En framtida funderingar kring ras

[Raderad medlem 120709]

Jag älskar bullterriervalpar utseende!
Dock verkar det vara spretigt i rasen gällande deras jaktinstinkt.

Ja, det verkar variera stort, det är ett frågetecken även för mig som länge varit inne på whippet och alltså är villig att kompromissa med jaktbiten. Jag har fått intrycket att det blir vanligare och vanligare att rasen går BPH eller MH, så det kan gå att få ett hum om hur det ser ut i olika linjer den vägen. Jag ska säga att av de BPH-protokoll jag kollat på från minibullar så har de imponerat - glada och stencoola hundar som går varje moment med självklarhet. (Tydligen är det betongsugga mentalt som tilltalar mig...)

Minibulle ska vara max 35,5 i mankhöjd om jag inte minns helt fel, och av vad jag har sett så försöker många uppfödare hålla dem runt 30-strecket. Men eftersom de är nästan lika breda som de är höga () så kan de säkert upplevas som större. Staffe kan vara ett bra alternativ, storleksmässigt tror jag att den och minibullen kan vara ganska lika, speciellt om du väljer en tik efter små föräldrar. Men hälsan på staffen är väl inte heller superbra, och jag har sämre insikt i hur pass noga uppfödarna är.

DSG är trevliga men jaktlusten är nog ännu mer spretig där, iom att de är gårdshundar som haft som uppgift att hålla efter ohyra och säga till om någon kommer så har de ofta både jaktintresse och en del larmande. Och jag tror att de flesta exemplar behöver mer aktivering än att främst hänga med i vardagen för att vara riktigt nöjda.

Jaktlust är tyvärr alltid svårt att sia om, oavsett ras. Det finns hundar ur jaktraser som skiter blankt i allt vilt och det finns sällskapsavlade knähundar som springer efter allt som rör sig. Det enda man egentligen kan göra utöver att söka mentalbeskrivningar är att noggrant fråga ev intressanta uppfödare, och välja en kombo där föräldrarna inte är så jaktintresserade. Sen är det väl lite av en träningsfråga också, en hund som är följsam nog att lyssna även under frestelser kan såklart få större frihet även om den har intresset.

 

[Smulis]

Tibetansk spaniel? Nu känner jag bara en så jag vet inte hur representativ hon är för rasen, men denna är en glad skit som går ihop med allt och alla, ingen jakt och väldigt tyst. Däremot skiter hon fullständigt i sin ägare för det mesta och "kan själv" typ allt. Absolut noll will to please.

Stämmer ganska bra, de brukar beskrivas som katter i hundkropp. Jag har haft 5 totalt varav en fortfarande finns i min ägo men det är nog ingen ras för TS utifrån vad som önskas, dock kommer jag beskriva den ändå utifrån min erfarenhet efter att ha haft rasen under en längre tid.

De har ju lite längre päls och fäller ganska rikligt två gånger om året men i övrigt en väldigt lättskött päls som behöver en genomborstning lite då och då, de ska absolut inte klippas inför utställningar då det är ett big no no. De ska vara så naturliga som möjligt.

Generellt friska och långlivade, inte alls ovanligt att de blir uppåt 18 år eller mer men precis som inom alla andra raser så kan man ju få ett måndagsexemplar om man har otur och de kan drabbas av icke rasrelaterade sjukdomar precis som alla hundar. Min tik blir 12 år på söndag och har som mest haft öroninflammation vid ett tillfälle när hon var yngre annars har hon varit frisk under hela sin livstid. Ja de har kort nos men de tillhör inte SKK's hälsoprogram för brakycefala raser, det finns tibbar med längre nos med om man tycker att "standarden" är för kort. Min tjejs nos är åt det för korta hållet enligt mig och hon har en liten uppnäsa vilket gör att den ser kortare ut än vad den är så hennes nos är inte riktigt rastypisk. Deras utseende är dock fortfarande detsamma som det var för +100 år sedan i det stora hela.

Nära till skall eftersom det är en larmande hund och deras uppgift förr i tiden var att sitta på klostermurarna och larma när det närmade sig folk men det går också att stävja om man är mer envis än hunden sedan kan det ju givetvis vara individuellt, min tjej skäller ytterst sällan och jag bor i en väldigt lyhörd lägenhet. Jag fick en kommentar av en av grannarna för bara några veckor sedan om att hon aldrig hörs, inte ens när hon lämnas ensam.

Will to please kan det definitivt vara si så där med, det gäller att hitta den rätta motiveringen och vara smartare än hunden men vill man ha en hund som lyder ens minsta vink så är tibben definitivt fel ras. De går absolut att träna dock, de är inte dumma utan snarare tvärt om för smarta för sitt eget bästa ibland. Min nuvarande tik är nog en av de smartaste hundarna jag har haft, otroligt lättlärd på både gott och ont och då har jag ändå haft flera olika raser tidigare bland annat golden. Det finns dom som tävlar sina tibbar ganska framgångsrikt inom bland annat rallylydnad (nu kanske inte alla anser att det är en gren värt att nämnas men i alla fall).

Det är en underbar ras när man väl lär känna dom, de ska vara avvaktande mot främlingar så det kan ta ett tag för dom att värma upp. Dock har jag haft tibbar som har älskat varenda kotte vi har träffat på promenaderna, nuvarande tycker väl att det är ganska ointressant att träffa nya människor men när hon väl värmer upp till någon så visar hon det tydligt genom att yla och "prata". De brukar dock ha oförtjänt dåligt rykte, oftast är det ju individerna som avviker från "standarden" som står ut med andra ord de som uppför sig illa på ett eller annat sätt. De är garanterat inte allas cup of tea och det är givetvis okej, man kan inte gilla alla raser.

 

[Smulis]

Känns som en oerhört träffande beskrivning! Morsan hade en tibetansk spaniel tidigare, jättetrevlig när han var på det humöret och okomplicerad med andra hundar men var en mardröm att träna in ens enkla kommandon som "sitt".

Enda gången jag sett djurvårdspersonal kasta sig i förskräckelse åt sidan för något djur var när den lilla odågan var nyopererad och vägrade vara kvar på djursjukhuset, han gick sonika ut därifrån med en arg min och dunsade argt med tassarna i golvet så att alla förstod att det var bäst att hålla sig ur vägen.

Dom har väldigt bestämda åsikter helt klart men det är också charmen med dom, enligt mig då som är van vid det vid det här laget. De kan säkert driva andra till vansinne.

 

[tuaphua]

Kramsnö och regn - att ta hand om pälsen efter väder.
Minns hur vi under uppväxten fick spola hundarna i badkaret bara efter korta kissrundor. Men kanske skiljer sig i pälstyp i jämförelse med Bichon?

Ja, kramsnö kan ge snöbollar i pälsen på vissa. Jag har inte upplevt det som något större problem. Jag har haft mindre snöbollar i pälsen på mina än folk med Bichong, Yorkie, Kines-puff etc.

Det kan ju vara fel ras för dig av andra skäl. Men pälsen är lättskött, även för en latmask som mig.
Just att den är så silkig gör att den inte tovar sig så lätt och smuts och snö etc halkar av i hög grad.

 

[Lena_B]

Någon som vet mer om volpino som kan berätta hur en sådan skulle passa? De jag träffat på har inte varit skälliga, men det är ju spetsar och jag har ingen aning om hur mycket jobb familjen la ner på pälsarna.

 

[Sofie.S]

Jag landar ju oftast i att jag gillar vissa typer av hundar, så som Fransk bulldog, Boston terrier och Bullterrier.

Men tanken slog mig när jag bläddrade igen 367 och inte hittade någon som är ”perfekt” - man kommer nog alltid behöva tumma på något.

 

[Nota]

Jag landar ju oftast i att jag gillar vissa typer av hundar, så som Fransk bulldog, Boston terrier och Bullterrier.

Men tanken slog mig när jag bläddrade igen 367 och inte hittade någon som är ”perfekt” - man kommer nog alltid behöva tumma på något.

Det är ju bättre du tummar på exempelvis pälsvård än på hundens hälsa.
Dom tre raserna mår ju sällan bra i kroppen.

 

[Maniac123]

Jag landar ju oftast i att jag gillar vissa typer av hundar, så som Fransk bulldog, Boston terrier och Bullterrier.

Men tanken slog mig när jag bläddrade igen 367 och inte hittade någon som är ”perfekt” - man kommer nog alltid behöva tumma på något.

Fralla uppfyller väl inte kraven på 6-8 kg?

Men ja, jag har insett att jag måste kompromissa med något, det finns ingen som är perfekt för mig heller. Så jag förstår ditt dilemma. Även om jag aldrig någonsin skulle kompromissa med att min hund ska kunna andas..

 

[russinbulle]

Skällighet är som med alla småhundar en uppfostringsfråga. Min larmar vid dörren - vilket för mig är en fördel eftersom jag bor på landet och vill ha koll om det kommer folk.

Njae, min tidigare ras var en tyst ras och boffade bara när någon tog i grinden. Min nuvarande ras är skällig och talar gärna om inte bara när någon kommer, utan när andra hundar låter någonstans, när folk går förbi osv. Rasen är ljudlig och inte alltid så lätt fostra bort. Framförallt inte när dom är fler Vissa raser har mer larm i sig än andra.

 

[Niyama]

Fralla uppfyller väl inte kraven på 6-8 kg?

Men har TS det kravet? Såg nån mer som skrivit det men kan inte hitta att TS skrivit det? Hon funderade ju t.o.m på chihuahua som knappast väger det.

 

[Raderad medlem 120709]

Jag landar ju oftast i att jag gillar vissa typer av hundar, så som Fransk bulldog, Boston terrier och Bullterrier.

Men tanken slog mig när jag bläddrade igen 367 och inte hittade någon som är ”perfekt” - man kommer nog alltid behöva tumma på något.

Tyvärr är det ju så. Man får avväga vad man tror att man kan stå ut med som inte är helt enligt ens kriterier. Jag trodde jag hade hittat rätt med whippet men efter att det har fortsatt att gå dåligt med att hitta rätt uppfödare, samt en del annat avskräckande jag har läst, så sitter vi nog i samma båt nu med att navigera rasdjungeln.

Jag kan absolut inte kompromissa med skall och tror att mycket pälsvård skulle bli för betungande i längden, så det blev minimalt jaktintresse som fick gå bort från min kravlista. Storleken har jag aldrig haft så mycket tanke på själv, vad som helst som inte är mindre än katten i huset (matchvikt 5 kg) eller närmare en ponny i mankhöjd, typ. Skulle jag uppge vikter så kanske 8-30 kg (väldigt flexibel alltså). Eftersom du redan är van att ha riktigt stora hundar så kanske det inte är helt otänkbart med något mer inom det spannet?

 

[Sofie.S]

Det är ju bättre du tummar på exempelvis pälsvård än på hundens hälsa.
Dom tre raserna mår ju sällan bra i kroppen.

Målet är såklart att hitta en ras med både hälsa och önskvärd pälstyp.
Men jag får rysningar av att bara tänka på långhåriga hundar. Har från att jag var 8 år gammal hjälpt min mamma med pälsvård, året om, i alla väderlekar och inför utställningar.
Aldrig mer!

 

[Sofie.S]

Fralla uppfyller väl inte kraven på 6-8 kg?

Men ja, jag har insett att jag måste kompromissa med något, det finns ingen som är perfekt för mig heller. Så jag förstår ditt dilemma. Även om jag aldrig någonsin skulle kompromissa med att min hund ska kunna andas..

Nej det gör dem inte riktigt men det känns ändå överkomligt.

Svårt med att kompromissa. Först tänkte jag att jag kunde leva med en som hade jaktinstinkt men har landat i att jag värdesätter att kunna ha hunden lös. Men med det försvinner många lovande raser!

 

[Sofie.S]

Men har TS det kravet? Såg nån mer som skrivit det men kan inte hitta att TS skrivit det? Hon funderade ju t.o.m på chihuahua som knappast väger det.

Skrev max 6-8kg i första inlägget.

 

[Nota]

Målet är såklart att hitta en ras med både hälsa och önskvärd pälstyp.
Men jag får rysningar av att bara tänka på långhåriga hundar. Har från att jag var 8 år gammal hjälpt min mamma med pälsvård, året om, i alla väderlekar och inför utställningar.
Aldrig mer!

Okej jag har pälshundar fast jag hatar pälsvård så jag klipper ner mina hundar ungefär varannan månad med undantag för vintermånaderna, tar ungefär 30 minuter att klippa och däremellan gör jag ingenting med pälsen.

 

[Sofie.S]

Tyvärr är det ju så. Man får avväga vad man tror att man kan stå ut med som inte är helt enligt ens kriterier. Jag trodde jag hade hittat rätt med whippet men efter att det har fortsatt att gå dåligt med att hitta rätt uppfödare, samt en del annat avskräckande jag har läst, så sitter vi nog i samma båt nu med att navigera rasdjungeln.

Jag kan absolut inte kompromissa med skall och tror att mycket pälsvård skulle bli för betungande i längden, så det blev minimalt jaktintresse som fick gå bort från min kravlista. Storleken har jag aldrig haft så mycket tanke på själv, vad som helst som inte är mindre än katten i huset (matchvikt 5 kg) eller närmare en ponny i mankhöjd, typ. Skulle jag uppge vikter så kanske 8-30 kg (väldigt flexibel alltså). Eftersom du redan är van att ha riktigt stora hundar så kanske det inte är helt otänkbart med något mer inom det spannet?

Att det ska vara så svårt!
Jag kan leva med skall men min man har en låg tröskel för skall.
Vår nuvarande hund skäller aldrig, trots att mötande hundar skäller. Han kan yla när han blir exalterad.

Känner mig nästan bortskämd att ha en hund som inte skäller, tystnaden är ljuvlig

Går jag upp i storlek över 8-10 kg så kan jag lika gärna ha en Broholmer till känner jag. Vill ha en liten och smidig hund, som kompletterar.

 

[Sofie.S]

Okej jag har pälshundar fast jag hatar pälsvård så jag klipper ner mina hundar ungefär varannan månad med undantag för vintermånaderna, tar ungefär 30 minuter att klippa och däremellan gör jag ingenting med pälsen.

Har svarat tidigare i tråden att jag inte vill klippa ned då jag vill kunna ställa ut hunden.

 

[Niyama]

Skrev max 6-8kg i första inlägget.

Aha max. Tänkte att det var väldigt snävt om den behövde väga just det, och att en chihuahua är ganska långt under

 

[Nota]

Har svarat tidigare i tråden att jag inte vill klippa ned då jag vill kunna ställa ut hunden.

Okej då förstår jag att du väljer bort päls då det är väldigt mycket arbete med den om man ska ställa ut hunden.

Dvärgpincher tycler jag är hur fräck som helst har du kollat på den?
Dom verkar antingen vara stencoola eller smått hysteriska beroende på uppfödare.

Jag känner en som är helt underbar kvick glad och helt orädd

 

[zarmino]

Okej då förstår jag att du väljer bort päls då det är väldigt mycket arbete med den om man ska ställa ut hunden.

Dvärgpincher tycler jag är hur fräck som helst har du kollat på den?
Dom verkar antingen vara stencoola eller smått hysteriska beroende på uppfödare.

Jag känner en som är helt underbar kvick glad och helt orädd

Dvärgpinscher är inte tysta, ever... Skämt åsido, det är en ras som även med hög nivå av aktivering alltid vill hitta på mer saker, och gärna berättar det högt och ljudligt. Men glad, orädd och kvick är de!