Jag är en kan-självare. Får jag punka går jag ut o byter däck, sen åker jag vidare. När det är dags för sommar/vinterbyte svänger jag förbi verkstan; det är snabbare och enklare.
Lastar utan att blinka in hästar, hundar, katter och kanin och ger mig iväg tvärs igenom landet i vintertrafik. Älskar att köra bil och har inga problem att backa med släp el dyl.
Snickrar, rörpular, målar, kaklar, tapetserar, installerar vitvaror, kör röjsåg, lastar fodersäckar och bär annat tungt. Är betydligt starkare än vad jag ser ut att vara och både praktiskt och teoretiskt lagd. Det jag inte kan lär jag mig. Uppskattar mitt oberoende och känner stor trygghet i att vara kapabel till det mesta som ligger framför mig.
För att ytterligare komplicera folks försök att stoppa mig i en låda så älskar jag även inredning och andra aktiviteter som oftare kopplas till mitt yttre eller mitt kön.
). Sen när bultarna ibland satt för hårt så jag behövde lite hjälp, eller när gravidmagen var i vägen och han fick fixa medan jag stod och pekade, bad han om att få betala sig fri från däckbytet, dvs säga "kan du inte köra den till verkstad?" och till slut gjorde jag ju det och har faktiskt kört vidare på det. Skulle jag få punka skulle jag med stor sannolikhet ringa och kolla om bärgare var tillgänglig. Om de inte var skulle jag väl sucka och försöka byta eländet antar jag, om bultarna gått att få loss.
