En ledsen tonårsförälder

Sv: En ledsen tonårsförälder

Ja det är hans egna data. Jag har sagt en senast tid på data användandet. Dock kan jag inte kontrollera det, då jag sagt 22.00 och faktiskt själv lätt somnar runt 21...
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Låter som ha när beroende av dataspel faktiskt.
Verkar som att just WOW är väldigt vanligt att folk blir beroende av.
Undrar varför eg (aldrig spelat det)
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Förmodligen gråter jag för att jag känner mig misslyckad och ensam och önskar att jag hade någon vuxen i närheten att bolla detta med.

Att han uppför sig hemma hos andra visar ju att han vet hur man "ska" uppföra sig. Det är bra! Hemmaful och bortavacker, vet du!

Det är er relation som är sliten - vilket ju praktiskt taget är det normala i samband med pubertetens och vuxenblivandets slitningar. Både föräldrar och barn måste klara av stora omställningar, och har det varit bara ni två blir det säkert ännu svårare, då jag tror att det gör banden tätare. På gott och ont.

Om du inte kan få hjälp av en annan vuxen hade jag nog försökt få en samtalskontakt. Typ familjerådgivning. Det finns privatpraktiserande, men många kommuner verkar erbjuda detta via Soc, och då blir det väl mycket billigare. (Gratis?)

Alltså samtal under närvaro och ledning av ett proffs som inte är part i målet, om hur du och din son ska ha det tillsammans i hemmet.

Jag tycker inte att det känns helt bra att bara släppa hela ansvaret på honom, för uppenbarligen vill han ju inte ha det. Jag tror att det är risk att han tolkar det som grönt ljus för att fortsätta sova på dagen och sitta vid datorn på nätterna.
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Jag undrar om du är rädd för honom? Eftersom han inte har respekt för dej undrar jag om ngn respekterar honom? Ni måste ha hjälp, man ska inte behöva ha det som ni har det. Kan jag tex göra ngt för att hjälp er? Kram Tant Ylva
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Jag hade lite problem med min mellanson ett tag, när han hade fyllt 18. Han försökte med, "datorn är min, jag bestämmer hur jag ska spela och hur länge jag ska vara uppkopplad" :mad:
Jag kontrade med, "elen är min, jag betalar den, jag bestämmer om du får utnyttja den".

Han försökte även med, att han inte behövde göra något hemma längre, för det hade hans lärare sagt. Han bestämde över sig själv.

Nu har jag lite andra förutsättningar med honom, då han går i specialklass och har handikapp.

Mina andra barn har haft väldigt små funderingar över det här, de har försökt "lite", men, sålänge de bor hemma;

Mitt Hus, Mina regler.

Jag är ensam mamma med 3 barn.
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Känner med dig! Har en sextonåring som tillbringar det mesta av sin vakna tid framför datorn, mest WOW. Det har hänt att vi stängt av strömmen till hans rum när inte "plikterna" är uppfyllda, det finns minimikrav på vad som ska skötas i ett hem.

Han har nån gång försökt sig på att protestera med orden "Men varför ska jag, det är ju mammajobb?!" Tror ni han slipper undan? No way:devil: Som väl är säger han det med glimten i ögat.

Men jag skulle aldrig acceptera att bli kallad fula namn, men där har jag satt gränsen redan när ungarna var små, jag kallar inte dem dumma unge, jag vill inte bli kallad dumma mamma. Redan där börjar man sätta gränser.

Nu är det för sent i detta fallet, men ni måste nog prata om hur man beter sig vuxna emellan, för det hävdar han ju att han är.

Lycka till!
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Har en arbetskamrat vars äldste son satt uppe nätterna igenom och knattrade på datorn. Detta störde de andra, så han blev tillsagd men fortsatte ändå. Gossens mamma aviserade då att hon skulle plocka bort el-sladden om han inte skärpte sig.

Samma natt hördes åter knattret, sladden rycktes ut och ackompanjerad av sonens ylande att ”allt jag har programmerat är sabbat och det är ditt fel!!!!” marscherade mamman ur rummet.
Sonen talade inte med henne på tre veckor - men han överlevde och fick tillbaka sladden när han fattat att regler är till för att följas.

Jag tror att det är bra att visa att man menar allvar. Om din son verkligen är datorberoende får ni ta itu med det som steg nummer två, just nu är det nog viktigast att du gör en tydlig markering att han gått över gränsen och att du inte accepterar det.

Hoppas att ni får ett konstruktivt och bra snack!
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Hade någon öht vågat säga något sådant till mig så hade den personen fått veta att h*n lever :devil:

Du måste VÅGA gå emot hans beteende det du just nu lär honom är ju att det är ok att behandla dig så.

Plocka ut ALLT från hans rum som han öht kan ha någon som helst nytta av. Låt honom ha sin säng och sina kläder men ingenting alls mer än det. När han börjar behandla dig som en medmänniska då kan han få tillbaka sina förmåner.

Låt han stå för sina egna handlingar han kommer att se resultat av det inom kort.

Visa honom gärna denna tråden så får han se vad andra tycker om hans uppförande...
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Så gjorde mina föräldrar när jag bodde hemma och satt för länge vid datorn;):D

Jag jobbade tillsammans med en kvinna vars tonårspojkar ringde henne samma tid varje dag och sa "mamma, var har du gömt internetkabeln??!"

;)

Till TS: hade jag kallat min förälder för nåt fult så hade det inte gått obemärkt förbi kan jag lova, för mig betydde stallet allt så då hade det blivit stallförbud och "hjälpa-till-hemma" i några dagar istället (det inträffade faktiskt fast av andra anledningar - arg var jag men det hjälpte inte ett dugg :angel: )
 
Senast ändrad:
Sv: En ledsen tonårsförälder

Plötsligt fick jag en önskan av att höra en tonårings synvinkel? Finns det någon sådan som läst? Hur tänker tonåringar som läser detta? Känner ni igen er? Jag vill bara förstå. :confused:

Jag själv är född -89 så jag är ju ungefär lika gammal som din son. Måste ärligt talat erkänna att jag själv har blivit ganska "curlad" under mitt liv. Har aldrig haft krav på mig att hjälpa till med städning eller tvätt, och vad gäller mitt rum har vi alltid kört med att det är mitt personliga utrymme, ingen annan än jag behöver vistas där och därmed behöver ingen annan lida av att det inte är städat. MEN jag har trots detta lyckats lära mig att bemöta andra människor på ett bra sätt, vara glad och positiv och alltid tacka för mat, skjuts osv.

Jag tycker att sättet som din som behandlar dig på är helt oacceptabelt. Att använda sådant språk mot dig och dessutom framför ögonen på er granne är så fel det kan bli. Han måste helt enkelt inse hur mycket du gör för honom, och att du gör det för att du tycker om honom, inte för att du tycker det är roligt.

Vad gäller hans studier har han faktiskt lite rätt när han säger åt dig att "sluta tjata". Han ÄR faktiskt vuxen och måste få ta ansvar för sina egna handlingar. Säg att han skulle slarva med skolan ett tag och förlora studiebidraget en månad, då får han åtminstonde känna av konsekvenserna av sina egna handlingar. Han måste inse att det faktiskt HÄNDER saker om han beter sig på det sätt han gör.

Och till sist! Ha inte dåligt samvete! Din son är en egen individ, det är HAN som väljer att bete sig såhär. Hoppas det ordnar sig för er!

Många kramar från Elin
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Jag är 20 år och detta låter ganska likt min mamma och min bror för några år sedan.

Min bror vägrade gå upp på mornarna, skötte aldrig skolan, gick om totalt 2 år i gymnasiet trots "läshuvud", han och mamma bråkade jämt.

Självklart ville mamma inget annat än att han skulle sköta sig i skolan och kunna få jobb senare och kunna klara sig själv osv. Men det funkade inte längre, han fick sköta sitt.

Han fick ta sig upp på morgonen själv om han vill ha betyg. Han fick laga sin egen mat eftersom han aldrig var hemma/sov när det var mat. Osv osv.

Idag har han tagit lastbilskörkort och har fast jobb som lastbilschaufför och har flyttat hemifrån för ca 1 år sedan och nu är han 23 år. Allt har gått jättebra tack vare att han är såpass social och trevlig i sitt sätt till människor trots jobbig skolgång...

Vad jag vill ha sagt är; ALDRIG att jag skulle passa upp på mitt vuxna barn när han beter sig sådär! Då får han vackert sköta skola/jobb, mat, tvätt själv! Hjälp skulle han mer än gärna få om han frågade, men aldrig om han skulle kalla mig såna fula ord:crazy:

Nej, lite mer jävlar anamma borde du ha att du ska kunna sätta gränser. Det är väl du som är mamma och bestämmer eftersom han bor hos dig? Eller hur?

Skippa matlagningen åt honom, tvätta inga kläder, låt honom sköta skola/jobb själv! Han är nog gammal för att kunna fixa det själv...

Själv var jag 16 när jag började jobba och har betalat/skött nästan allt själv. Har fast jobb nu och är nu sambo med min pojkvän och allt går finfint, tack vare min mamma som lät mig sköta mig själv ganska mycket!

Vet en tjej som är 18 år och ska plugga på högskola i höst, hon kan inte laga mat, inte tvätta, har aldrig jobbat, bara haft plugget i sitt liv. hennes mamma passar upp på henne JÄMT! Jag menar, hur ska hon klara sig i vuxnlivet? jag tycker sånt är traiskt! Lite lika är det väl med din son...

Sådär, det var mina tankar:cool::)
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

K.L
Med din lilla inkomst så borde du nog begära att han ger dig underhållet. Sätt dig ner med honom och gå igenom hyra, maten osv och förklara för honom vad det är meningen att hans underhålla ska gå till.

Har du redan råd med att inte ha pengarna så tjata inte om skolan, han kommr få en varning om att hans pengar dras in om han skolkar. Det borde sätta lite flammor i baken på honom.

Min första pv var vääääääldigt svårväckt och hans mamma fick alltid tjata på honom. (Han var dock inte otrevlig) när han sov hos min familj kunde han dock glömma sån curling, och se på fan - efter tillräckligt många missade skolmorgnar så lärde han sig faktiskt att kliva upp i tid.

Men viktigaste av allt, PRATA med honom. Inte gräla utan prata. Datorn kan mycket väl vara en del av bovem. Eller så är datorn bara ett symptom på något. Eller så är det helt enkelt inte relevant i situationen.
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

jösses... :(

Min lillebror är precis sån där som din son. Han är 17 i ett år till så han kan ju inte köra med den där standardfrasen "jag är myndig å får göra vad jag vill!".
Han är beroende av WoW och sitter vid datorn under all sin fritid, tillåmed på sommrarna :(
Han glömmer bort att äta när han sitter där, och på helgerna så sitter han där från det att han går upp tills han går och lägger sig.. finns det godis/fikabröd hemma så kan han äta sånt till frukost vid typ 17 tiden :eek:

mamma och pappa har datorn i sitt sovrum, men han har även en egen i sitt rum som inte funkar än, så han måste ju gå och sova när dom gör det.
den som stör honom blir kallad för väldigt fula ord, han svarar inte på tilltal och då man upprepar att det tex är mat så riktigt vrålar han tillbaka...

tycker att det är så tragiskt det här med onlinespel, sjukt många är beroende av det! de slösar verkligen bort sin ungdom och framförallt hälsan!

mina förslag till dig är att du slutar upp med all service och säger att du vill ha underhållet (de är ju faktiskt till för att jämna ut kostnaden för honom?) för att du ska fortsätta med att laga mat å tvätta, betala internet osv..
köp en väckarklocka som låter utav helvete och ställ i andra änden av rummet, då MÅSTE han gå upp å stänga av den.
ställ datorn i ditt rum?
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Jag har 3 barn,2 utflugna och en 18åring hemma!
Jag har aldrig väckt mina barn,då jag nästan hela tiden jobbat på morgonen!
Så dom lärde sig ganska tidigt att vakna till klocka,och ingen av dom har svårt med det!
Frukost tog dom fram och åt tillsammans,och nu när jag varit sjukskriven så har jag tagit fram!
Och vett och etikett har jag varit noga med,man kan ta bort efter sig och man kan tacka osv! Och jag har fått höra att dom är artiga borta!
Men,så kanske jag istället har slarvat med att dom behöver hjälpa till hemma..Men ser när jag är hos dom att dom kan!
Men 18åringens dörr stänger jag..tyvärr står datorn där,så jag måste in..
Men,jag skulle aldrig acceptera att dom vrålar fula ord åt mig,och jag skulle heller aldrig vråla fula ord åt dom! Arg och galen får man bli,men inte vråla vad som helst!
Men som många skrivit,sluta serva,jag lovar att inom en månad så har du en som fixar det mesta själv! Annars får han köpa färdigmat och nya kläder,för ingen kommer att göra det åt honom!
Lycka till!
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Trist att det inte längre är allmän värnplikt för lumpen skulle göra honom gott att få lära sig lite hyfs och ta hänsyn till andra !
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

*kl* hur har det gått?

tycker som alla andra, ta till dig deras råd! han ska inte få behandla dig så!
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Du är BARA försörjningspliktig så länge som han studerar på gymnasiet.
Om han inte sköter det så åker både studiebidrag, underhåll oah din försörjningsplikt.
Förklara det.
Att han får inga pengar och ingen bostad och ingen mat om han inte sköter skolan.
Du behöver inte stå för mat alls.
Han kan fixa det på sitt underhåll.
Allt du behöver betala är hyran.

Du kan byta till mindre bostad och låta honom sova på soffan om han inte betalar hyra.
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

Hade jag kallat min mamma fitta hade hon slagit mig på käften och sedan slängt ut mig ur huset. Plockar jag inte undan mina kläder och plockar ur min tvättkorg får ag inga rena kläder, that's the way it is. Livet handlar om att ge och ta och det borde han veta vid 18 års ålder, sluta curla. Skit i att tvätta åt honom om han inte skärper sig. Ingen människa, minst av allt ens förälder, ska behöva bli kallad svordomar och fula ord. ´

Kan tillägga att jag är 18, fyller 19 i år. Tycker faktiskt synd om dig som har en sån relation till din son, men för allt i världen. Ta inte den skit han slänger på dig. Säger dessutom som många andra, sluta mesa nu, stå på dig och dra ur hans internetkabel om han inte skärper sig. Du gör både honom och dig en tjänst, ingen mår bra av att sitta helt isolerad hela nätterna på sitt rum...

Stå på dig och lycka till!!!
 
Sv: En ledsen tonårsförälder

*har inte läst hela tråden*

Min tolkning av er situation är att den här killen inte fått lära sig konsekvensanalys. Det låter som att du varit där och täckt upp hela tiden, så att han själv inte behöver ta ansvar för sina handlingar. Jag ska fundera lite på möjliga lösningar när jag läst hela tråden.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Vi har 2 barn. Ett på 10 och ett på 7. Det yngre barnet är till vissa delar extremt olik sitt äldre syskon och saker som fungerat med...
Svar
15
· Visningar
728
Senast: Imogen
·
Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 917
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 965
Senast: Anonymisten
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
101
· Visningar
7 691
Senast: Palermo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp