M
Malinigbg
Sv: Eftergift o stöd
Svarade till fel person, skulle svara Carmenzita...
Svarade till fel person, skulle svara Carmenzita...
sasucatu
Trådstartare
Sv: Eftergift o stöd
Förmodligen, det är ju väldigt olika beroende på för vem man tränar också! Tygeln är en del av kommunikationen, men sätet/benen är ju huvuddelen (för mig iaf). Tygeln är bara vägvisande o hjälper till vid behov för att genast tas bort när det fungerar. jag vill rida HELT utan stöd. Men det är många år kvar dit *drömmer*
Malinigbg skrev:
Förmodligen, det är ju väldigt olika beroende på för vem man tränar också! Tygeln är en del av kommunikationen, men sätet/benen är ju huvuddelen (för mig iaf). Tygeln är bara vägvisande o hjälper till vid behov för att genast tas bort när det fungerar. jag vill rida HELT utan stöd. Men det är många år kvar dit
*drömmer*
Sv: Eftergift o stöd
Ursäkta, det brukar vara ryttare med AR-inriktning som starkt ifrågasätter stödet på tygeln som dressyrryttare ofta vill ha. Inte meningen att dra förhastade slutsatser.
Vill bara påpeka att jag i alla fall (som dressyrryttare) ger 100 % eftergift som beröm när min häst gör rätt. Hon söker sig väl framåt nedåt och släpper jag ut, följer hon med. Jag vill inte att min häst ska bära upp sitt huvud i en fix position själv, för då är risken stor att hästen går bakom hand. Eftersom hon söker bettet får man automatiskt ett stöd, förutom på helt långa tyglar.
Så för att svara på din fråga så för min del är stödet ett skolverktyg. Jag placerar främst bogen där jag vill ha den med stöd-yttertygel. Jag kan också känna genom tygeln att hon är väl framriden och på "hugget". Är hon pigg, glad och vill träna känner jag ett "sug" i tygeln. Det är som om hon säger, -kom igen matte, nu kör vi järnet.
De dagar då hon inte är så med på noterna, ser du inte genom hennes steg, kropp osv. Hon börjar bli så välskolad vid det här laget. Däremot känner jag det direkt i handen, suget är borta och kan då genast ställa om till något annat (som t.ex. hoppning eller busridning).
Jag vill också ha ett stöd som hästen söker villigt för då vet jag att hon har förtroende för min hand (speciellt som jag rider en hel del på kandar) och då kan jag visa vägen i t.ex. öppnor eller när jag sätter den riktigt ökade traven (stort bensprattel, men långsammare tempo).
Jag vill också ha ett stöd för att jag rättar framdelen efter bakdelen och det är mycket lättare med stöd.
Jag vill också ha ett stöd för att kunna ge eftergift
Jag vill också...........................
Kan nog hitta ett antal fler anledningar om jag får sitta och plita ett tag till. Hoppas att det var i alla fall ett delsvar på din fråga.
Mvh//LG
Ursäkta, det brukar vara ryttare med AR-inriktning som starkt ifrågasätter stödet på tygeln som dressyrryttare ofta vill ha. Inte meningen att dra förhastade slutsatser.
Vill bara påpeka att jag i alla fall (som dressyrryttare) ger 100 % eftergift som beröm när min häst gör rätt. Hon söker sig väl framåt nedåt och släpper jag ut, följer hon med. Jag vill inte att min häst ska bära upp sitt huvud i en fix position själv, för då är risken stor att hästen går bakom hand. Eftersom hon söker bettet får man automatiskt ett stöd, förutom på helt långa tyglar.
Så för att svara på din fråga så för min del är stödet ett skolverktyg. Jag placerar främst bogen där jag vill ha den med stöd-yttertygel. Jag kan också känna genom tygeln att hon är väl framriden och på "hugget". Är hon pigg, glad och vill träna känner jag ett "sug" i tygeln. Det är som om hon säger, -kom igen matte, nu kör vi järnet.
De dagar då hon inte är så med på noterna, ser du inte genom hennes steg, kropp osv. Hon börjar bli så välskolad vid det här laget. Däremot känner jag det direkt i handen, suget är borta och kan då genast ställa om till något annat (som t.ex. hoppning eller busridning).
Jag vill också ha ett stöd som hästen söker villigt för då vet jag att hon har förtroende för min hand (speciellt som jag rider en hel del på kandar) och då kan jag visa vägen i t.ex. öppnor eller när jag sätter den riktigt ökade traven (stort bensprattel, men långsammare tempo).
Jag vill också ha ett stöd för att jag rättar framdelen efter bakdelen och det är mycket lättare med stöd.
Jag vill också ha ett stöd för att kunna ge eftergift
Jag vill också...........................
Kan nog hitta ett antal fler anledningar om jag får sitta och plita ett tag till. Hoppas att det var i alla fall ett delsvar på din fråga.
Mvh//LG
M
Malinigbg
Sv: Eftergift o stöd
Gör inget, det är ju en diskussion!
Bra att man får sätta sig ner och fundera hur man egentligen gör/tycker...
Och ja, jag tycker att eftergift är halva grejen i ridningen.
Men när jag tänker efter hur jag rider, så ger jag full eftergift korta stunder men det blir inte alls som westernryttaren som strävar efter hellånga tyglar.
Gör inget, det är ju en diskussion!
Bra att man får sätta sig ner och fundera hur man egentligen gör/tycker...
Och ja, jag tycker att eftergift är halva grejen i ridningen.
Men när jag tänker efter hur jag rider, så ger jag full eftergift korta stunder men det blir inte alls som westernryttaren som strävar efter hellånga tyglar.
Sv: Eftergift o stöd
Som jag ser det så vill man att en dressyrhäst hela tiden skall bära mer vikt bakåt.
Om man då tagit tillbaka den över bakbenen så släpper man inte fram den över bogarna igen därav en viss kontakt hela tiden. :smirk:
Inom western begär man ju tillfälligt att hästen skall ta mer vikt bak i spinn och slide osv men därefter släpper man fram den igen.
Egon von Neidorff sa något en gång som jag sett i olika översättningar men det handlar om att - handen inidkerar - länden dirigerar - skänkeln verkställer.
Med min hand/tygellängd indikerar jag formen, lång tygel -lång form. Kortare tygel - kortare form.
Jag skapar inte formen med handen utan bara visar _här vill jag att hästen skall vara_
Att sedan få hästen att arbeta inom den ramen - gör jag med sätet (länd, rumpa, överskänkel, ibland underskänkel)
Den kontakt hästen har med bettet avslöjar hur den arbetar.
Egentligen så ser jag bettet som mer till för mig än hästen, för om jag fokuserar på att sitta rak, med bettet still, så stabiliserar jag mig så att jag blir lätt att bära för hästen.
Likaså om jag tänker till exempel piruett för yttertygeln - så håller jag ihop min kropp och flyttar hela den i ett stycke - och därmed min tyngdpunkt så att hästen lättare kan vända centrerat.
Likaså är det med att flytta sin och hästens tyngdpunkt framåt bakåt. Om jag är still i min hållning rakt ovanför hästens tyngdpunkt så kan jag hålla balansen för oss båda.
Om jag stabiliserar och balanserar min bål så kan jag gå fram med handen utan att förflytta min tyndgpunkt men det kräver mycket starka magmuskler.
Jag kan tänka mig att Hempfling orkar sitta så och därför kan rida sin häst utan bett. Men för de flesta andra blir det antingen
western - hästen tippar fram på bogarna och tillåts vara där,
eller barock - hästen tippar framåt på bogen och håller balansen i halsen så den blir tjock som en stock. Gärna också halsen rakt upp
(Smilleys för att det blir mer lättläst så)
Som jag ser det så vill man att en dressyrhäst hela tiden skall bära mer vikt bakåt.
Om man då tagit tillbaka den över bakbenen så släpper man inte fram den över bogarna igen därav en viss kontakt hela tiden. :smirk:
Inom western begär man ju tillfälligt att hästen skall ta mer vikt bak i spinn och slide osv men därefter släpper man fram den igen.
Egon von Neidorff sa något en gång som jag sett i olika översättningar men det handlar om att - handen inidkerar - länden dirigerar - skänkeln verkställer.
Med min hand/tygellängd indikerar jag formen, lång tygel -lång form. Kortare tygel - kortare form.
Jag skapar inte formen med handen utan bara visar _här vill jag att hästen skall vara_
Att sedan få hästen att arbeta inom den ramen - gör jag med sätet (länd, rumpa, överskänkel, ibland underskänkel)
Den kontakt hästen har med bettet avslöjar hur den arbetar.
Egentligen så ser jag bettet som mer till för mig än hästen, för om jag fokuserar på att sitta rak, med bettet still, så stabiliserar jag mig så att jag blir lätt att bära för hästen.
Likaså om jag tänker till exempel piruett för yttertygeln - så håller jag ihop min kropp och flyttar hela den i ett stycke - och därmed min tyngdpunkt så att hästen lättare kan vända centrerat.
Likaså är det med att flytta sin och hästens tyngdpunkt framåt bakåt. Om jag är still i min hållning rakt ovanför hästens tyngdpunkt så kan jag hålla balansen för oss båda.
Om jag stabiliserar och balanserar min bål så kan jag gå fram med handen utan att förflytta min tyndgpunkt men det kräver mycket starka magmuskler.
Jag kan tänka mig att Hempfling orkar sitta så och därför kan rida sin häst utan bett. Men för de flesta andra blir det antingen
western - hästen tippar fram på bogarna och tillåts vara där,
eller barock - hästen tippar framåt på bogen och håller balansen i halsen så den blir tjock som en stock. Gärna också halsen rakt upp
(Smilleys för att det blir mer lättläst så)
Senast ändrad:
Sv: Eftergift o stöd
Du lyckades få ned många av mina tankar och åsikter på ett mycket bättre sätt än mig.
Du lyckades få ned många av mina tankar och åsikter på ett mycket bättre sätt än mig.
Sv: Eftergift o stöd
Pja alltså tyglar är utmärkta att använda när man vill få hästen att förstå vad man vill. Kortar man tygeln- hög form, ger man efter- låg form.
För min häst innebär eftergift en lägre form= mindre ansträngande.
Carmenzita skrev att en duktig ryttare kan ge eftergift flera gånger i sekunden någonstans någongång, men jag förstår inte det.
Om du ser det här får du gärna förklara.
Jag tycker att kontakt med bettet är ett utmärkt sätt att reglera hästens huvudställning på. Därför rider jag med kontakt med munnen. Min häst har tidigare spänt sig och lärt sig att gå emot naturliga vikthjälper. Därför måste jag ibland även signalera riktning med tyglarna, och då är "stöd" bra.
Tygelhjälpen lägger en extra dimension till ridningen, som jag tycker att man bör ta vara på.
Susan skriver väldigt bra!!!
( )
sasucatu skrev:Det är ju ofta mindre "krig" på bukefalos om hur man ska rida sin häst, western, dressyr, barock osv. Ngt som är en ganska stor skillnad (mellan engelsk o de andra ovan nämnda)är ju det här med eftergift, både i hand o ben. Har haft rätt många diskussioner med kompisar som föredrar den engelska ridningen, men egentligen aldrig fått ngt tillfredsställande svar på min fråga. VARFÖR vill ni (många) ha ett STÖD i handen när ni rider? Detta är absolut ingen kritik eller så, men det vore intressant att veta just VARFÖR, med tanke på att det GÅR att rida utan stöd.
En annan fråga är den här sk "eftergiftsskalan", vad anser ni om den?
Pja alltså tyglar är utmärkta att använda när man vill få hästen att förstå vad man vill. Kortar man tygeln- hög form, ger man efter- låg form.
För min häst innebär eftergift en lägre form= mindre ansträngande.
Carmenzita skrev att en duktig ryttare kan ge eftergift flera gånger i sekunden någonstans någongång, men jag förstår inte det.
Om du ser det här får du gärna förklara.
Jag tycker att kontakt med bettet är ett utmärkt sätt att reglera hästens huvudställning på. Därför rider jag med kontakt med munnen. Min häst har tidigare spänt sig och lärt sig att gå emot naturliga vikthjälper. Därför måste jag ibland även signalera riktning med tyglarna, och då är "stöd" bra.
Tygelhjälpen lägger en extra dimension till ridningen, som jag tycker att man bör ta vara på.
Susan skriver väldigt bra!!!
(
)
Sv: Eftergift o stöd
Amen.
Känns bra att det är andra som tänker likadant som mig. Blev ju totalt nerklankad i en annan tråd när jag hävdade att jag ville visa hästen vad jag menar med hjälp av tygeln, för det var visst en genväg som bara gav problem enligt vissa.
Tygeln är ett bra kompleterande verktyg men som alltid går sitsen först.
Amen.Känns bra att det är andra som tänker likadant som mig. Blev ju totalt nerklankad i en annan tråd när jag hävdade att jag ville visa hästen vad jag menar med hjälp av tygeln, för det var visst en genväg som bara gav problem enligt vissa.
Tygeln är ett bra kompleterande verktyg men som alltid går sitsen först.
S
seejii
Sv: Eftergift o stöd
Jag blev extremt förvirrad för ett par veckor sedan. En stallkamrat sa till mig i ridhuset att jag skulle korta tyglarna rejält, hålla emot och driva framåt... (för att hon ska få stöd... ) Jag sa att jag inte rider på det sättet (5åring, sent tagen). Hon förklarade för mig, att för att hon ska kunna orka bära sig själv så MÅSTE jag rida så ett tag för att hon ska sätta de musklerna. Jag provade, och det var givetvis som om jag la i handbromsen och putta på bilen. Hon blev väldigt spänd och visade extremt obehag genom flackande med öron, fladdrade upponer med huvudet och konstant svans swishande.
Jag blir förvirrad... är det så man måste göra? Nu gör jag inte så, för det känns helt felaktigt.
Jag vill hitta en avslappnad form, lång och låg, för att sedan sakta plocka upp henne högre beroende krav på samling. Det är ju inte direkt någon större bakbensaktivitet på bilden, men kommer den att komma då hon hittat sin balans och kravet på påskjut ökas?
Hennes största problem är kastande med huvud och nickande lite upp o ner och sida till sida. Men när jag vågar länga tygeln så försvinner det mycket! Kortar jag upp den, och driver med sätet, då blir hon spänd och börjar paddla med huvudet...
Så fort hon känns avslappnad, då ger jag henne hela handen, men efter kanske 5-6 steg måste jag pilla lite, hö-vä-hö-vä osv, bara kramningar och då sänker hon sig och eftergiften kommer åter.
Min nuvarande instruktör som jag rider för varje dag ser vilken skillnad det blir, men man blir förvirrad när stallkamraterna kommer med deras råd. Ska man bara slå dövörat till, eller ligger det nåt i det hon förklarade för mig?
Jag blev extremt förvirrad för ett par veckor sedan. En stallkamrat sa till mig i ridhuset att jag skulle korta tyglarna rejält, hålla emot och driva framåt... (för att hon ska få stöd... ) Jag sa att jag inte rider på det sättet (5åring, sent tagen). Hon förklarade för mig, att för att hon ska kunna orka bära sig själv så MÅSTE jag rida så ett tag för att hon ska sätta de musklerna. Jag provade, och det var givetvis som om jag la i handbromsen och putta på bilen. Hon blev väldigt spänd och visade extremt obehag genom flackande med öron, fladdrade upponer med huvudet och konstant svans swishande.
Jag blir förvirrad... är det så man måste göra? Nu gör jag inte så, för det känns helt felaktigt.
Jag vill hitta en avslappnad form, lång och låg, för att sedan sakta plocka upp henne högre beroende krav på samling. Det är ju inte direkt någon större bakbensaktivitet på bilden, men kommer den att komma då hon hittat sin balans och kravet på påskjut ökas?
Hennes största problem är kastande med huvud och nickande lite upp o ner och sida till sida. Men när jag vågar länga tygeln så försvinner det mycket! Kortar jag upp den, och driver med sätet, då blir hon spänd och börjar paddla med huvudet...
Så fort hon känns avslappnad, då ger jag henne hela handen, men efter kanske 5-6 steg måste jag pilla lite, hö-vä-hö-vä osv, bara kramningar och då sänker hon sig och eftergiften kommer åter.
Min nuvarande instruktör som jag rider för varje dag ser vilken skillnad det blir, men man blir förvirrad när stallkamraterna kommer med deras råd. Ska man bara slå dövörat till, eller ligger det nåt i det hon förklarade för mig?
Sv: Eftergift o stöd
Bra att vi alla nu är religösa
Det som jag tycker är en genväg är om man böjer hästhalsen mer än resten av överlinjen vilket ofta blir resultatet av "sågande" eller graman.
Jag upplever att många lyckas böja just halsen - men inte hela överlinjen.
Jag skriver att ju kortare tygel ju högre form, men det förutsätter att hästen är stark att gå i en sådan högre form (och att ryttaren kan forma hästen med sitsen) så att reultatet inte bara blir att hästen hamnar - bakom lod, eller - hopdraghen uppåt.
Rundningen i överlinjen måste vara jämn.
Det är alltid lätt att missförstå och bli misssförstådd när vi pratar om abstrakta fenomen.
Bra att vi alla nu är religösa
Det som jag tycker är en genväg är om man böjer hästhalsen mer än resten av överlinjen vilket ofta blir resultatet av "sågande" eller graman.
Jag upplever att många lyckas böja just halsen - men inte hela överlinjen.
Jag skriver att ju kortare tygel ju högre form, men det förutsätter att hästen är stark att gå i en sådan högre form (och att ryttaren kan forma hästen med sitsen) så att reultatet inte bara blir att hästen hamnar - bakom lod, eller - hopdraghen uppåt.
Rundningen i överlinjen måste vara jämn.
Det är alltid lätt att missförstå och bli misssförstådd när vi pratar om abstrakta fenomen.
S
seejii
Sv: Eftergift o stöd
Det är precis så jag tänker, fast jag inte riktigt kan sätta orden...
Jag vill få fram en motiverad häst som gillar att jobba. Idag tex höjde jag innerhand och hon fattade galopp... typ, jag kan, jag vill, jag förstår. Jag gör inget annat i fattningen, bara höjde innerhanden. Hon blev så glad. För bara två veckor sedan, så var det inte lätt att alltid få henne att fatta galopp klockrent trots bra hjälper, väl genomtänkta, för det var som om hon inte ville, kunde inte, orka inte... Idag sprudla hon av glädje...
Skillnaden är att jag idag släpper henne... Frihet på eget ansvar??? hehe
Det är precis så jag tänker, fast jag inte riktigt kan sätta orden...
Jag vill få fram en motiverad häst som gillar att jobba. Idag tex höjde jag innerhand och hon fattade galopp... typ, jag kan, jag vill, jag förstår. Jag gör inget annat i fattningen, bara höjde innerhanden. Hon blev så glad. För bara två veckor sedan, så var det inte lätt att alltid få henne att fatta galopp klockrent trots bra hjälper, väl genomtänkta, för det var som om hon inte ville, kunde inte, orka inte... Idag sprudla hon av glädje...
Skillnaden är att jag idag släpper henne... Frihet på eget ansvar??? hehe
Sv: Eftergift o stöd
Du frågade Carmenzita och hon skall få svara.
Jag ser dock tre saker på bilden.
Du har för långa läder, ett hål kortare kommer att göra under för din balans
Du sadlar lite för långt fram, men det är nog inte det som är problemet utan det ser ut som om sadeln lättar bak när du reser dig.
Det kan vara så att du har en sadel som är något för böjd, för rak, för vid eller något annat som din häst inte gillar. Börjar de ruska på huvudet när man driver med sätet är det nästan alltid något tjall på sadeln. Du driver ju sadeln som driver hästen.herregud vilk aproblem jag hade inan jag fattade vad som hände men min häst som gjorde likadant.
När du kortar tygel kommer också huvudet upp och tar mer i sadeln.
Min sadel räckte det med att stoppa om. Du kan prova med att lägga små dubelvikta paddar a'la tunna grytlappar på varsin sida av manken en liten bit nedåt och typ 8 centimeter bakåt för att lyfta den lite från manken. Om den bara är för vid så lägg paddarna i framkant men en bit nedåt. (Paddarna bygger tillfälligt om din häst ocg är bar aen test)
Annars tycker jag du resonerar helt rätt i din ridning. Det är inte ett bar råd, och jag är ganska övertygad om att carmenzita komemr hålla med.
Det finns alltid människor som ger goda råd, lita alltid på din häst och vad den säger dig.
Du frågade Carmenzita och hon skall få svara.
Jag ser dock tre saker på bilden.
Du har för långa läder, ett hål kortare kommer att göra under för din balans
Du sadlar lite för långt fram, men det är nog inte det som är problemet utan det ser ut som om sadeln lättar bak när du reser dig.
Det kan vara så att du har en sadel som är något för böjd, för rak, för vid eller något annat som din häst inte gillar. Börjar de ruska på huvudet när man driver med sätet är det nästan alltid något tjall på sadeln. Du driver ju sadeln som driver hästen.herregud vilk aproblem jag hade inan jag fattade vad som hände men min häst som gjorde likadant.
När du kortar tygel kommer också huvudet upp och tar mer i sadeln.
Min sadel räckte det med att stoppa om. Du kan prova med att lägga små dubelvikta paddar a'la tunna grytlappar på varsin sida av manken en liten bit nedåt och typ 8 centimeter bakåt för att lyfta den lite från manken. Om den bara är för vid så lägg paddarna i framkant men en bit nedåt. (Paddarna bygger tillfälligt om din häst ocg är bar aen test)
Annars tycker jag du resonerar helt rätt i din ridning. Det är inte ett bar råd, och jag är ganska övertygad om att carmenzita komemr hålla med.
Det finns alltid människor som ger goda råd, lita alltid på din häst och vad den säger dig.
S
seejii
Sv: Eftergift o stöd
Tack Susan!
Jag rider idag med 2 hål kortare än på fotot. Jag behöver testa och trixa lite ibland för att hitta rätt. Sadeln har fått ett annat kopparjärn, så den är lite mindre ny, och den ligger still nu. Hon är väldigt rak i ryggen, och jag hade en dominus som inte funkade på henne . Utan werthen ligger bättre. Men jag ska testa lite grytlappsteknik. Men nu känns det som om sadeln endå ligger bättre än med det röda järnet. För om du tänker att om sadeln var för vid i manken så lättar den lite baktill, nu när vidden är aningens smalare höjs den lite framtill, och planas ut i bak...
Jag har även fårskinnspad på min hoppesadel, ska kanske testa lite med den på dressyrsadeln, för att se om det är sadeln. Trots att sadeln är tittad på av flertal "sadelinpassare" så har jag förstått att det inte alls är 100% att lita på tyvärr. man har hört skräckexempel...
Jag måste nog bara bli mer trygg i migsjälv och mitt sätt att se på ridning och inte ens testa vad andra säger... Men man blir förvirrad när man får så olika läror kastade över sig...
/CJ
Tack Susan!
Jag rider idag med 2 hål kortare än på fotot. Jag behöver testa och trixa lite ibland för att hitta rätt. Sadeln har fått ett annat kopparjärn, så den är lite mindre ny, och den ligger still nu. Hon är väldigt rak i ryggen, och jag hade en dominus som inte funkade på henne
. Utan werthen ligger bättre. Men jag ska testa lite grytlappsteknik. Men nu känns det som om sadeln endå ligger bättre än med det röda järnet. För om du tänker att om sadeln var för vid i manken så lättar den lite baktill, nu när vidden är aningens smalare höjs den lite framtill, och planas ut i bak...Jag har även fårskinnspad på min hoppesadel, ska kanske testa lite med den på dressyrsadeln, för att se om det är sadeln. Trots att sadeln är tittad på av flertal "sadelinpassare" så har jag förstått att det inte alls är 100% att lita på tyvärr. man har hört skräckexempel...
Jag måste nog bara bli mer trygg i migsjälv och mitt sätt att se på ridning och inte ens testa vad andra säger... Men man blir förvirrad när man får så olika läror kastade över sig...
/CJ
G
Gripen
Sv: Eftergift o stöd
Under min grundutbildning, dvs da jag jobbade med att bli lika i sidorna, stabil i overlivet, foljsam i hofterna sa red jag helt utan stod. Min hast gick i en fri form med lag nacke och den enda gangen jag hade "stod" var de sekunder da jag svangde, flyttade framdelen eller ville visa vagen pa annat satt. Genom aren har jag skolat mig sjalv och min hast och vi har okat samlingsgraden. Allteftersom jag har blivit stabilare och mer foljsam i min sits och han har fatt bakdelen mer och mer under sig, blivit starkare och starkare i bakkarran, sa har jag kant ett "sug" i tyglarna. Han ar inte stark och det ar inte kraftigt, det ar bara en helt underbar kansla. Och ju mer "sug" jag har kant, desto mer schwung har han fatt i steget.
Forlat, men vad ar det?
Under min grundutbildning, dvs da jag jobbade med att bli lika i sidorna, stabil i overlivet, foljsam i hofterna sa red jag helt utan stod. Min hast gick i en fri form med lag nacke och den enda gangen jag hade "stod" var de sekunder da jag svangde, flyttade framdelen eller ville visa vagen pa annat satt. Genom aren har jag skolat mig sjalv och min hast och vi har okat samlingsgraden. Allteftersom jag har blivit stabilare och mer foljsam i min sits och han har fatt bakdelen mer och mer under sig, blivit starkare och starkare i bakkarran, sa har jag kant ett "sug" i tyglarna. Han ar inte stark och det ar inte kraftigt, det ar bara en helt underbar kansla. Och ju mer "sug" jag har kant, desto mer schwung har han fatt i steget.
sasucatu skrev:
Forlat, men vad ar det?
G
Gripen
Sv: Eftergift o stöd
Min tranare brukar saga att man "ska kanna bakbenen i tyglarna". Det ar inte nodvandigt att rida med "stod" for att rida pa ett skonsamt och konstruktivt satt, men om man vill utvecklas och komma langre, om man vill forfina sin ridning, sa ar tyglarna ett verktyg, ett komplement till sitsen och vikthjalperna. Och har man ett litet stod sa kommer man "narmare" hasten an om man har langa tyglar.
Min tranare brukar saga att man "ska kanna bakbenen i tyglarna". Det ar inte nodvandigt att rida med "stod" for att rida pa ett skonsamt och konstruktivt satt, men om man vill utvecklas och komma langre, om man vill forfina sin ridning, sa ar tyglarna ett verktyg, ett komplement till sitsen och vikthjalperna. Och har man ett litet stod sa kommer man "narmare" hasten an om man har langa tyglar.
C
Carmenzita
Sv: Eftergift o stöd
Jag vet inte riktigt vad det är du inte förstår i meningen, men jag försöker ändå.
När hästen är på hjälperna och man har förmånen att rida en "bra" häst, då kan man gm eftergifterna öka samlingen och bärigheten. Genom att göra ett tiotal eftergifter in i halten exempelvis (detta förutsätter att ryttaren kan Rida och att hästen har lämnat över sin balans till ryttaren) fås en stor kvalitetshöjning av rörelsen. För varje eftergift (det behöver iofs inte vara att tygellängden ändras, kanske man öppnar fingrarna lite, kanske man minskar sin egen magstyrka osv) lägger den välutbildade hästen bak sin vikt.
Och med det menar jag att en duktig och känslig ryttare laborerar hela tiden med eftergifter för att forma om hästen. Men att göra en eftergift på en "kamel", det är ju rätt meningslöst.
Jag vet inte riktigt vad det är du inte förstår i meningen, men jag försöker ändå.
När hästen är på hjälperna och man har förmånen att rida en "bra" häst, då kan man gm eftergifterna öka samlingen och bärigheten. Genom att göra ett tiotal eftergifter in i halten exempelvis (detta förutsätter att ryttaren kan Rida och att hästen har lämnat över sin balans till ryttaren) fås en stor kvalitetshöjning av rörelsen. För varje eftergift (det behöver iofs inte vara att tygellängden ändras, kanske man öppnar fingrarna lite, kanske man minskar sin egen magstyrka osv) lägger den välutbildade hästen bak sin vikt.
Och med det menar jag att en duktig och känslig ryttare laborerar hela tiden med eftergifter för att forma om hästen. Men att göra en eftergift på en "kamel", det är ju rätt meningslöst.
C
Carmenzita
Sv: Eftergift o stöd
Jag är inte tillnärmelsevis lika duktig på sadlar som Susan, så det lämnar jag därhän.
Och jag är inte säker på att jag borde svara på din fråga heller, jag är inte så erfaren.
Jag tycker dock logiskt att din väg verkar vara den normala. Vad vet jag om en extremt duktig ryttare hade kunnat rida upp din häst i formen (det hade den säkert), men huvudsaken är ju att du känner att det går i Er takt, eller hur? Och det kändes inte rätt när du testade din kamrats metod. För varje dag som går, desto mindre benägen är jag att säga "Det ska alltid vara si, det ska aldrig vara så". En duktig ryttare kan säkert göra på 300 sätt och ändå blir hästen bättre. Men jag kan bara uttala mig utifrån min egen horisont, mina egna erfarenheter, min egen "skicklighet" och kompetens. Och med mina glasögon och ridhandskar blir svaret - fortsätt du på din inslagna väg.
(Men vad vet jag, jag är bara en hobbyryttare! Har drömmar om att komma ut och tävla, men det dröjer garanterat till nästa år, och då är det inga monsterklasser vi talar om)
Det jag kanske skulle flagga för, om jag skulle kommentera något på bilden, är dels det Susan redan påpekat - du har för långa läder för din balans, men det hade du visst redan åtgärdat. Och så ser det ut som om du låter hästen styra över var du och sadeln ska vara. Är det så?
Jag är inte tillnärmelsevis lika duktig på sadlar som Susan, så det lämnar jag därhän.
Och jag är inte säker på att jag borde svara på din fråga heller, jag är inte så erfaren.
Jag tycker dock logiskt att din väg verkar vara den normala. Vad vet jag om en extremt duktig ryttare hade kunnat rida upp din häst i formen (det hade den säkert), men huvudsaken är ju att du känner att det går i Er takt, eller hur? Och det kändes inte rätt när du testade din kamrats metod. För varje dag som går, desto mindre benägen är jag att säga "Det ska alltid vara si, det ska aldrig vara så". En duktig ryttare kan säkert göra på 300 sätt och ändå blir hästen bättre. Men jag kan bara uttala mig utifrån min egen horisont, mina egna erfarenheter, min egen "skicklighet" och kompetens. Och med mina glasögon och ridhandskar blir svaret - fortsätt du på din inslagna väg.
(Men vad vet jag, jag är bara en hobbyryttare! Har drömmar om att komma ut och tävla, men det dröjer garanterat till nästa år, och då är det inga monsterklasser vi talar om)
Det jag kanske skulle flagga för, om jag skulle kommentera något på bilden, är dels det Susan redan påpekat - du har för långa läder för din balans, men det hade du visst redan åtgärdat. Och så ser det ut som om du låter hästen styra över var du och sadeln ska vara. Är det så?
Liknande trådar
Senast: sthu
·
Hästmänniskan
Det här passar inte riktigt någonstans tycker jag och lägger det därför här där jag tycker det passar bäst.
Härom veckan satt jag och...
Senast: Speedway
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Förbjud inte nyårsraketer för att vissa husdjur blir nervvrak: ”Besök skjutbana”
- Hästnyheter Och det hjälper ju när det används som vapen.
- nullo-modo
- Svar: 3
- Visningar: 130
- Hästnyheter
-
Ökad kolikrisk under vintern – så minskar du risken- Hästnyheter Statistik från Agria visar att risken för kolik är som allra högst i januari och februari.
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 32
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Äta rätt saker, vad då?- Mat Nej, det tror jag inte?
- bettysmatte
- Svar: 323
- Visningar: 8 578
- Allmänt
-
Tips på Fiskmiddagar
- Mat Panerad rödspätta Smörstekt lax Baconlindad torskrygg Laxpasta Tonfiskpasta Lax i ugn (med matgrädde, tomat och creme fraiche) Laxpytt...
- Fjordfrälst
- Svar: 30
- Visningar: 490
- Allmänt
Hund, Katt, Andra Djur
-
Luktar gnagare?- Övr. Djur När jag hade marsvin luktade det ingenting så länge jag städade buren regelbundet. Städar man inte börjar det dock lukta från kisset...
- Malibu_Stacy
- Svar: 11
- Visningar: 297
- Djur
-
Uppdateringstråd 30
- Övr. Hund Det är en fruktansvärd, panikartad sorg att gå igenom när man förlorar sin bästa vän. Jag förstår till fullo att du både reagerade och...
- Malibu_Stacy
- Svar: 1 717
- Visningar: 107 240
- Hund
Hästrelaterat
-
Ridkjol- Utrustning Jag har ELT Lotta och den är sådär. Benremmarna sitter för långt fram så den håller sig inte varm över knäna. Ska (när jag orkar) flytta...
- Fiorano
- Svar: 2
- Visningar: 126
- Utrustning