En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 13

[cherie]

Alltså... Det är nästan så att jag på riktigt börjar tro att jag kanske också kan få ett plus?

Jag har inget gravtest kvar hemma och jag har en kompis på på besök över helgen så jag kan inte riktigt diskret gå och köpa mig ett...

Men jag har varit SÅ ofantligt trött senaste dagarna. På en helt sjuk nivå. Sovtrött och helt totalt dränerad och energilös sen jag vaknar. Så gott som omöjligt att uppbåda energi, går runt som i en dimma, har inte ens kunnat uppbåda energi trots att min bästa vän är här. Trodde det var för att jag jobbade i veckan och försökte skylla på det (trots inte stressigt och tröttheten kom liksom dag fyra på veckan), men nu är jag lika trött trots helg. Jag har aldrig någonsin känt mig såhär trött - förutom förra gången jag var gravid med dottern...

OCH brösten gör ont och är spända. Det var ett vanligt symtom innan mens för mig innan barn, men har aldrig känt det sen jag fick barn för 3,5 år sen. Det var så pass att jag inte kunde sova på mage i natt.

Jag brukar kunna inbilla mig olika diverse symtom men framförallt tröttheten är helt sjuk.

Ska ta test på måndag.
Antingen har munkpepparn gjort så jag har fått sjuka hormonförändringar som ger dessa symtom och skjuter på mensen (vilket ju är bra då antar jag, progesteron ?) och det är väl bra i så fall. Eller så är jag gravid och det vore ju också väldigt bra

Håll tummarna!

 

[petit et triste]

@cherie Jag tycker att det låter lovande! Munkpeppar kanske är precis vad du behövde!

 

[cherie]

Nix, nu kom mensen! Men fick iaf 10 dagars lutealfas istället för 8, alltid nåt.

Men sjukt, igår kväll var jag övertygad om att jag var gravid (efter att också fått akut illamående efter total avsmak för en efterrätt på restaurang). Jag var liksom 99% säker att alla dessa symtom måste vara graviditet! Sen kom bäckensmärta på kvällen som varit grotesk hela natten, inte kunnat sova (har kvar det från graviditeten som varierar beroende på menscykeln - men aldrig haft såhär ont).

Men nä, det var bara PMS innan mens allting!

Totalt sätt ändå glad att munkpeppar verkar ha gett positiv effekt på menscykeln totalt sätt

 

[Stålvilja]

Grattis till er som fått plus i tråden Hoppas allt flyter på för er nu

Här har vi väl gjort det vi kunnat för den här gången. Tagit ägglossningstest morgon och kväll denna cykel för att se hur snabbt det svänger om och vara lite mer på tå då.

Så nu är det bara den eviga väntan på mens, beräknas dyka upp 20/8.

 

[Bufera]

Jag får redan studsa tillbaka till tråden, missfall igen Denna gång i redan vecka 6+6.
Just nu känns allt så orättvist

 

[Linn-Nora]

Jag får redan studsa tillbaka till tråden, missfall igen Denna gång i redan vecka 6+6.
Just nu känns allt så orättvist

Beklagar

 

[cherie]

Jag får redan studsa tillbaka till tråden, missfall igen Denna gång i redan vecka 6+6.
Just nu känns allt så orättvist

Nä, fy. Det inte bara känns orättvist, det ÄR orättvist. Jag är så ledsen för er skull! Så himla, himla ledsamt

 

[Stålvilja]

Jag får redan studsa tillbaka till tråden, missfall igen Denna gång i redan vecka 6+6.
Just nu känns allt så orättvist

Nej vad fan! Beklagar

 

[TinaJ]

Nu är det dags för mig att återbesöka tråden. Men den här gången för syskon
Våran första fick vi med hjälp av IVF. Men nu verkar det som att vi måste sluta amma helt, för att få börja med IVF.
På dagarna går det rätt bra utan mjölk, men nätterna blir kris, panik och en väldigt trött 2 åring om jag tar bort bröstet Iom våran ålder vill vi börja försöka med syskon rätt snart så motivationen att sluta från våran sida är hög.

 

[Imogen]

Nix, nu kom mensen! Men fick iaf 10 dagars lutealfas istället för 8, alltid nåt.

Men sjukt, igår kväll var jag övertygad om att jag var gravid (efter att också fått akut illamående efter total avsmak för en efterrätt på restaurang). Jag var liksom 99% säker att alla dessa symtom måste vara graviditet! Sen kom bäckensmärta på kvällen som varit grotesk hela natten, inte kunnat sova (har kvar det från graviditeten som varierar beroende på menscykeln - men aldrig haft såhär ont).

Men nä, det var bara PMS innan mens allting!

Totalt sätt ändå glad att munkpeppar verkar ha gett positiv effekt på menscykeln totalt sätt

Det ena behöver ju inte utesluta det andra egentligen. Jag har fått missfall på BIM en gång. Det hade jag såklart aldrig vetat att det var missfall och inte mens om jag inte testat positivt två dagar tidigare (testade tidigt pga tidigare strul).
Menar bara att din första känsla kan ju ha varit rätt

 

[Energi]

Jag får redan studsa tillbaka till tråden, missfall igen Denna gång i redan vecka 6+6.
Just nu känns allt så orättvist

Hur många missfall har du haft? Jag är inne på mitt sjätte nu, senaste gången med tvillingar i vecka 11+5. Fattar inte hur man ska orka fortsätta försöka..

 

[Bufera]

Hur många missfall har du haft? Jag är inne på mitt sjätte nu, senaste gången med tvillingar i vecka 11+5. Fattar inte hur man ska orka fortsätta försöka..

Hjälp, stackars dig Jag är bara på mitt andra och det känns tröstlöst. Hur många gånger ska man orka gå igenom allt detta?

 

[Stålvilja]

Enligt beräkningar fem dagar kvar till mens här. Sen ÄL+6 har jag mått väldigt varierat. I helgen kände jag mig orolig hela tiden, nerstämd och känslig. Precis som i januari, liknande känsla inföll samma tid i cykeln typ. Brösten är ömma som satan och det är hemskt att släppa ut dem ur bh:n på kvällarna, dock inte ovanligt för mig efter ägglossning. Jag har dock en känsla av att jag är varm där nere, att det nästan skulle brinna nånstans, precis såhär kände jag i januari också när jag vaknade på natten och hade skitont, för att sen blöda som en stucken gris i en vecka. Jag är hungrig precis hela tiden också, några minuter efter att jag ätit vill jag äta något igen typ. Så var det i januari också, inte känt så efter det.

Jag är generellt en sådan som har väldigt lite PMS. Oftast kan brösten ömma lite, men det brukar stanna där. Dock har jag insett att efter januaris händelse har det förändrats lite, jag har haft mer PMS-symptom än innan i mitt liv.

Vi får väl se, jag har funderat på om jag ska ta ett testa tidigt - men samtidigt, kommer mensen så gör den..vet inte vad det tjänar till egentligen. Min sambo går och hoppas, men jag tror bara att det är en sån cykel där hormonerna gått lite bananas.

 

[Energi]

Hjälp, stackars dig Jag är bara på mitt andra och det känns tröstlöst. Hur många gånger ska man orka gå igenom allt detta?

Jag har åtminstone turen att ha två levande barn, det är jag tacksam för.
Men missfallen tär enormt, absolut. Det allra värsta tycker jag är att man aldrig kan vara glad typ? Ett positivt test, ett (eller två) hjärtan som slår.. nä, det blir mest troligt missfall ännu en gång.

 

[Bufera]

Jag har åtminstone turen att ha två levande barn, det är jag tacksam för.
Men missfallen tär enormt, absolut. Det allra värsta tycker jag är att man aldrig kan vara glad typ? Ett positivt test, ett (eller två) hjärtan som slår.. nä, det blir mest troligt missfall ännu en gång.

Vågade inte vara glad denna gång, bokade tidigt ultraljud för att inte behöva ha ångest i 13 veckor till det vanliga.
Går första besöket på mvc, 2 dagar senare börjar jag blöda. Så har inte fått gå på ett vanligt ultraljud för att höra hjärta.

Jag blir deppig, orkar/vill/kan inte vara glad åt sambons systers bebis för att de inte hade några problem på vägen och så får vi bara skit.

 

[Energi]

Vågade inte vara glad denna gång, bokade tidigt ultraljud för att inte behöva ha ångest i 13 veckor till det vanliga.
Går första besöket på mvc, 2 dagar senare börjar jag blöda. Så har inte fått gå på ett vanligt ultraljud för att höra hjärta.

Jag blir deppig, orkar/vill/kan inte vara glad åt sambons systers bebis för att de inte hade några problem på vägen och så får vi bara skit.

Kära du, vad jag lider med dig! Och så jobbigt att ha en närstående som får det enda man önskar.

Jag bokade två tidiga ultraljud denna gång. De växte så som de skulle och båda deras hjärtan slog. Men ändå dog dom, med en dags mellanrum. Det är så orättvist!

 

[Kilauea]

Jag blir deppig, orkar/vill/kan inte vara glad åt sambons systers bebis för att de inte hade några problem på vägen och så får vi bara skit.

Man behöver inte vara glad för andra, när det värker inombords.

 

[Bufera]

Kära du, vad jag lider med dig! Och så jobbigt att ha en närstående som får det enda man önskar.

Jag bokade två tidiga ultraljud denna gång. De växte så som de skulle och båda deras hjärtan slog. Men ändå dog dom, med en dags mellanrum. Det är så orättvist!

Fruktansvärt orättvist

 

[gulakatten]

Man behöver inte vara glad för andra, när det värker inombords.

Nej, inte alls. Det är helt naturligt att inte känna glädje för andra i det läget.

@Bufera och @Energi Jag beklagar så djupt. Jag har också fått missfall, första gången i vecka 12-13. Då hade vi sett hjärtat slå i vecka 7. Det är orättvist och fruktansvärt orimligt att vissa ska tvingas genomgå missfall. Jag hoppas verkligen att ni slipper genomlida det igen .

 

[Energi]

Man behöver inte vara glad för andra, när det värker inombords.

Så himla viktigt att få det bekräftat tycker jag! Man får verkligen vara ledsen, avundsjuk, arg och det är okej. Det gör en inte till en elak människa, det är bara ett uttryck för sorgen man känner.