En ledsen tonårsförälder

[Cattis_E]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Perfekt gjort!
Och du fick ju gensvar på en gång av sonen tycker jag!
Stå på dig nu så ska jag hålla tummar här.

 

[andrisi]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Det är så att man har försörjningsplikt hela tiden barnet studerar. Han har dock endast rätt till studiebidraget och underhållet så länge han studerar och längst till han är 21 år.

 

[andrisi]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Alla söta Bukisar:

Jag ska nu erkänna att jag tittade in i sonens rum kl 07, sa "jag går nu" och gick ut med hunden. Jag var tvungen att gå ut för att inte hamna i samma ritual som tidigare. När jag kom in igen 7,30 stod han i hallen och var på väg till skolbussen. Jag sa: Vad bra att du kom upp så du hinner med bussen! Han sa "ja, men det är skitsvårt att gå upp". Ja sa jag, men jag tror att du snart kommer in i rutin på det oxå. Och nu är det ju lov. Vi ska åka iväg och köpa lite olika väckarklockor under lovet har jag lovat. Detta var ju första morgonen så vi får väl se hur det är efter lovet?

Men när han kom hem igår måste jag oxå ge honom att det första han gjorde var att gå med soporna. Han sa att han kan ju ha det som uppgift på morgonen (jag hade ju sagt det för länge sen - men jag bjuder gärna på att låta honom anse att det var hans idé).

Kram till alla stöttande bukisar från en just nu
GLAD Mamma!

Glad påsk allihopa!

 

[moonlightgarden]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Vad kul

Hoppas det går lika bra i fortsättningen

 

[Krasux]

Sv: En ledsen tonårsförälder



Och till dig som gjorde på ett så bra sätt!

 

[Korven]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Det är ju så att sönerna trots allt älskar sina mammor, och man vill inte bli ovän med den som stöttar en till 110 %.
Min 32 åring säger ofta att han älskar mig , bara sådär, och att han inte kunde haft en bättre (ensamstående) mamma. Vi hade också våra duster när han var yngre, men han flyttade redan vid 16 år och han fattade väl då hur det var att klara sig själv. Men så fort han flyttade hem igen vid 20 så hade vi samma problem som du har nu. Då åkte han ut och det har inte skadat oss, tvärtom.

 

[Rizto]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Denna tråden ska jag spara och titta på lite då och då. Kommer jag i samma situation ska jag göra precis så som du gjorde! (bebisen är fortfarande i magen...)
Mycket imponerande av dig!!

Glad påsk!!

 

[mellanozten]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Jag är en kille på snart år!!

När jag gick på gymnasiet i tenhult, inriktning hästhållning.
Jag hade ingen cjans att kunna bo där för det var för dyrt med två hästar och boende för mig, så jag tog beslutet att pendla! Då fick jag gå upp senast 04,30 på morgonen för att jag skulle hinna, mor min körde mig varenda morgon tilll b-platsen som lår en kvart bort med bil! på våren så cyklade jag. Bussen gick 05,20 och var sedan uppe i Jönköping 07,30 butte sedan buss därifrån till Tenhult som tog 25 min, efter det så var det bara till att vandra två kilometer till skolan.

När skolan var slut så var det samma visa hem! Pluggade på bussen hem så jag hann med mina hästar i lugn och ro! Jag var hemma 17.30 två dagar i veckan och 19.30 två dagar i veckan och hade två hästar på det!!

Jag tror mkt handlar om att han kanske inte har så mkt att se fram emot i skolan, vilket jag hade nästan varenda dag! Jag kunde vara lite tråkig mot min mor ibland men hade enorma skuldkännslor efter det, hon var endå min mamma som gjorde allt för mig och hästarna!!

Redan sen jag var liten så lärde min mamma mig att ta ansvar, för hästen och för mig själv. Hon tjatade aldrig på mig att jag skulle gå upp på morgonen! hon väckte mig när hon skulle ut och fodra djuren och om jag hade försovit mig! Om jag skulle strunta i det så var det mitt problem! spec när jag gick på gymnasiet, då är man ändå så pass gammal och borde vara mogen nog att ta sitt egna ansvar för sitt egna liv och spec när det gäller så lite som att passa tider!

Din son är ändå 18 år!! han är snart vuxen!! Går han inte upp så får han helt enkelt skylla sig själv tycker jag!! Han kommer säker bli arg i och med att du inte har väckt honom och han kommer bli sur får att han kommer försent mm. Men stå på dig! Det är jobbigt att vara tonnåring, mkt med skola och kanske fritiden. Men det är även jobbigt för föärldrarna. Många av dagens ungdommar ta allt för mycket för givet och tappar respekten för andra och vuxna människor!!!

Prova att låta honom gå upp själv utan din hjälp! och hade jag sakt j*vla f***a till min mamma så hade det varit hej då hästar!! för man säger verkligen inte så till någon och spec inte till sin egna mor!!

Var stark och sätt gränser!!

Take care! =0)

 

[Tarnin]

Sv: En ledsen tonårsförälder

kl

Heja på, det låter bra.

Tycker han att du tjatar, låt honom titta på det här

The mom song

 

[skogsridmulle]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Vad bra att ni hade ett bra samtal och USCH VAD JAG KÄNNER IGEN MIG! Jag var ett trött barn och nu är jag en trött vuxen. Min man blir galen, ha jättesvårt att komma upp. När vi bodde i lägenhet vaknade grannarna av min väckarklocka, men inte jag. Hela mitt liv har jag blivit hånad och pikad för detta. Jag förstår verkligen att det måste suga för omgivningen, och jag vet tyvärr inte vad det beror på heller. Kan man inte få en Philips wake-up light?

 

[havreflinga]

Sv: En ledsen tonårsförälder

men jag bjuder gärna på att låta honom anse att det var hans idé

Såndär är min son oxå, och han är bara två! Det håller alltså i sig så länge! Man lär få bita sig i tungan många gånger...

 

[Korven]

Sv: En ledsen tonårsförälder

KL

Jag vet inte hur många gånger jag hörde min son,(när han inte såg mig), säga precis samma saker som jag sagt till honom i uppfostringssyfte. TILL SINA KOMPISAR. Då lärde jag mig att det går in fast dom inte ser ut att lyssna eller säger emot.

 

[TCJ]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Herre min skapare, hur kan du tillåta sig själv att bli utsatt för sånt här beteende?
Din son är 18 år visserligen, men sålänge han bor hemma så ska samma regler gälla som om han vore 17, anser jag.
Om han nu ska vara så förbannat stor i orden och vuxen så tycker jag att han gott och väl kan ta och skaffa sig ett jobb och försörja sig själv, så som VUXNA GÖR. (Med tanke på att han uppenbarligen gärna poängterar att han faktiskt är myndig och därmed en vuxen person)

Jag hade blivit vansinnig så väggarna skakade om jag var i din sits.
Jag förstår att du vill ta ditt ansvar och se till att han kommer iväg till skolan, men uppenbarligen så kan han inte uppskatta den hjälpen och då tycker jag heller inte du ska ge honom den.
Om han inte sköter sin skolgång så kommer hans studiebidrag ryka och då kommer han inte tycka det är så himla häftigt att kalla den som väcker honom för jävla fitta.
Dessutom är han ju somsagt myndig, och ansvarar då för sin skolgång helt själv. Ja han väljer tillomed om han vill gå kvar i skolan eller ej, så avsätt dig det ansvaret, det ska ungen klara själv.


Johanna 19 år

 

[TCJ]

Sv: En ledsen tonårsförälder

såg att du lyckats få igång en kommunikation med honom,

keep up the good work!

 

[Wysiwyg]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Plötsligt fick jag en önskan av att höra en tonårings synvinkel? Finns det någon sådan som läst? Hur tänker tonåringar som läser detta? Känner ni igen er? Jag vill bara förstå.

Jag är 18 år och bor hemma. Jag förfasas över din son och tycker synd om dig!

Tycker du ska lyssna på alla andras förslag. Sluta serva honom! Laga inte mat till honom, sluta tvätta hans kläder, ta bort datorn etc. Om du också behöver bredbandet så ta ut internetsladden och lås in den, så kan du fortfarande använda datorn när du vill.

Jag skulle också ha krävt underhållet han får. Det är inte hans, utan ska bidras med till hushållskassan, därav namnet underhåll. Vill han inte ge det till dig, sluta köpa hans mat. Köp mat som räcker till dig. Alternativt kasta ut honom och ge honom samma summa som underhållet att klara sig på, dvs 1.300. Han har också de 1050 som studiebidraget ligger på så han skulle klara det. Det skulle bara bli lite mer kärvt än att bo hemma Det måste väl också räknas som försörjning?

Hoppas verkligen det löser sig!

 

[lillamyggan]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Usch vad arg jag blir på din son. Förstår att du är ledsen! Du har fått massa bra råd och jag har inget att tillägga. Ville bara ge en tröstkram och hoppas att det blir bättre

 

[wtf]

Sv: En ledsen tonårsförälder

går det fortfarande bra?

 

[bubbel]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Jag undrar också!

 

[andrisi]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Det är svårt att säga om det går bra, eftersom det är lov nu här. Vi får väl se hur det blir på måndag när det är dags igen för skolan.
Men i övrigt har han skött sig iaf.

 

[Atoxa]

Sv: En ledsen tonårsförälder

Drabbningar mellan tonårsbarn och föräldrar förekommer nog över allt och för alla... Men det finns såklart gränser..

Jag tror att curlandet av tonårsbarn är en stor bidragande orsak till ett respektlöst förhållande.

Skall man serva så gör man klokt i att ge sig i akt och se till att det är uppskattat. Lätt hänt att saker och ting som händer hela tiden tas förgivet.. eller i tonårsfall inte är önskat då tonårsbarn strävar (även om det inte är synbart) efter att bli självständiga och oberoende. Då uppfattas curling, uppmaningar och "tjat" som ett hindrande mot ens egna person och förmåga att själv ta ansvaret.

Personligen tog jag väldigt illa vid mig minns jag, då jag uppfattande det som att mina föräldrar inte trodde mig om något..

Curlandet hindrar tonåringen att ta eget ansvar, och i stället för att på ett vuxet sätt (de är ju inte riktigt vuxna än,) tala om det, så hoppar det ilskna grodor ur munnen på dem...

Kort och gott ungdommar vill vara vuxna, vill bli behandlade som vuxna... Och kan allt som oftast, med lite hjälp resonera ganska klokt ... De vill också ha friheten och tilliten att själv ta koncekvenserna av försovningar (hur korkat det nu än är att inte vilja bli väckt..).

Självklart måste man presentera krav som förälder, men de skall vara relevanta och tjatfria... Svårt att vara förälder. och bara vilja väl.

Tycker att du fixande det där bra.. Och det verkar som din son fattat galoppen och det är det som är det viktiga. Kom i håg det när det känns tungt, även om han inte klarar av att vara vuxen hela tiden, så är det absolut viktiga att han förstått och att informationen gott fram... //atoxa som minns hur det var...