Sv: En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida
Mm jag vet att förra månaden så lyckades jag kanske max hålla mig 2 timmar från att kissa och det blev tokstarkt ändå. Detta kanske är en älfri månad för mig, jag vet inte..Det kan man ju tydligen ha. Men visst jag behöver ju inte ge upp än det kan ju vara förskjutet också, blir bara lite förvirrad när det pendlar lite upp och ned på ältesterna.
Fick ett bryt hemma idag. Blev så ledsen och trött på allt. Har kännt mig lite deppig sedan nyår, när det gäller detta med barn. Det var bara par med barn där plus ett par som väntar sitt andra. Hon och jag satt och pratade lite och hon sa något i stil med: att det är nog bra att tänka på något annat och ta det lugnt på den punkten..
Jo visst, jag slutar tänka på det så blir jag säkert gravid på en gång! Det är nog det som krävs!! Hon är ju förmodligen jätteinsatt som ha blivit gravid med båda sina på första försöket. Det stör mig något så fruktansvärt att folk kan tro att det funkar så!
Det kommer kanske kännas lite bättre när vi fått kontakt med läkaren igen vilket förhoppningsvis kommer ske i mitten på nästa vecka, så jag kan fråga om prostatiten. Samt kolla upp om remissen från Malmö är påväg (prov på sambon ska tas för att hitta anledningen till den låga spermaproduktionen samt plocka ut spermier ifall det blir tal om ivf). Och jag ska förhoppningsvis får svar på blodproven som togs den 10 Dec för att se om prolaktinet gått ner.
En ingift släktings syster genomgick sin tredje ivf för ett par månader sedan och de lyckades äntligen! Dock höll det på att ta en ände med förskräckelse då hon fick en massa blodproppar i lungorna och i armen samt fick tömmas på totalt 10 liter vätska i buken och på sidan..Detta var någon reaktion på hormonerna. Läkarna kunde inte ge någon bra förklaring till att hon faktiskt överlevde. Men bebisen klarade sig
Jag vet att vi inte är på ivf stadiet än. Får sambon behandling för prostatiten och min äl funkar som den ska så kanske vi lyckas. Men jag kan inte sluta tänka att vi är inte så långt ifrån ivf heller. Och det känns ju inte så upp piggande när man precis har fått ovanstående berättat för sig..
Någon som har några lyckade ivf historier på lut
?