En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida:D

[Stormcast]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Ja jag har en. Eller snarare tre.... Pga slöa spermier skulle kompisen få hjälp. När hon kom in för äggplockning sa de att de skulle ta ett grav. test först för att vara säkra..... och då var hon gravid!
Samma sak hände en granne. I hennes fall var det lite extra skoj för hon mådde så jävla risigt av hormonbehandlingen inför äggplock att hon bestämde sig för att inte gå vidare. men då var hon på g!
Min syster fick barn i februari efter lyckat IVF på första försöket ....

Eller vänta nu: Fyra!

en annan vän går nu -lycklig som aldrig och väntar på barnsvar, de ska adoptera. Detta efter tre misslyckade IVF.

Ang. oförstående människor: puckon finns överallt. Ett tips är att iöht. inte prata med gravida/nyförlösta.....De flesta fattar inte vilken jävla "tur" de haft och kan inte sätta sig in i känslan av att vänta och vänta och vad jävla sugande och knäckande det är.

Jag håller tummarna!!!

 

[Miks]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Usch! Ibland faller humöret riktigt. I know the feeling!

Jag har en avlägsen lyckad ivf-historia. Jag har träffat henne 4 gånger så jag vet inga detaljer i mående och så men ändå. Första barnet tog 5 försök. När det var dags för att börja bli gravida med nummer två köpte de 5 försök för priset av 3 i något paketpris. De blev gravida på första försöket då . Hon skämtade lite och sa att barnen i alla fall var lika dyra!

Jag tror som Tora, prata och ha en gnutta galghumor. Här om dagen kände jag mej låg inför ett träningspass. Sambon försökte med något i stil med "du blir smal och skitsnygg" som pepp. Varpå jag svarade "jag tränar inte för att bli smal, jag vill bli tjock! Jag behöver dessutom godis efter det här träningspasset" Jag fick en kram och godis efter träningen.

Jag hoppas fortfarande på att din ÄL bara är lite seg denna månad!

Mvh Miks

 

[_Maria_]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Dom flesta som börjar med IVF brukar få ett barn till slut. Ibland tar det en gång och ibland tar det 10 gånger. Frågan är bara hur mycket man orkar och vad man har råd med.

Nackdelen är att det är slitigt på alla sätt. Det sliter på kroppen, på huvudet och framför allt på förhållandet.

Min starkaste rekommendation: En STOR portion humor.
Näst starkaste: Prata med varandra, helst redan innan alla slitningarna i förhållandet börjar.

Se till att göra saker som får dig och din partner att må bra.

Ja humorn hjälper! Igår när vi mös till det så sa jag till sambon: Är du säker på att vi använt rätt hål?

Och prata gör vi. Jag hade inte orkat annars. Jag är en sån dryg som måste prata om allt Han har stöttat mig jättefint och jag är glad att det är han jag går igenom det här med

 

[_Maria_]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Ja jag har en. Eller snarare tre.... Pga slöa spermier skulle kompisen få hjälp. När hon kom in för äggplockning sa de att de skulle ta ett grav. test först för att vara säkra..... och då var hon gravid!
Samma sak hände en granne. I hennes fall var det lite extra skoj för hon mådde så jävla risigt av hormonbehandlingen inför äggplock att hon bestämde sig för att inte gå vidare. men då var hon på g!
Min syster fick barn i februari efter lyckat IVF på första försöket ....

Eller vänta nu: Fyra!

en annan vän går nu -lycklig som aldrig och väntar på barnsvar, de ska adoptera. Detta efter tre misslyckade IVF.

Ang. oförstående människor: puckon finns överallt. Ett tips är att iöht. inte prata med gravida/nyförlösta.....De flesta fattar inte vilken jävla "tur" de haft och kan inte sätta sig in i känslan av att vänta och vänta och vad jävla sugande och knäckande det är.

Jag håller tummarna!!!

Åh vad underbart Härliga historier

Det var nog ett bra tips. Jag bara kände: Jo men sitt där din självgode Usch vad hemsk jag är

 

[_Maria_]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Usch! Ibland faller humöret riktigt. I know the feeling!

Jag har en avlägsen lyckad ivf-historia. Jag har träffat henne 4 gånger så jag vet inga detaljer i mående och så men ändå. Första barnet tog 5 försök. När det var dags för att börja bli gravida med nummer två köpte de 5 försök för priset av 3 i något paketpris. De blev gravida på första försöket då . Hon skämtade lite och sa att barnen i alla fall var lika dyra!

Jag tror som Tora, prata och ha en gnutta galghumor. Här om dagen kände jag mej låg inför ett träningspass. Sambon försökte med något i stil med "du blir smal och skitsnygg" som pepp. Varpå jag svarade "jag tränar inte för att bli smal, jag vill bli tjock! Jag behöver dessutom godis efter det här träningspasset" Jag fick en kram och godis efter träningen.

Jag hoppas fortfarande på att din ÄL bara är lite seg denna månad!

Mvh Miks

Fem försök, vilken kämpe!

Gullig sambo du har

Ja vi kör på att den bara är lite sen

 

[em-pirre]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Ja humorn hjälper! Igår när vi mös till det så sa jag till sambon: Är du säker på att vi använt rätt hål?
:

Tänk dig, man kommer in på första mötet inför barnlöshetsutredningen och får reda på att man använt fel hål i flera år.

 

[em-pirre]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Själv är jag lite försiktig med att känna efter hur min kropp är nu. Men eftersom jag ändå hänger här kan jag dra en snabb symtomlista:

-illamående
-väldigt ömma bröst. Oftast är de ömma bara mot armhålorna, men nu gör det ont över hela brösten.
-Inte så trevliga flytningar. Nästan som äl-sekret fast vitare och lösare. Och mer...
-lite mystiska känningar i magen.

 

[Tora]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

När var det du hade BIM?

 

[em-pirre]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Nja, är faktiskt inte så säker. Vet ju inte exakt äl-dag heller, men kanske om lite mer än en vecka? Kring 14.1 kanske.

 

[lil-sis]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Vi ligger ju typ ungefär lika ju, alla på en gång.

Jag kan lägga till det där med flytningarna på min lista och så stack det till i brösten ett tag idag men det gick över.

 

[Hyacinth]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Kl


Vilken koll ni har på era kroppar! Jag har under 20 år med mens blivit lika överraskad varje gång den dyker upp... Jag har aldrig känt av ägglossning, eller ens förstått varför jag periodvis blir lite gråtmild. Det är blixt från klar himmel varje gång.


Nu fortsätter jag smyläsa

 

[Kattennizze]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Jodå, jag har tre barn alla genom IVF. Jag är helt steril utan IVF. Har gjort ganska många försök och även fått ÖS. (=överstimulering). Jag är väldigt glad för att den möjligheten finns! Jobbigt att gå igenom men man blir ganska van till slut.

 

[_Maria_]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Jodå, jag har tre barn alla genom IVF. Jag är helt steril utan IVF. Har gjort ganska många försök och även fått ÖS. (=överstimulering). Jag är väldigt glad för att den möjligheten finns! Jobbigt att gå igenom men man blir ganska van till slut.

Vad innebär överstimulering? Ja det finns en hel del man kan göra idag. Tänk förr när man inte hade en aning. Och tänk dom stackarna som ville ha barn som kanske hade blivit hjälpa av ett litet piller som inte var uppfunnet än.

 

[lil-sis]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Förr hade jag väl troligen dött av min graviditet

 

[_Maria_]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Förr hade jag väl troligen dött av min graviditet

Du med många andra! Och om inte under grav så under förlossning..Och här sitter man och gnäller

Nu vet jag varför skilsmässor inte va så vanligt förr, karlarna fick ju nya fruar hela tiden

 

[Apollo 13]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Jag hoppas att jag kan skriva det här nu utan att du tar illa upp..
Jag vet inte om jag skiljer mig mycket från andra kvinnor, men långt innan det blev aktuellt för oss att skaffa barn så intresserade jag mig för ofrivillig barnlöshet. Jag slukade alla dokumentärer som fanns, läste bloggar, kollade tvserier osv. När dom var slut så fortsatte jag vidare in på adoption för att få se den avslutande lyckan när föräldrarna äntligen fick sitt barn. Som sagt, det kanske är rel ovanligt att vara nyfiken kring det ämnet, ffa redan innan man ens är redo för egna barn, men när det väl var dags att försöka avla fram en unge så var jag fullt medveten om att det i snitt tar 8 månader för en kvinna att bli gravid. Sen gick det ju oförskämt fort för oss alla tre gånger, även om första graviditeten slutade i ett MF, den andra i en liten prematur och nu pågår den tredje graviditeten.
Jag läste ditt inlägg där om vad din kompis sagt om att du kanske skulle försöka ta det lugnt på den punkten och att du inte trodde att hon hade någon som helst koll på hur det var att inte kunna få barn, eller ha svårt att få det. Självklart är det sant, hon kan aldrig sätta sig in i vad du känner, men det kan man ju egentligen inte göra vare sig man har varit med om det eller ej, eftersom allas känslor och upplevelser kring det hela är olika. Men så här efter att jag har fått barn, och jag vet inte om mitt tidigare intresse/nyfikenhet för barnlöshet har gjort mig mer ödmjuk eller öppen för ämnet, men nu känns det som att jag har än mer förståelse för det hela. Nu vet jag ju faktiskt mycket tydligare vad man faktiskt går miste om så nu önskar jag ännu mindre någon att stå för svårigheter, eller omöjligheter att få barn.

När man står med så här starka känslor är det ju skit jobbigt eftersom det är rätt svårt eller omöjligt för någon att förstå vad man går igenom. Dessutom när känslorna rör omkring så är det ju väldigt lätt att missförstå och sätta egna tolkningar i sitt eget huvud över vad personer sagt eller egentligen menat. Nu var ju inte jag med när du pratade med din kompis, men bara efter vad du skrev att hon sa, att ni kanske skulle ta det lugnt ett tag och tänka på annat, det är ju faktiskt inte samma sak som att hon trodde att ni pang bom blir gravida då, utan att det kanske vore skönt med en mental paus och inte behöva gå på nålar fram till ÄL och sedan till BIM. Visserligen har jag svårt att tro att en planerad paus verkligen ger en mental paus utan bara en paus i sexlivet typ ^^ Själv hade jag antagligen mest hetsat upp mig när det var dags att köra igen, över att jag missat en månad. Men min poäng var helt enkelt att folk kan säga saker, som är i all välmening och inte alls är en quick fix till hur man blir gravid.

Fö håller jag alla, alla tummar och tår för att det tar sig för er snart! Lycka till!
(Och jag hoppas verkligen inte jag gjort dig ledsen eller att du uppfattar det som att jag kommer med en drös pekpinnar.)

 

[em-pirre]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Fast massor av folk tror att man inte blir gravid p.g.a. att man stressar, och att allt löser sig bara man slutar tänka på saken.

Det är så dumt att säga så, och samtidigt skuldbelägga kvinnan för att hon stressar. Jaha men dåså, då slutar jag stressa genast... Det orsakar oftast bara mera stress.

Och alla vi vet att det är vanligt och normalt att det tar närmare ett år att bli gravid, men då man själv får mens gång efter gång efter gång känns det helt annorlunda än då man i början tänkte "ingen panik, det tar flera månader". Verkligheten känns rätt mer... verklig.


Inte för att kompisen menade illa, men det är jobbigt att få höra sånt från höger och vänster ändå. Lika jobbigt som det är att höra hur folk blir gravida av misstag hela tiden medan man själv önskar och kämpar.

 

[_Maria_]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Jag hoppas att jag kan skriva det här nu utan att du tar illa upp..
Jag vet inte om jag skiljer mig mycket från andra kvinnor, men långt innan det blev aktuellt för oss att skaffa barn så intresserade jag mig för ofrivillig barnlöshet. Jag slukade alla dokumentärer som fanns, läste bloggar, kollade tvserier osv. När dom var slut så fortsatte jag vidare in på adoption för att få se den avslutande lyckan när föräldrarna äntligen fick sitt barn. Som sagt, det kanske är rel ovanligt att vara nyfiken kring det ämnet, ffa redan innan man ens är redo för egna barn, men när det väl var dags att försöka avla fram en unge så var jag fullt medveten om att det i snitt tar 8 månader för en kvinna att bli gravid. Sen gick det ju oförskämt fort för oss alla tre gånger, även om första graviditeten slutade i ett MF, den andra i en liten prematur och nu pågår den tredje graviditeten.
Jag läste ditt inlägg där om vad din kompis sagt om att du kanske skulle försöka ta det lugnt på den punkten och att du inte trodde att hon hade någon som helst koll på hur det var att inte kunna få barn, eller ha svårt att få det. Självklart är det sant, hon kan aldrig sätta sig in i vad du känner, men det kan man ju egentligen inte göra vare sig man har varit med om det eller ej, eftersom allas känslor och upplevelser kring det hela är olika. Men så här efter att jag har fått barn, och jag vet inte om mitt tidigare intresse/nyfikenhet för barnlöshet har gjort mig mer ödmjuk eller öppen för ämnet, men nu känns det som att jag har än mer förståelse för det hela. Nu vet jag ju faktiskt mycket tydligare vad man faktiskt går miste om så nu önskar jag ännu mindre någon att stå för svårigheter, eller omöjligheter att få barn.

När man står med så här starka känslor är det ju skit jobbigt eftersom det är rätt svårt eller omöjligt för någon att förstå vad man går igenom. Dessutom när känslorna rör omkring så är det ju väldigt lätt att missförstå och sätta egna tolkningar i sitt eget huvud över vad personer sagt eller egentligen menat. Nu var ju inte jag med när du pratade med din kompis, men bara efter vad du skrev att hon sa, att ni kanske skulle ta det lugnt ett tag och tänka på annat, det är ju faktiskt inte samma sak som att hon trodde att ni pang bom blir gravida då, utan att det kanske vore skönt med en mental paus och inte behöva gå på nålar fram till ÄL och sedan till BIM. Visserligen har jag svårt att tro att en planerad paus verkligen ger en mental paus utan bara en paus i sexlivet typ ^^ Själv hade jag antagligen mest hetsat upp mig när det var dags att köra igen, över att jag missat en månad. Men min poäng var helt enkelt att folk kan säga saker, som är i all välmening och inte alls är en quick fix till hur man blir gravid.

Fö håller jag alla, alla tummar och tår för att det tar sig för er snart! Lycka till!
(Och jag hoppas verkligen inte jag gjort dig ledsen eller att du uppfattar det som att jag

kommer med en drös pekpinnar.)

Jag bara väntade på när jag läste din text: När kommer det jag ska ta illa upp om, men det kom inget

Den här tjejen som sa det känner inte mig jätteväl. Är en kompis till min syster. Jag får ju anta att hon inte menade illa. Och min egna sinnesstämning då färgade ju förmodligen det hon sa. Jag kände mig bara lite dömd. Bara för att man vill ha barn så betyder inte det att man är hysterisk och jätteledsen jämt. Jag kände lite: Ta det lugnt med vad? Vi tvingar oss inte till sex. Jag tar ju ältester och vi kör dom dagarna och därimellan också lite mer spontant då. Och vi behöver igentligen mest göra tid för det sen går det av sig självt.
Jag engagerar mig i mitt liv på andra sätt och har andra projekt förutom "skaffa barn projektet".
Så jag förstår faktiskt inte riktigt fortfarande vad hon menade. Jag kan ju bara hoppas att hon menade att hon hoppades att det kommer bli resultat och att vi får må så bra som möjligt på vägen. Men det tkr jag hon kunde uttryckt på ett annat sätt isf.

 

[Moonwalk]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Jag har en solskenshistoria!

Jag brukade hata den här tråden, det kändes som alla blev gravida på första försöket och jag aldrig skulle lyckas.

Efter två års försök hemma lyckades vi på första ivf-försöket och var dotter föddes sommaren 2012. Nu verkar det som vi lyckats helt själva o om allt går bra kommer ett syskon i sommar! Vi hade inga konstaterade fel, men det var jobbigt ändå. Så styrkekramar till er!

 

[_Maria_]

Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida

Jag har en solskenshistoria!

Jag brukade hata den här tråden, det kändes som alla blev gravida på första försöket och jag aldrig skulle lyckas.

Efter två års försök hemma lyckades vi på första ivf-försöket och var dotter föddes sommaren 2012. Nu verkar det som vi lyckats helt själva o om allt går bra kommer ett syskon i sommar! Vi hade inga konstaterade fel, men det var jobbigt ändå. Så styrkekramar till er!

Åh vad kul att höra! Grattis:-)

Även om det är oerhört givande att hänga i denna tråden så vill väl ingen va i den för länge Inte i vill ha barn rollen iaf