Sv: eksemhästar i avel? (alla raser)
Enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter SJVFS 1999:106 om djurskyddskrav vid avelsarbete
Inledning
1 § Syftet med dessa föreskrifter är att förhindra att avel sker utan hänsyn till djurskyddsaspekter.
Generella krav
3 § Nötkreatur, svin, hästar, får och getter, som visat sig nedärva letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende eller som med stor sannolikhet nedärver sådana anlag, defekter eller egenskaper, får inte användas för reproduktion. En förteckning över sådana letalanlag, defekter och ärftliga egenskaper finns i bilagan till dessa föreskrifter. Förbudet gäller dock även andra ärftliga egenskaper än de i bilagan upptagna om de medför lidande eller onaturligt beteende hos avkomman.
Nötkreatur, hästar, svin, får och getter får inte heller användas för
reproduktion om det visat sig att djuret med stor sannolikhet nedärver disposition för hög frekvens konstaterade sjukdomsfall, förlossningssvårigheter eller dödlighet hos avkomma i samband med födsel.
Ett avelsdjur som genom sin härstamning eller genom sina egna
egenskaper kan förmodas vara bärare av ärftliga anlag eller defekter som anges i första och andra styckena och för vilka frihet kan bevisas med tester, får användas i avelsarbete under förutsättning att sådana tester med frikännande resultat genomförts.
Hingstar
8 § Vid besiktning av hingstar för individprövning, enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel, skall defekter från djurskyddssynpunkt och som kan vara av betydelse för avelsarbetet bedömas och registreras i bedömningsprotokollet. Dessa registreringar skall tillsammans med uppgifter som avses i 4 § ligga till grund för avkommeprövningen. När resultat från avkommeprövning av en hingst som även individbedömts för egenskapen ifråga föreligger, skall resultatet från avkommeprövningen gälla som bedömningsgrund.
Allvarliga fel som försämrar en hingsts användbarhet som avelsdjur
skall framgå av det avelsvärderingsbevis som skall utfärdas i enlighet med de i första stycket nämnda föreskrifterna.
Bilaga
De letalanlag, defekter och övriga anlag med ärftlig bakgrund som avses i 3 § första stycket anges nedan för respektive djurslag (indelning enl. Leipold).
Häst:
Enkla isolerade defekter:
Skalle:
Allvarliga bettfel (över- eller underbett)
Rörelseapparaten:
Allvarliga problem i skelett, leder, muskler och hovar
Centralt nervsystem:
Lillhjärna: Cerebellär hypoplasi (slinger)
Hud:
Helalbinism
Man- och svansskorv med kroniskt förlopp
Könsorgan:
Kryptorkism, Testiklar med kraftiga skillnader i
storlek och konsistens
Pungbråck (Hernia inguinalis)
Luftvägar: Struppipning (Hemiplegia laryngis)
I Svenska Hästavelsförbundets Hingstreglemente 2004 och Svenska Hästavelsförbundets Storeglemente 2004 finns bestämmelser om hur eksemhästar skall hanteras vid premiering och stambokföring. Bl a gäller det i de gemensamma bestämmelser för ponny att "Sto med man- & svansskorv kan inte erhålla annan avelsvärdeklass än G. Man- och svansskorv ska antecknas i protokollet."
Ston som stambokförs i vissa stamböcker skall markeras i stamboken med markeringen MS. Det sker dock sällan...
Hlsn Helena
