En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 13

Återbesök idag, 24 ägg på äggplocket och 8 av dessa har klarat sig till dag 2... Måste ju göra totalfrys så nu börjar en nervös väntan. I övrigt såg allt ok ut men får ta sprutor mot blodpropp och ta det lugnt då jag fortfarande har svullna äggstockar och lite vätska i buken. Sjukt mycket segare att spruta när det inte ska bli något av det! Ivf-sprutorna var ändå med en förväntan typ. Detta är bara jobbigt.
 
Okej, tycker det är väldigt tråkigt att det är så fyrkantigt.

Sen tycker jag att oavsett om man försöker bli gravid eller ej borde det vara självklart att få hjälp med sin cykel, då den påverkar så mycket. Men vården har väl inte resurser...

Är det långt för dig till nåt av de ställena?
Håller tummarna för att det kommer en lösning :heart
Jag håller med dig.
Med tanke på att PCOS/hormonobalans/sköldkörtelobalans och övervikt påverkar så mycket annat än bara fertilitet och reproduktion borde sjukvården ha långsiktigt fokus på risker, följdsjukdomar och konsekvenser, både för individen och samhället. Men nej, de har bemött mig med enbart fokus på övervikt och att jag löser ALLA mina problem genom att gå ner 5%. Hur jag ska gå ner? Magoperation eller sluta vara så lat. För det är jag tydligen också. (Suck.)

Långt är ett relativt begrepp. Jag har 1-2,5 h till de olika klinikerna. Om de ändå inte är regionanslutna behöver jag ju inte bry mig om det. Men såna här stunder, som när kroppen bara fortsätter att blöda/släppa ut blodigt slem dag efter dag, så hade det ju varit mycket smidigare att ha närmare för att åka på en kontroll.

Tack.
 
Vill ni veta hur det fortsätter här? (Jag är ju inte under någon pågående medicinsk behandling, eftersom jag är för fet enligt BMI och bara blir erbjuden Provera/Primolut-Nor, som jag mår kasst av. Försöker hitta vad det är kroppen behöver mer av näringsmässigt, vilken typ av rörelse som funkar, få in mer sömn och minska på stressen samt få lymfsystemet att funka bättre. Har PCOS, lipolymfödem och misstänker sköldkörteldysfunktion.)

Oavsett så kommer här lite gnäll. Och oro. Och förvirring.
Cd 14; PMS o kåt. (Tyder ju på att min kropp inte klarar av att balansera upp hormonerna och få igång processerna rätt. Men kul med nånting ändå redan på cd 14.)
Cd 18; trådiga flytningar. Förkylning som aldrig bröt ut riktigt.
Cd 23 + 24; enorma underlivskramper, med kallsvett och illamående. Smärtan strålar från livmodern och neråt, ej från äggstockarna. I min ungdom hade detta kunnat vara början till min mensvärk, men den är belägen för långt ner samtidigt. (Min normala mensvärk känns lite högre upp och strålar ut på ett annat sätt.)
Känns som att någon snurrat fast en tving eller två runt livmodern och försöker nu dra ut den ur fel hål. Ledvärk mycket ökat och ökat tryck i kroppen.
Mensen kom på cd 27. Ingen mensvärk. Inga störtblödningar. Jag som brukar behöva flera bindor samtidigt och mycket täta toabesök har knappt behövt bindor alls. Det har blött, men 95% har kommit i toan. Andra gången det är så här för mig (med några cyklers mellanrum), så det här är verkligen konstigt.
Stel kropp och foglossningar, ont i ländryggen och lite högre upp. Några hugg i bäckenbotten på dag 3-5.
Nu på dag 8 har det kommit enstaka klumpar med slem med rött. Bara på toa. Ikväll har brösten börjat svullna upp.
 
Jag håller med dig.
Med tanke på att PCOS/hormonobalans/sköldkörtelobalans och övervikt påverkar så mycket annat än bara fertilitet och reproduktion borde sjukvården ha långsiktigt fokus på risker, följdsjukdomar och konsekvenser, både för individen och samhället. Men nej, de har bemött mig med enbart fokus på övervikt och att jag löser ALLA mina problem genom att gå ner 5%. Hur jag ska gå ner? Magoperation eller sluta vara så lat. För det är jag tydligen också. (Suck.)

Långt är ett relativt begrepp. Jag har 1-2,5 h till de olika klinikerna. Om de ändå inte är regionanslutna behöver jag ju inte bry mig om det. Men såna här stunder, som när kroppen bara fortsätter att blöda/släppa ut blodigt slem dag efter dag, så hade det ju varit mycket smidigare att ha närmare för att åka på en kontroll.

Tack.
Ja, jag håller med! Och oavsett vikt ska man ju få hjälp. Sen undrar jag om övervikt verkligen spelar så stor roll? Alltså jag vet inte, är inte läkare, men det känns ibland som att sjukvården stirrar sig blind på det, precis som du skriver, att det löser alla problem. Jag tror inte riktigt på det.
Och med tanke på hur du har det nu är det obegripligt att du inte får hjälp via landstinget ändå.
Förlåt om jag svamlar, men jag blir upprörd över hur det är!
Jag har haft jättesvårt att få tider för olika gynekologiska bekymmer. Kvinnohälsa känns så nerprioriterat..
 
En liten fråga till er alla men främst ni som gjort IVF: är det någon som provat akupunktur eller nått annat hokuspokus för fertilitet och ivf? Kosttillskott? Diet? Eller någon annan behandling?
 
En liten fråga till er alla men främst ni som gjort IVF: är det någon som provat akupunktur eller nått annat hokuspokus för fertilitet och ivf? Kosttillskott? Diet? Eller någon annan behandling?

Jag tror som @em-pirre att det är hokuspokus. Som att säga till nån att "slappna bara av, så ska du se att du blir gravid". Hur ska jag kunna slappna av när det känns som att det är mitt eget fel att jag inte blir gravid, för att jag inte är avslappnad.

Man kan inte gå runt och ha dåligt samvete för allt man inte provar. Jag har hållit mig till att äta sunt, motionera och se till att jag själv mår bra. Och vid insättningar följt läkarnas anvisningar. Inte för att det gått så bra för mig, men som sagt, jag tror verkligen att mycket annat är ren hokuspokus som bara spär på pressen och den egna skuldbeläggningen.
 
Jag tror som @em-pirre att det är hokuspokus. Som att säga till nån att "slappna bara av, så ska du se att du blir gravid". Hur ska jag kunna slappna av när det känns som att det är mitt eget fel att jag inte blir gravid, för att jag inte är avslappnad.

Man kan inte gå runt och ha dåligt samvete för allt man inte provar. Jag har hållit mig till att äta sunt, motionera och se till att jag själv mår bra. Och vid insättningar följt läkarnas anvisningar. Inte för att det gått så bra för mig, men som sagt, jag tror verkligen att mycket annat är ren hokuspokus som bara spär på pressen och den egna skuldbeläggningen.
Exakt.
 
Känner mig nedstämd ikväll.
Jag vet att kvinnor i min släkt kommer i klimakteriet tidigt, och efter att ha halkat in på en sida om ämnet inser jag att jag eventuellt är i förklimakteriet ändå.
För några dagar sen fick jag en öm klump ena bröstet. Den försvann när jag masserade, men på webbsidan stod det om fibrocystiska bröst, och det stämde in på det jag upplevde.
Jag hade ägglossning på dag 11, kan också vara ett tecken på att man närmar sig klimakteriet, eller i alla fall att det inte står rätt till med hormonerna. Mina bröstvårtor är ömma. Och det känns som för tidigt för att vara nåt annat.
Åtta dagar till testdag. Men jag känner mig pessimistisk.

Nu har jag ju ett barn redan, och vi har knappt börjat försöka, så jag ska inte gnälla. Men det känns som att vår chans kanske gått oss förbi. Och det känns mycket jobbigare än vad jag vill erkänna egentligen.

Jag vet inte vad jag vill med inlägget.
Skriva av mig förmodligen.
Det finns så många som har och har haft det tuffare än mig. Men jag tror det är just känslan av att tiden kanske gått mig förbi som känns jobbig.
 
En liten fråga till er alla men främst ni som gjort IVF: är det någon som provat akupunktur eller nått annat hokuspokus för fertilitet och ivf? Kosttillskott? Diet? Eller någon annan behandling?

Jag gick på akupunktur inför min första FET. Om det hade någon verkan eller inte är omöjligt att säga, men läkaren som utförde återinförseln konstaterade att slemhinnan var bättre än hon förväntat sig baserat på ultraljud i tidigare cyklar under utredningen, insemineringarna och äggplocket. Embryot var ett tvådagars och jag har aldrig varit på ultraljud på dag två innan, så slemhinnan kanske alltid tar en slutspurt hos mig.

Huvudorsaken till att jag gick på akupunktur var dock att jag behövde hjälp med min arm. För armen har jag konstaterat att akupunktur funkar bättre än traditionella metoder. Eftersom jag vet att akupunktören har många patienter som kommer till henne för fertilitetsproblem så bad jag henne att ta emot mig enligt "fertilitetsschema" eftersom det för armens del inte spelar någon roll när under månaden jag får akupunktur. Jag blev både gravid och av med smärtan i armen efter två gånger, så jag är såklart nöjd, även om jag ställer mig tveksam till att akupunkturen hjälpte mig att bli gravid.
 
Tillägg: även om jag är nöjd så skulle jag ändå inte uppmana någon att pröva akupunktur för just fertilitetsproblem, eftersom det, så vitt jag känner till, inte finns forskning som visar på nyttan. Det var som sagt min första FET och chanserna att bli gravid efter de första återinföringarna är väldigt goda för de flesta.
 
Jag går emot strömmen och bara konstaterar att för mig, med PCOS, kan det göra stor skillnad när det kommer till kosthållning/tillskott, stresshantering (på flera plan, med flera olika effekter i kropp och själ) och akupunktur.
Alla dietister, med lite mer engagemang än "du kan googla själv", har påpekat kostens påverkan på hormonerna. Team psykhälsa på vårdcentralen, överläkaren på endokrin, sömnläkaren, fysioterapeuten och dietisterna påpekar hur viktigt det är att jag hittar en tillvaro och livsstil som tillåter min kropp att släppa ägg. För då går jag även ner i vikt. (Och är fertil.) För mig är kiropraktik, lymfmassage, akupunktur, yoga och rätt kost sånt som gör att jag mår bättre. Och det märks i kroppen.
T ex behöver jag äta mer magnesium, för att få piggare ben. Jag behöver sova mer än jag egentligen har "tid" med (mentalt). Och jag behöver skippa koffein och ersätta t ex pasta med protein, för att inte bli hangry.

Jag påstår inte att det här gäller alla eller att det förbättrar chanserna vid en IVF. Jag påstår att det kan göra skillnad för vissa. Vad gör det för skada att prova t ex akupunktur?
 
Som tillägg: när min kropp hälsenor var så inflammerade att jag inte kunde gå i trappor eller ta på mig skorna, var akupunktur det enda som hjälpte. Har även fått god effekt på annan smärtproblematik.

Och min häst, som i många år besvärats riktigt ordentligt av sin brunst (inte kunnat gå), blev helt brunstfri ett helt år tack vare akupunktur.
 
Jag tror att akupunktur, lymfmassage, specifik kosthållning, massage, spa, sömnterapi eller liknande kan öka välbefinnandet och få en person att må bättre.

Men; det finns inga bevis på att akupunktur nålar ska kunna locka ett ägg ur sin blåsa, en spermie in i ett ägg och ett ägg att fästa i slemhinna, bilda ett embryo som sen blir till ett barn. Det har heller inte kunnat bevisas i forskningen.

Att bli gravid efter akupunktur räknas som tur. Lika mycket tur som att bli gravid efter att man slutat dricka Coca-Cola eller börjat/slutat motionera.

Mvh Miks
 
Jag går emot strömmen och bara konstaterar att för mig, med PCOS, kan det göra stor skillnad när det kommer till kosthållning/tillskott, stresshantering (på flera plan, med flera olika effekter i kropp och själ) och akupunktur.
Alla dietister, med lite mer engagemang än "du kan googla själv", har påpekat kostens påverkan på hormonerna. Team psykhälsa på vårdcentralen, överläkaren på endokrin, sömnläkaren, fysioterapeuten och dietisterna påpekar hur viktigt det är att jag hittar en tillvaro och livsstil som tillåter min kropp att släppa ägg. För då går jag även ner i vikt. (Och är fertil.) För mig är kiropraktik, lymfmassage, akupunktur, yoga och rätt kost sånt som gör att jag mår bättre. Och det märks i kroppen.
T ex behöver jag äta mer magnesium, för att få piggare ben. Jag behöver sova mer än jag egentligen har "tid" med (mentalt). Och jag behöver skippa koffein och ersätta t ex pasta med protein, för att inte bli hangry.

Jag påstår inte att det här gäller alla eller att det förbättrar chanserna vid en IVF. Jag påstår att det kan göra skillnad för vissa. Vad gör det för skada att prova t ex akupunktur?

Jag tror att akupunktur, lymfmassage, specifik kosthållning, massage, spa, sömnterapi eller liknande kan öka välbefinnandet och få en person att må bättre.

Men; det finns inga bevis på att akupunktur nålar ska kunna locka ett ägg ur sin blåsa, en spermie in i ett ägg och ett ägg att fästa i slemhinna, bilda ett embryo som sen blir till ett barn. Det har heller inte kunnat bevisas i forskningen.

Att bli gravid efter akupunktur räknas som tur. Lika mycket tur som att bli gravid efter att man slutat dricka Coca-Cola eller börjat/slutat motionera.

Mvh Miks

Jag håller med dig. Tänker dock att vad man än gör så ska fokus ska vara på att man själv ska må bra, inte att man måste prova en massa grejer bara för att man ska kunna bli gravid.
 
Efter missfallet har jag hunnit med två stycken blödningar utan att lyckas mäta någon ägglossning innan. Inte känt av någon heller. Men så igår fick jag äntligen positivt ägglossningstest och lyckades med att pricka in sex kvällen innan. Har fruktansvärt ont i samband med ägglossning, antagligen pga min endrometrios, så mycket mer action lär det inte bli medan "fönstret är öppet". Så nu är det bara till att vänta...
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
2 553
Senast: orkide
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 111
Senast: Anonymisten
·
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 862
Senast: Milosari
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 697

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp