Elpriserna

[cherie]

Vi valde att köra på förvaltat elavtal just nu. Kändes inte bra att binda på tre år nu när priserna är så höga, även med omteckningsrätt blir det dyrt. Ett år var förstås ännu dyrare. Men ville inte heller riskera hutlösa elräkningar i vinter. Så nu hoppas vi att vi slipper värsta pristopparna i vinter när vi kör med förvaltad el men också att vi kan hänga med litegrann när elpriserna går neråt igen. Vi har dessutom prova-på-pris första tre månaderna så vi slipper bl.a. månadsavgiften och vissa rörliga avgifter vilket sänker priset ytterligare dessa första vintermånaderna. Förra månadens elpris var 63 öre/kwh i elområde 3 med vårt avtal. Får se vad det landar på denna månad.

 

[Jeps]

Så huset X kostar lika mycket i hela Sverige? Det var som tusan för det stämmer inte enligt varken husannonser eller slutpriser. Uppvärmning har ju med elen att göra så det kan ju kvitta.
Hela södra Sverige har inte utbyggd kollektivtrafik heller för den delen.
Om jag beställer mat från t.ex. mat.se eller Mathem, är maten då dyrare i norra Sverige än i södra Sverige eller gäller det bara i fysiska butiker?

Givetvis ska det gå att bo i norra Sverige. Ingen har påstått annat. Det jag, och några till, har kritiserat är argumentet att elen inte ska delas jämnt över hela landet utan att den ska vara billigare här eller där.

Varken Mathem eller mat.se kan leverera till mig så det är omöjligt att jämföra tyvärr.

 

[Pontevecchio]

Vi valde att köra på förvaltat elavtal just nu. Kändes inte bra att binda på tre år nu när priserna är så höga, även med omteckningsrätt blir det dyrt. Ett år var förstås ännu dyrare. Men ville inte heller riskera hutlösa elräkningar i vinter. Så nu hoppas vi att vi slipper värsta pristopparna i vinter när vi kör med förvaltad el men också att vi kan hänga med litegrann när elpriserna går neråt igen. Vi har dessutom prova-på-pris första tre månaderna så vi slipper bl.a. månadsavgiften och vissa rörliga avgifter vilket sänker priset ytterligare dessa första vintermånaderna. Förra månadens elpris var 63 öre/kwh i elområde 3 med vårt avtal. Får se vad det landar på denna månad.

vem erbjuder ett sådant elavtal?

Vi valde att binda på 1 år igår, 77öre/kwh. Apdyrt men vi värmer huset med el och i oktober låg vi på 102öre/kwh. Det skiljer en tusenlapp i månaden redan nu mellan priserna.

 

[cherie]

Jämtkraft och Dalakraft är de vi kollat på och som erbjuder förvaltade elavtal. Vi tog Jämtkraft dels för att de erbjöd prova-på-avtalet och dels för att min pappa har dem och var nöjd. Tidigare ägare till vårt nya hus hade Dalakraft och det var så vi öht fick upp ögonen för förvaltad el (när vi såg deras billiga kwh-pris för september ), vi hade inte hört talas om det förut. Elpriset rör på sig precis som vid rörligt, men sägs inte följa med varken i toppar eller dalar på samma sätt utan håller sig mer stabilt någonstans mittemellan om jag förstått det rätt. Vi får se vad vi tycker efter denna vinter...

 

[Scata]

Japp, sätt igång. Under tiden byter jag elbolag och sätter solceller - offerten accepterades igår. Bring it on!

Spännande! Jag får läsa om progressen i solcells-tråden va?!

 

[tanten]

Mitt elbolag erbjöd att räkna ut årsförbrukningen och ge mig en fast summa varje månad. Mot en liten avgift...

Jag har tittat på min förbrukning och den är i princip exakt likadan över hela året så jag avstod. Men för den som har höga räkningar vintertid kan det säkert vara vettigt.

 

[Lovisaleonora]

Spännande! Jag får läsa om progressen i solcells-tråden va?!

Den har jag missat!

 

[Derivata]

Det kan blixtra och blinka sjukt långt ifrån de stora kraftverken. Har en park med ett väldigt stort antal vindkraftverk 3 mil bort och blinkandet lyser visa mörka nätter upp sovrummet där jag bor. Sjukt störigt när man vill sova så jag är inte förvånad över att de som bor i närheten riskerar att få diverse sömnproblem. Det ska även upp 60 till på andra sidan huset ca 2-3 mil bort så det kommer inte vara lönt att byta rum till ett på andra sidan av huset. Elen som produceras exporteras vad jag vet så det är ingen el som vi som bor nära får dra nytta av.

Tydligen dödar kraftverken inte bara fåglar utan en hel del insekter också varav en del förmodligen är pollinerare. Allt liv som på något vis flyger riskerar att krocka med vingarna.

Ja, hinderljus kan verkligen vara störande, hoppas att förslaget om radarstyrda hinderljus snart kan bli godkänt så att hinderljusen endast behöver tändas om det är någon som flyger lågt i området.

Det är klart att det alltid är en risk med vindkraftverk och fåglar, men alla parker som har fått tillstånd har egenkontrollprogram att se efter och rapportera in döda fåglar - och antalet döda fåglar är inte så stort som vindkraftsmotståndare vill ha det till, då borde vi istället förbjuda trafik och fönsterrutor då de dödar väsentligt fler fåglar och pollinerande insekter per år än roterande blad från vindkraft. Dessutom har man sett att ju högre vindkraftverken är desto färre fåglar dör per producerad kilowattimme.

Tillsynsmyndigheterna (som ger tillstånd att bedriva parkerna) är också väldigt noga med att endast ge tillstånd till produktion när det kan ske utan fara för skyddsvärda arter ,exempelvis fladdermöss som flyger på ekolod och inte kan se ett vindkraftverk, där måste vindkraftverken stå stilla under nätter när förhållandena medför en risk för fladdermössen.

 

[Derivata]

Tyvärr är inte industrialiserade vindkraftsparker med stora grupper av ca 300 meter höga vindkraftverk särskilt klimatvänliga eller miljövänliga de heller, likt vi numera vet att nybyggd vattenkraft inte är.
Livscykelanalyserna för vindkraft blir inget bra.
Vindsnurrorna är kortlivade, 18-25 år och kräver stora ingrepp i naturen, det går åt massor med betong, och en massa sällsynta jordartsmetaller bl.a.

Idag finns det ingen som vet, vad som händer långsiktigt med det lokala klimatet och vädret när det ställs en större grupp med vindkraftverk på ett område.

Dessutom kräver varje enskilt kraftverk, om det byggs i skogsmiljö eller andra "naturliga" naturmiljöer, flera hektar hårdgjord yta/nya vägar/bortsprängt berg, vilket bara det, är betydligt mer skadligt för den biologiska mångfalden/ekosystemen, än flertalet kalavverkningar är.
Kalavverkningar (som om de utförs i enlighet med dagens regelverk inte är "helkala", och heller inte jättestora sammanhängande ytor) innebär en kort period (ur skogens perspektiv), där marken är saknar vuxen skog, vilket ju också händer vid skogsbränder eller stormar, och sedan så växer det ny skog på ytan, planterad och/eller naturlig, utan att marken/jorden skadats nämnvärt.

Det går inte att "återställa" den mark som hårdgjorts för vägar och fundament när vindkraftverken tjänat ut. Det går bara att snygga till marken, alltså släta ut lite grann.
Hur blir det med mykorrhizan och vattenföringen i marken och i befintliga ytvattendrag, när man grävt djupt, djupt, skapat diken och dränerat, och sedan fyllt på med bergkross och betong? Är det verkligen någon som tror att man kommer att städa bort bergkrosset och betongen, och sedan tillverka ny jord/förna/alv och återplacera rätt sort på rätt plats?
Vad händer med våtmarker nära vindkraftparker?

Dessutom kräver vindkraftparker oftast att det byggs nya kraftledningar, alltså ska även mark tas i anspråk för långa kraftledningar.

Nu bortser jag från ljudstörningar, vibrationer i marken och ljusstörningar, som drabbar omkringboende människor och tamdjur, men jag förstår inte hur organisationer som "Skydda skogen", vill stoppa en form av avverkningar (främst kalhyggen i norr) för att skydda den biologiska mångfalden, men helt bortser från irreversibla förändringar av skogen, som sker när det byggs storskaliga industriella vindkraftsparker i skogsmiljö.

 

[sjoberga]

Ja, hinderljus kan verkligen vara störande, hoppas att förslaget om radarstyrda hinderljus snart kan bli godkänt så att hinderljusen endast behöver tändas om det är någon som flyger lågt i området.

Det är klart att det alltid är en risk med vindkraftverk och fåglar, men alla parker som har fått tillstånd har egenkontrollprogram att se efter och rapportera in döda fåglar - och antalet döda fåglar är inte så stort som vindkraftsmotståndare vill ha det till, då borde vi istället förbjuda trafik och fönsterrutor då de dödar väsentligt fler fåglar och pollinerande insekter per år än roterande blad från vindkraft. Dessutom har man sett att ju högre vindkraftverken är desto färre fåglar dör per producerad kilowattimme.

Tillsynsmyndigheterna (som ger tillstånd att bedriva parkerna) är också väldigt noga med att endast ge tillstånd till produktion när det kan ske utan fara för skyddsvärda arter ,exempelvis fladdermöss som flyger på ekolod och inte kan se ett vindkraftverk, där måste vindkraftverken stå stilla under nätter när förhållandena medför en risk för fladdermössen.

I andra länder används redan styrda hinderljus för att minska ljusföroreningarna för levande varelser. Har jobbat i ett projekt där det utvecklades detektorer för fåglar, så man kunde skrämma dem på annan rutt, vilket minskade antalet döda fåglar drastiskt.

Om vi sätter upp större vindkraftverk behövs det färre platser också.

 

[Derivata]

Missade mitt svar

Utveckla gärna beträffande livscykelanalyser - det är en stor skröna att vindkraftverk aldrig tjänar igen den energi den konsumerar i tillverkning sedan i produktion. Snarare är det så att att det tar ca ett halvår av produktion 2% av turbinens hela livslångd att tjäna igen det energiuttag den kräver i tillverkning, transport samt återvinning. Sedan är det visst så att man räknar med en livslängd på ca 25-30 år per vinkdraftverk men då efter den perioden tänker man sig en uppdatering av programvara, vissa komponenter etc för att kunna köra turbinerna ytterligare 20-30 år.

Ja, en vindkraftpark kräver vägar, precis som skogsbruket, och hårdgjorda ytor precis kring turbinerna för att kunna hantera kranen som reser turbinen. Men dessa hårdgjorda ytor är väldigt små, det är dyrt att hårdföra därför är endast en liten del kring turbinen hårdgjorda samt några fickor runt turbinen för att kunna ställa kranbilen i nödvändiga positioner för resning, det blir verkligen inga hektar.

Allting som vi människor gör har en påverkan på vår omvärld, att jag sitter här och svarar på det här inlägget exempelvis kräver energi. Jag skulle säga att inverkan på naturen egentligen är tämligen begränsad. Det är inte så att man bygger en vindkraftspark och skövlar hela området, utan skog tas ned för att bygga väg och anlägga en plan runt turbinen, Resten får stå kvar. För ett tag sedan var jag i Europas största landbaserade vindkraftspark och skogen och naturen var verkligen de dominerande elementen där fortsatt. De anlagda vägarna hade dessutom främjat friluftslivet positivt (40 mil cykelväg - i skogen!)

Angående vattendrag - innan en vindkraftspark får anläggas för en grundlig miljö och konsekvensbeskrivning. Denna tittar bla på påverkan på våtmarker och kontrollprogram upprättas för att skydda det som skyddsvärt är. Det är verkligen inte så att ett företag bara kan bestämma att här ska vi bygga en vindkraftpark och sedan göra det utan några som helst förhållningsregler eller kontroll.

 

[Derivata]

I andra länder används redan styrda hinderljus för att minska ljusföroreningarna för levande varelser. Har jobbat i ett projekt där det utvecklades detektorer för fåglar, så man kunde skrämma dem på annan rutt, vilket minskade antalet döda fåglar drastiskt.

Om vi sätter upp större vindkraftverk behövs det färre platser också.

Vad spännande, hoppas verkligen att det kan komma ett sådant beslut för sverige också. Men vi är tämligen stelbenta i vår beslutsprocess...Vet inte hur många år detta har varit på remiss.

Angående fåglar har jag haft lite möjlighet att studera dem i parker, smarta skator tar möjlighet att åka gratis på uppåtvindarna...

 

[skogaliten]

Missade mitt svar

Utveckla gärna beträffande livscykelanalyser - det är en stor skröna att vindkraftverk aldrig tjänar igen den energi den konsumerar i tillverkning sedan i produktion. Snarare är det så att att det tar ca ett halvår av produktion 2% av turbinens hela livslångd att tjäna igen det energiuttag den kräver i tillverkning, transport samt återvinning. Sedan är det visst så att man räknar med en livslängd på ca 25-30 år per vinkdraftverk men då efter den perioden tänker man sig en uppdatering av programvara, vissa komponenter etc för att kunna köra turbinerna ytterligare 20-30 år.

Ja, en vindkraftpark kräver vägar, precis som skogsbruket, och hårdgjorda ytor precis kring turbinerna för att kunna hantera kranen som reser turbinen. Men dessa hårdgjorda ytor är väldigt små, det är dyrt att hårdföra därför är endast en liten del kring turbinen hårdgjorda samt några fickor runt turbinen för att kunna ställa kranbilen i nödvändiga positioner för resning, det blir verkligen inga hektar.

Allting som vi människor gör har en påverkan på vår omvärld, att jag sitter här och svarar på det här inlägget exempelvis kräver energi. Jag skulle säga att inverkan på naturen egentligen är tämligen begränsad. Det är inte så att man bygger en vindkraftspark och skövlar hela området, utan skog tas ned för att bygga väg och anlägga en plan runt turbinen, Resten får stå kvar. För ett tag sedan var jag i Europas största landbaserade vindkraftspark och skogen och naturen var verkligen de dominerande elementen där fortsatt. De anlagda vägarna hade dessutom främjat friluftslivet positivt (40 mil cykelväg - i skogen!)

Angående vattendrag - innan en vindkraftspark får anläggas för en grundlig miljö och konsekvensbeskrivning. Denna tittar bla på påverkan på våtmarker och kontrollprogram upprättas för att skydda det som skyddsvärt är. Det är verkligen inte så att ett företag bara kan bestämma att här ska vi bygga en vindkraftpark och sedan göra det utan några som helst förhållningsregler eller kontroll.

Det var väl knappast några 300 meter höga vindkraftverk i den vindkraftparken du besökte, eftersom det än så länge inte finns så höga (landbaserade) vindkraftverk i drift, eller hur?

På vilket sätt har de närboende i området nytta av 40 mil cykelväg?

Vad har de närboende förlorat? Var det verkligen 40 mil cykelväg som folk ville ha? Eller pratar vi om en i stort sett helt obefolkad trakt?

Var det i ett land med Allemansrätt? De som driver vindkraftparker i Sverige, brukar avråda från besök i vindkraftparken under den tid när frost förekommer, p.g.a. risken för "iskast". Jag vet att det finns "värme i vingarna", men trots det så avråds det från besök.

Är det en slump, och ett utslag av gnällighet, att minst 15 % av boende runt en vindkraftpark, får försämrad hälsa, sömnproblem, och att fastighetsvärdena reduceras avsevärt?

Livscykelanalyser tar typiskt inte med miljöeffekterna av gruvdrift för utvinning av sällsynta jordartsmetaller, minskning av av kolinlagringen i skogsmiljö, koldioxidutsläppseffekterna från dikning av våtmarker och den dikning som behövs för i största allmänhet, koldioxideffekten av tillverkning av betong, eller långtidseffekternaav att "gatorna" för transport är så pass breda. Inte heller byggen av kraftledningar räknas med i livscykelanalyserna. Miljökostnaderna för ett återställande av området brukar inte heller tas upp. Inte heller så räknar man med breddning och uträtning av vägar utanför parken. Upptagandet av nya bergtäkter, eller ökat uttag från befintliga bergtäkter tas inte heller upp.
Att rotorbladen i dagsläget inte kan återvinnas räknas inte heller med.

Det är i dagsläget okänt (i betydelsen otillräckligt studerat i vetenskapliga studier), hur mycket och på vilket sätt, en grupp med 300 meter (270-340 meter) vindkraftverk, fungerar vad avser hur lokala vädersystem, luftströmmar och regn kommer att fungera.

Stratusmoln, som är de moln som under höst, vinter och vår, som ofta ger oss regn, kan ha en mycket låg molnhöjd. Från i stort sett marknivå ("dimma") till uppåt 600 meter. Om de väldigt höga vindkraftverken triggar att regnet faller på andra/nya sätt, än som varit gängse i ett område, så kan det innebära stora problem för lantbruk och vattenföringen i vattendrag.

De som projekterar vindkraft parker, brukar hävda att ca 2-3 % av vindkraftparkens yta, består av hårdgjorda ytor. De miljövänner som i efterhand som granskat projekt, brukar observera att 4-5 % av parkens yta består av hårdgjorda ytor.

Till det kommer nybyggda/utbyggda transportvägar till vindkraftparken.

Antag att ett vindkraftområde är 2000 hektar stort. Det innebär att ca 100 hektar kommer att vara permanent hårdgjorda ytor.
Till det kommer vägar utanför vindkraftparken som måste rätas ut och breddas.

Om 5 mil (50000 meter), genom skog och åkermark UTANFÖR vindkraftparken ska breddas/rätas ut med 3 meter, så pratar vi om 1500 hektar nyskapad hårdgjord yta!
Och hårdgjorda ytor kan inte återställas!, man kan visserligen lägga på lite matjord, men det blir inte samma sak. Breddar man väg över åkermark, så är den åkermarken förlorad för matproduktion för evigt.

De riktigt höga vindkraftverken kan behöva fundament som täcker en yta av 3000-5000 kvm, och hur djupt det behöver grävas, beror naturligtvis på markförhållandena i området, så det är svårt att teoretisera om volymen betong som behövs utan att ha direkta uppgifter om markförhållandena.

De olika miljökonsekvensbeskrivningarna, görs typiskt av konsultbolag, som sammanställer befintligt material från sådant som kommuners översiktsplaner, länsstyrelsernas olika miljöutredningar, information från Artdataportalen, kombinerad med rätt begränsade fältstudier, t.ex. fågelinventeringar som endast pågår ett fåtal dagar, man gör stickprov avseende växter, på sådana ställen inom den tänkta parken, där det är osannolikt att man hittar något intressant.

Vi har i vårt närområde den senaste tiden sett tydliga exempel på hur det görs. Att fågelinventera 3000 hektar, har man lagt totalt tre dagar på t.ex.

Inte sällan så passar markägaren på att kalavverka stora områden strax innan ett vindkraftprojekt presenteras, för att eliminera miljövärden.

Enkelt uttryckt: man ser till att hitta så lite miljövärden som möjligt. Precis som i Cementa-fallet, så skönmålars det en hel del i de miljökonsekvensbeskrivningar som skapas, och man hoppar gärna över att nämna sådant som skulle kunna begränsa eller stoppa projekten.

Det är också vanligt att förlägga projekten i gränstrakterna mellan två län, och två eller flera kommuner, för att skapa komplexitet i beslutsfattandet och pajkastning om vilket län/vilken kommun som ska ha ansvaret.

Dessutom så tas inga som helst hänsyn till hur det ser ut med miljövärden utanför vindkraftparkens gränser. Det är inte helt ovanligt, att vilja omgärda naturreservat, helt eller delvis, med storskalig vindkraft.

Jag kan fortsätta med att rada upp frågetecken runt industriella vindkraftparker, men helt klart borde vara att vindkraft absolut INTE bör byggas i närhet till ostörda områden med höga naturvärden. Ingen bebodd plats ska behöva vara omgärdad av Vindkraftparker i alla väderstreck.

Ska vindkraft projekteras, så bör det vara i områden som redan är störda av ljud och ljus, där den biologiska mångfalden redan har lidit skada, och där det är realistiskt att utan vidare skador på natur och miljö, ha, eller skapa tillgång till kraftledningar och vägar.
Vindkraft längs de största Europavägarna (motorvägarna), längs med stambanorna och i utkanten av industriområden vore mer rimligt, än vindkraftparker i områden med höga naturvärden och en rik biologisk mångfald.

Det just märkligt att det inte projekteras Vindkraft nära Stockholm, eller att man samprojekterar vindkraft med sådan som Ostlänken.

 

[Maniac123]

Hoppar in i tråden med en fråga. Ni verkar så kunniga här, jag har verkligen ingen aning.

Vi har rörligt idag, är det värt att binda sig nu eller är det för sent?

 

[Narcissa]

Hoppar in i tråden med en fråga. Ni verkar så kunniga här, jag har verkligen ingen aning.

Vi har rörligt idag, är det värt att binda sig nu eller är det för sent?

Det beror på i vilket elområde du finns och om du har råd att betala oförutsedda höga avgifter i vinter.

 

[Lovisaleonora]

Hoppar in i tråden med en fråga. Ni verkar så kunniga här, jag har verkligen ingen aning.

Vi har rörligt idag, är det värt att binda sig nu eller är det för sent?

Vad har du fått för erbjudanden?

 

[Maniac123]

Det beror på i vilket elområde du finns och om du har råd att betala oförutsedda höga avgifter i vinter.

Vad har du fått för erbjudanden?

Elområde 3. Bor i radhus och förbrukar inte extrema mängder el, så om det skulle gå upp 300% så har vi råd, men såklart vill man betala så lite som möjligt..

Ja vad har vi fått för erbjudanden.. Jag har som sagt ingen koll. Började kolla på detta idag. Där jag har min el erbjuder de fast pris 1 år 71,50 kr/kWh (jämförelsepris 97,78 kr). 2 år 60,50 kr/kWh (jämförelsepris 84,03 kr)

 

[Lovisaleonora]

Elområde 3. Bor i radhus och förbrukar inte extrema mängder el, så om det skulle gå upp 300% så har vi råd, men såklart vill man betala så lite som möjligt..

Ja vad har vi fått för erbjudanden.. Jag har som sagt ingen koll. Började kolla på detta idag. Där jag har min el erbjuder de fast pris 1 år 71,50 kr/kWh (jämförelsepris 97,78 kr). 2 år 60,50 kr/kWh (jämförelsepris 84,03 kr)

Jag hoppas det är öre, inte kr?

 

[Maniac123]

Jag hoppas det är öre, inte kr?

Såklart sorry!

 

[Lovisaleonora]

Såklart sorry!

Jag hade tagit in erbjudande från två leverantörer till, för att se att prissättningen är relevant.