Dygnsvila

[nullo-modo]

Helt egoistisk så vill jag inte ha hjälp av någon inom vården som inte fått möjlighet att vila mellan sina pass lika lite som jag vill möta en lastbilschaufför som inte fått vila för att det fuskats med vilotider.

 

[Ullmerkott]

Som personlig assistent är lönen för sovande jour ofta runt 40kr/h...

Ja, det är ju inget att hänga i julgranen direkt. Jag har nog ännu mindre för sovande natt, men å andra sidan ok betalt om jag måste kliva upp och göra något krävande (vilket sker i snitt 2 nätter/vecka har jag för mig). Å andra sidan är mindre jobb aka sådant som går att lösa via telefon helt obetalt, och mina sovande nattimmar räknas inte som arbetstid över huvud taget så min yrkesgrupp kan utan problem vara schemalagd 50-80 h i veckan för "heltid".

Hur fungerar det för er, räknas natten som arbetstid (som drar ner både genomsnittlig belastning och lön) eller förväntas ni jobba mer för att kompensera för lugna nätter?

 

[Enya]

Min särbo hade gärna jobbat 14-14 men det är inte lagligt. Men en ledigvecka är lite på gränsen för att hinna "landa" och få något gjort hemma.

Han har alltså jobbat 14-14 tidigare och vet att det fungerar (det var lite tassande av reglerna som gjorde att de fick göra det).

Edit: Han har varit på Grönland också... där är du praktiskt taget inte ledig alls för det är så kort tid det går att jobba. Dvs när en åker dit är det minst tre månader och upp till fem månader som gäller (du får inte åka hem under den tiden... det är svindyrt med resan så det krävs mer eller mindre dödsfall för att få åka hem). De har rätt bra med pengar när de kommer hem

Gud, helt klart min typ av arbete!

 

[athena_arabians]

Gud, helt klart min typ av arbete!

Helt seriöst... jag vet de som jobbar 6 månader per år och är lediga resten för de tjänar så pass bra på de månaderna.

Men då är deras jobb ohyggligt farligt och de är borta från familjen långa perioder.

 

[skiesabove]

Ja, det är ju inget att hänga i julgranen direkt. Jag har nog ännu mindre för sovande natt, men å andra sidan ok betalt om jag måste kliva upp och göra något krävande (vilket sker i snitt 2 nätter/vecka har jag för mig). Å andra sidan är mindre jobb aka sådant som går att lösa via telefon helt obetalt, och mina sovande nattimmar räknas inte som arbetstid över huvud taget så min yrkesgrupp kan utan problem vara schemalagd 50-80 h i veckan för "heltid".

Hur fungerar det för er, räknas natten som arbetstid (som drar ner både genomsnittlig belastning och lön) eller förväntas ni jobba mer för att kompensera för lugna nätter?

Jag förstår inte riktigt frågan tror jag, det är ju klart det är arbetstid?

Men jag har alltid tyckt det är helknäppt med "sovande jour" för åtminstonde jag kan inte sova när jag vet att det förväntas att jag ska studsa upp ur sängen om man hör något. Bara tanken på att råka hamna i djupsömn och inte höra larmet ger mig panik. Dessutom får man ju betalt en slavlön för det, helt bisarrt. Däremot har jag som yngre jobbat vaken jour med mer skälig timpeng.

 

[athena_arabians]

Precis. Så för att skydda sin hälsa, får man välja att ställa sig utanför bankernas krav på fast tjänst för huslån osv...

Inte ett dugg jämnställt.

Ja, nu har ju min granne det så bra att de delarna inte är något problem men andra är ju inte i samma sits. Dvs hon är nöjd men inser ju att det inte är ett bra system i grunden.

 

[Enya]

Helt seriöst... jag vet de som jobbar 6 månader per år och är lediga resten för de tjänar så pass bra på de månaderna.

Men då är deras jobb ohyggligt farligt och de är borta från familjen långa perioder.

Jag tror att man , om man har den typen av jobb, inte bara ser det som ett jobb heller. Ett sätt att leva. Och det är väl där skillnaden är mellan folk och folk. De som tror det är ohälsosamt ser inte det som annat än jobb medan de som tror att det finns människor som klarar det ser det som ett sätt att leva.

Sedan att arbetsbelastningen fortfarande suger och sliter är fortfarande en sak som inte löses av att byta schema form, det är nog mer det som är ett problem än det schemat vi har i dag inom vissa yrken.

Jag skulle helt klart vara typen "jobba 6 månader-ledig 6 månader". Hade jag inte haft mina funktionsnedsättningar som begränsar hade jag varit en heltidsarbetare- och jag ser inga problem med att jobba mer än 8 timmar heller. Men så trivs jag med mitt yrke, kanske är det skillnaden.

 

[Gimlan]

Nej, du som verkar ha erfarenhet av schemaläggning säger att det inte kommer att fungera med kombinerade schematyper so fine för det är inget jag har erfarenhet av.

Men du tar dig också rätten att säga att införandet av nya regler är bra, trots att de med erfarenhet av berörda branscher säger att det inte är bra (för ja, jag litar på mina grannar samt min egen och särbos erfarenhet av skiftarbete) trots att du inte jobbar inom berörda branscher?

Det är hyggligt förminskande säger jag.

Du drar för stora växlar på allt. Inget är svart eller vitt, vilket jag redan påtalat, sen tror jag inte vi vet exakt vilka konsekvenser detta kommer få, vilket jag också skrivit. Sen tror jag det kommer bli bra, men att man kan behöva skruva i andra delar.

 

[skiesabove]

Ja, nu har ju min granne det så bra att de delarna inte är något problem men andra är ju inte i samma sits. Dvs hon är nöjd men inser ju att det inte är ett bra system i grunden.

Ja jag tycker hon gör helt rätt, jag kommer ju göra likadant nu en period .

 

[athena_arabians]

Du drar för stora växlar på allt. Inget är svart eller vitt, vilket jag redan påtalat, sen tror jag inte vi vet exakt vilka konsekvenser detta kommer få, vilket jag också skrivit. Sen tror jag det kommer bli bra, men att man kan behöva skruva i andra delar.

Dito. Du har dragit några stora växlar också samt förminskat andras erfarenhet.

 

[athena_arabians]

Jag tror att man , om man har den typen av jobb, inte bara ser det som ett jobb heller. Ett sätt att leva. Och det är väl där skillnaden är mellan folk och folk. De som tror det är ohälsosamt ser inte det som annat än jobb medan de som tror att det finns människor som klarar det ser det som ett sätt att leva.

Sedan att arbetsbelastningen fortfarande suger och sliter är fortfarande en sak som inte löses av att byta schema form, det är nog mer det som är ett problem än det schemat vi har i dag inom vissa yrken.

Jag skulle helt klart vara typen "jobba 6 månader-ledig 6 månader". Hade jag inte haft mina funktionsnedsättningar som begränsar hade jag varit en heltidsarbetare- och jag ser inga problem med att jobba mer än 8 timmar heller. Men så trivs jag med mitt yrke, kanske är det skillnaden.

Ja, det finns verkligen jobb en måste vara en aning galen för att gilla (mitt och särbons bla ). Men vi vet båda att mitt jobb har funkat för att jag inte har barn och att hans inte kommer att fungera till pensionen för det sliter för mycket på kroppen (jag räknar kallt med att dö med en geologhammare i näven ). Dvs det har behövts uppoffringar (eller iaf anpassningar) för att jobba med det vi jobbar. Och vi älskar båda våra jobb, jag kanske en aning mer än honom.

Mitt jobb har dock inte kompenserat i nivå med hans i plånboken

 

[Wingates]

Helt seriöst... jag vet de som jobbar 6 månader per år och är lediga resten för de tjänar så pass bra på de månaderna.

Men då är deras jobb ohyggligt farligt och de är borta från familjen långa perioder.

Hade jag inte velat ha djur så hade jag gärna arbetat så, låter helt fantastiskt.
(Min pappa arbetade ju till sjöss tills innan jag föddes så jag är ju uppvuxen med att höra om att arbeta så, så det har alltid tilltalat mig)

 

[Gimlan]

Dito. Du har dragit några stora växlar också samt förminskat andras erfarenhet.

Det har jag faktiskt inte. Varför är du så arg?

 

[Galant]

Jag är lite kluven: å ena sidan är jag tveksam till om man verkligen kan förväntas prestera ett helt dygn i sträck. Både för arbetstagarens skull, och eventuella patienter/klienter. Få personer är sitt skarpaste jag när de inte vilat på 24 h, och oftast är väl de ärenden som kräver att personal med t.ex. sovande jour rycker ut av rätt akut och krävande karaktär.

Dessutom; om man har så lugna nätter att man i princip aldrig behöver göra något annat än sova känns det inte rimligt att skattebetalarna ska betala full lön för det. Dvs om det blir en stor försämring att man plötsligt behöver arbeta heltid för en heltidslön kanske villkoren helt enkelt varit orimligt bra? Å andra sidan, i branscher där det är svårt att rekrytera är villkoren bevisligen för dåliga. Men i de lägena är det väl knappast tillgång till dygnsvila som är problemet, utan hög belastning och frånvaro av tillräcklig veckovila, och då är det kanske där man borde sikta på att förbättra.

Det klart att det finns perioder som har varit tunga och man har blivit väckt mycket och perioder när man får sova hela natten. Blir man väckt och känner att man är för trött när dagpasset börjar får man gå hem. Det är ingen hos oss som skulle tycka att det var det minsta märkligt. Vad gäller lugna perioder när man får sova så kan jag lugna dig med att villkoren inte är så glassiga i bilaga J. Min sovtur är 9 timmar men jag får bara räkna in halva den tiden i min arbetstid, 38,25 Tim/v och jag har bara halv ersättning. Detta oavsett hur mycket eller lite jag blir väckt.

Det är dessutom en trygghetsfråga för vår vakna natt att alltid ha en back up. Det är inte rimligt att vara själv.

 

[athena_arabians]

Det har jag faktiskt inte. Varför är du så arg?

Jag kan fråga dig detsamma. Jag är inte ett dugg arg men jag tycker du har förminskat andras upplevelse och erfarenhet.

 

[Enya]

Ja, det finns verkligen jobb en måste vara en aning galen för att gilla (mitt och särbons bla ). Men vi vet båda att mitt jobb har funkat för att jag inte har barn och att hans inte kommer att fungera till pensionen för det sliter för mycket på kroppen (jag räknar kallt med att dö med en geologhammare i näven ). Dvs det har behövts uppoffringar (eller iaf anpassningar) för att jobba med det vi jobbar. Och vi älskar båda våra jobb, jag kanske en aning mer än honom.

Mitt jobb har dock inte kompenserat i nivå med hans i plånboken

Ja, och det är man kanske absolut också medveten om när man väljer sitt yrke? Att det är slitigt, att man kanske inte kan jobba hela livet med samma, att det kräver anpassningar i ens sätt att leva?

Det tycker jag. Man väljer ju inte ett skiftjobb om man hatar att jobba skift....

 

[Ullmerkott]

Jag förstår inte riktigt frågan tror jag, det är ju klart det är arbetstid?

Men jag har alltid tyckt det är helknäppt med "sovande jour" för åtminstonde jag kan inte sova när jag vet att det förväntas att jag ska studsa upp ur sängen om man hör något. Bara tanken på att råka hamna i djupsömn och inte höra larmet ger mig panik. Dessutom får man ju betalt en slavlön för det, helt bisarrt. Däremot har jag som yngre jobbat vaken jour med mer skälig timpeng.

För mig räknas det som sagt inte som arbetstid när jag är i tjänst men får sova i väntan på uppdrag, därför är det inte klart för mig.

Överlag är det väl besvärligt att få ett rättvist och ekonomiskt hållbart system för bemanning på tider där det inte är så mycket att göra, men där det ändå behöver finnas någon tillgänglig. Ha personal uppbunden för skälig "vakenlön" blir dyrt i förhållande till det arbete som ska utföras, att ha sovande jour som en del av arbetstiden resulterar i dålig lön, att kalla det beredskap och lägga det utöver normal 40 h dagvecka ger mycket uppbunden tid. Varken dålig lön eller lite fritid är ju helt optimalt om man vill attrahera folk till arbetsplatsen.

 

[Lingon]

Mitt ex brukade jobba 7/7. Jobba 7 långa dagar, ledig 7 dagar.

Det gjorde att han kunde jobba 30 mil bort i gruvan.

Det gör ju barn till en omöjlighet om man inte har en partner som kan dra hela lasset varannan vecka. En partner som då måste jobba enbart på de tider det finns barnomsorg.

 

[athena_arabians]

Ja, och det är man kanske absolut också medveten om när man väljer sitt yrke? Att det är slitigt, att man kanske inte kan jobba hela livet med samma, att det kräver anpassningar i ens sätt att leva?

Det tycker jag. Man väljer ju inte ett skiftjobb om man hatar att jobba skift....

Absolut. Jag och särbon kan inte tänka oss några andra jobb men de kommer ju med ett pris (som de flesta jobb).

 

[athena_arabians]

Det gör ju barn till en omöjlighet om man inte har en partner som kan dra hela lasset varannan vecka. En partner som då måste jobba enbart på de tider det finns barnomsorg.

Välkommen till Norrland

Praktiskt taget alla män jag känner i Norrland ligger borta på jobb. Det är inte ett dugg jämställt etc men det är priset för att kunna bo kvar i inlandet med de kvalitéer det för med sig (jakt, fiske, natur etc).