som kan väga in och det är viktigt att vården kollar på alla och inte stirrar sig blind på en enskild sak Jag är dåligt inläst på PCOS men det kanske finns sätt att lindra den också?Tack för svar Ja, jag har inte så mycket kunskap om hur vikt osv påverkar. Jag hoppas som du skriver att det är fler saker än det i alla fall. Jag har dock PCOS och jag vet att viktuppgång i alla fall försämrar den, vilket ju i sin tur gör graviditet svårare. Det märker jag ju eftersom menscykeln är mycket med oregelbunden nu än förra gången vi försökte. Då vägde jag mindre (men var ju också yngre, sov bättre, stressade mindre osv - nu är man ju småbarnsförälder ).
Jag hoppas på progesteron. Jag tror man brukar få det vid kort lutealfas, som jag har. Jag har också inbillat mig att det kan ha varit en kemisk graviditet förra cykeln, när mensen var två dagar sen och jag hade exakt samma symtom som när jag var gravid förts gången (och aldrig haft såna symtom i andra cykler när jag tittat i efterhand). Tänket att progesteron kanske hjälper kroppen att behålla lilla ägget om jag blir gravid.