Du får hitta en annan Karl som inte vill ha barn sa han

[monster1]

"Du får hitta en annan karl" tycks vara det som tråden mest handlar om. Mannen kanske var väldigt ledsen, besviken och i affekt uttryckte sig klumpigt. Det är möjligt. Men för enkelhetens skull vill jag nog hellre konstatera att han är ett praktsvin som försöker bestämma över hennes kropp. Inte respekterar hennes beslut och utövar en psykologisk krigföring för att trycka ner henne. En patriarkatets budbärare. Vilket j****a svin!

Jag maktbalansen kommer väll alltid in när det handlar om relationer mellan kvinnor och män. Men jag tror att det är rätt vanligt att man lägger över ansvaret på den andra för sina egna beslut. På nivån du får mig att. Som att det tex är TS ansvar att bryta upp relationen och "hitta en annan man" för att han vill något annorlunda än hur relationen ser ut just nu. Han har ju ansvar för sitt liv, vill han ha barn och är missnöjd med den nuvarande relationen är det hans ansvar att lämna relationen och hitta en kvinna som vill ha barn. Hur ts agerar efter att relationen med mannen tar slut har han inte med att göra, hon kanske inte vill ha någon man alls. Så det är ju inte konstigt att man fastnar på det. Att två personer i en relation upptäcker att de inte vill samma sak i livet är ju otroligt vanligt och tråkigt men inte så mycket att göra åt mer än att gå åt varsit håll.

 

[monster1]

Utan att vara @Badger gissar jag att barnet sover efter 21 och åker till förskola/skola/fritids på morgonen och är hemma/ hämtas vid 17.30

Men man är väll förälder under hela natten när barnet vaknar, kryper ned i en säng, blir sjuk, vill ha ett glas vatten etc etc etc. Sedan ska barnet väckas tas upp, kläs på, utfodras, skjutsas iväg dit den ska om det inte är tillräckligt stort att ta sig självt. Många av de jag känner som har barn går dessutom hem tidigt från jobbet för att hämta dom från förskolan/skolan. Möjligen kan man låta bli att vara förälder under barnets tid på förskola/skola /fritids om barnet då är friskt, men sjuka verkar de vara hela tiden om jag ser till mina kollegors vabbande...

 

[Vallmo]

Det där har jag aldrig begripit mig på.
Mina 3 graviditeter har inte varit särskilt besvärliga alls.
Som graviditeter betraktade då.
Men fy vad det inkräktar på livet och prestationen.
Jag tyckte verkligen redigt illa om hela fenomenet.

Det kan ju vara väldigt olika, det där.
Min mamma har fött fyra barn.
Hon älskade att vara gravid men det är uppenbart att hon inte älskade att vara mamma. Åtminstone inte efter bebisåldern.

Jag var 15 och 17 när hon fick mina yngre syskon och ja, även jag tyckte att hon verkade må oförskämt bra som gravid. Inga problem!
Jag var rätt så insatt i barnfrågan eftersom jag läste på barn och ungdom på gymnasiet samtidigt.
Förlossningarna inga problem heller, för min mamma.

Jag själv mådde också väldigt bra min första graviditet och min första förlossning.
Hade aldrig gått med på en till om det varit jobbigt.
Var helt inställd på att det skulle gå lika bra med tvåan, men allt var ett enda stort helvete från början till slut.

Så det kan nog vara väldigt olika.

 

[escodobe]

Vi har helt olika syn på vad ett hot är helt enkelt.
Jag ser det fortfarande som en konsekvensbeskrivning.

Jag tänker att en konsekvensbeskrivning är "jag vill ha barn, vill inte du ha barn så behöver JAG hitta någon som vill ha barn"

Inte "jag vill ha barn så då får DU hitta någon annan karl"

Ts kanske vill vara singel? Eller hitta en tjej? Eller två killar?

 

[Ray]

Det där har jag aldrig begripit mig på.
Mina 3 graviditeter har inte varit särskilt besvärliga alls.
Som graviditeter betraktade då.
Men fy vad det inkräktar på livet och prestationen.
Jag tyckte verkligen redigt illa om hela fenomenet.

Ja så känner jag oxå.
Precis!

 

[Inte_Ung]

Jag tänker att en konsekvensbeskrivning är "jag vill ha barn, vill inte du ha barn så behöver JAG hitta någon som vill ha barn"

Jo men att det blev klumpigt och felformulerat gör det ju inte till ett hot för det.
Utan bara till just klumpigt och fel formulerat.

 

[escodobe]

Jo men att det blev klumpigt och felformulerat gör det ju inte till ett hot för det.
Utan bara till just klumpigt och fel formulerat.

Jag hade tolkat det så. Han säger ju "skaffa barn med mig, eller så får DU lösa situationen. Han frånsäger sig ansvaret.
Dessutom hade jag går igång på
den extra elaka piken i att han tydligen tror att jag inte klarar mig utan en karl.

 

[Vallmo]

Jo men att det blev klumpigt och felformulerat gör det ju inte till ett hot för det.
Utan bara till just klumpigt och fel formulerat.

Fast det beror ju på vem som säger det och hur man själv uppfattar det.
Jag tycker du bagatelliserar @hollypollys upplevelse, faktiskt.
Jag tycker inte mannens formuleringen var klumpig, däremot helt opassande och olämplig.

Jag är extremt känslig för alla slags förtäckta hot eftersom jag har erfarenhet av närstående som är passivt-aggressiv.
En sån kommentar hade jag direkt tolkat som indirekt hotfullt och att problemet blir "mitt" problem.
Min erfarenhet är också att det säger väldigt mycket om en person utifrån hur den personen formulerar sig.
En person som tar ansvar över sitt eget liv uttrycker sig inte på det sättet.

 

[Inte_Ung]

Dessutom hade jag går igång på
den extra elaka piken i att han tydligen tror att jag inte klarar mig utan en karl.

Ja den är faktiskt helt otrolig.
Bara det skulle faktiskt få mig att ta mitt pick och pack och dra.
Men det är visst vanligt bland män att tänka så.

 

[Mia_R]

Jag hade tolkat det så. Han säger ju "skaffa barn med mig, eller så får DU lösa situationen. Han frånsäger sig ansvaret.
Dessutom hade jag går igång på
den extra elaka piken i att han tydligen tror att jag inte klarar mig utan en karl.

Fast å andra sidan sa jag till ex när han flyttade ihop med en 10 år yngre kvinna efter vi bröt upp att nu kunde han ju skaffa barn. Det var tydligen inte helt populärt trots att han ville väldigt gärna ha det med mig. Då var jag ändå väldigt tydlig med att jag inte ville så han visste vad han gav sig in på från början.

 

[Hyacinth]

@hollypolly , har du och sambon kunnat prata mer om det?



I övrig genomlider jag just nu graviditeten från helvetet, men det tycker ju jag det (oftast) är värt.
Det man ska ta ställning till med barnskaffande tycker jag är efterföljande år, graviditet är 9 månader, i mitt fall stentuffa sådana. Men jag gör det ju för att jag vill ha ett barn. Men det är liv med barn eller inte som borde vara primärt fokus och där tycker jag Ts resonerar klokt och genomtänkt. Ni har kommit till ett vägskäl och din partner måste komma fram till vad hen vill. Fortsätta leva med dig, eller bryta upp och kanske träffa någon annan han älskar och som vill och kan få barn. Det finns ju aldrig några garantier.


När jag träffade min partner var hen helt klar över stt hen ville ha barn, jag var minst sagt skeptisk och sade "inte på minst 10 år".
Det talade jag om på vår första dejt när hen tog upp ämnet. Vi startade ändå en relation, med utgångspunkt att vi fick se hur det utvecklade sig.
Hur mycket jag än hatar uttrycket kan man ändra sig- åt båda håll. Man kan komma på att man vill ha barn eller att man inte vill. Det är så mycket som påverkar. Det viktiga är väl att man respekterar varandras känslor och åsikter?

 

[Lena Furberg]

Lite funderar jag kring TS´och hennes partners förhållande - de verkar ju trivas fint ihop i övrigt, så ... har han inte alls insett TS´personlighet? Att barn skulle innebära stora svårigheter för henne? Att hon verkligen., verkligen inte vill utsätta sig själv för den pressen och den inskränkningen i sitt liv? Om min partner började ställa krav - eller jag gentemot henom - som så totalt inskränkte på dennes personlighet och livsstil ... ja, då vore något fel nånstans.....

 

[Alexis]

"Du får hitta en annan karl" tycks vara det som tråden mest handlar om. Mannen kanske var väldigt ledsen, besviken och i affekt uttryckte sig klumpigt. Det är möjligt. Men för enkelhetens skull vill jag nog hellre konstatera att han är ett praktsvin som försöker bestämma över hennes kropp. Inte respekterar hennes beslut och utövar en psykologisk krigföring för att trycka ner henne. En patriarkatets budbärare. Vilket j****a svin!

Kom ihåg att du pratar om mannen som tycker det skulle vara jobbigt om inte TS var där eftersom hon gör så mycket i hushållet och har lunchen klar när han kommer in från jobbet så nej han var säkert inte alls könsstereotyp när han sa att hon får hitta en annan karl som inte vill ha barn!!

Är det ingen av er som tror att mannen hade så fina avsikter som har tänkt på att TS är hemmafru och dessutom har sociala svårigheter?? Kan vara så att han utnyttjar att TS är i en typ beroendeställning OBS säger inte att det är så bara att det lätt ser ut så utifrån

Han kanske tänker som flera andra här i tråden att även om kvinnan från början absolut inte inte inte vill ha barn så löser det sig till slut och allt blir magiskt rosenrött när barnet väl fötts

Varför skulle han inte tro något sånt när det till och med finns massvis med kvinnor som säger att det kan bli så??

Han tänker ändå inte att ta huvudansvaret för ungen eftersom han jobbar så mycket --> varför skulle han inte kunna resonera att hon förutom att göra grovjobbet med att ta hand om hans barn också ska föda barnet och så blir allt magiskt bra och härligt för alla när barnet väl fötts och han umgås med ungen 3h per kväll som planerat?

+ det som @Lena Furberg skriver att han inte insett eller inte bryr sig om vilket stort jobb det skulle vara för henne med barn --> hur uppmärksam är man då på sin partner??

 

[hollypolly]

Jag maktbalansen kommer väll alltid in när det handlar om relationer mellan kvinnor och män. Men jag tror att det är rätt vanligt att man lägger över ansvaret på den andra för sina egna beslut. På nivån du får mig att. Som att det tex är TS ansvar att bryta upp relationen och "hitta en annan man" för att han vill något annorlunda än hur relationen ser ut just nu. Han har ju ansvar för sitt liv, vill han ha barn och är missnöjd med den nuvarande relationen är det hans ansvar att lämna relationen och hitta en kvinna som vill ha barn. Hur ts agerar efter att relationen med mannen tar slut har han inte med att göra, hon kanske inte vill ha någon man alls. Så det är ju inte konstigt att man fastnar på det. Att två personer i en relation upptäcker att de inte vill samma sak i livet är ju otroligt vanligt och tråkigt men inte så mycket att göra åt mer än att gå åt varsit håll.

Ja jag tycker också det är fel att han säger att jag ska hitta en annan man för jG behöver ingen annan man.
Jag är nöjd.
Och behöver inte en man bara för att.
Jag är självständig.
Men jag tror han vill ha barn så gärna så han inte förstår hur jag inte kan vilja det.

 

[hollypolly]

Kom ihåg att du pratar om mannen som tycker det skulle vara jobbigt om inte TS var där eftersom hon gör så mycket i hushållet och har lunchen klar när han kommer in från jobbet så nej han var säkert inte alls könsstereotyp när han sa att hon får hitta en annan karl som inte vill ha barn!!

Är det ingen av er som tror att mannen hade så fina avsikter som har tänkt på att TS är hemmafru och dessutom har sociala svårigheter?? Kan vara så att han utnyttjar att TS är i en typ beroendeställning OBS säger inte att det är så bara att det lätt ser ut så utifrån

Han kanske tänker som flera andra här i tråden att även om kvinnan från början absolut inte inte inte vill ha barn så löser det sig till slut och allt blir magiskt rosenrött när barnet väl fötts

Varför skulle han inte tro något sånt när det till och med finns massvis med kvinnor som säger att det kan bli så??

Han tänker ändå inte att ta huvudansvaret för ungen eftersom han jobbar så mycket --> varför skulle han inte kunna resonera att hon förutom att göra grovjobbet med att ta hand om hans barn också ska föda barnet och så blir allt magiskt bra och härligt för alla när barnet väl fötts och han umgås med ungen 3h per kväll som planerat?

+ det som @Lena Furberg skriver att han inte insett eller inte bryr sig om vilket stort jobb det skulle vara för henne med barn --> hur uppmärksam är man då på sin partner??

Jag Är övertygad om att han tror att jag skulle gilla ett barn när det väl kom.
Och ja det stämmer väl att jag skulle gilla det.
Men jag är inte intresserad av all omvårdnad och ansvar ett barn kräver.
Sen kom jag på en till sak att ett barn behöver sova tidigt på kvällen så allt han hade behövt göra hade varit och nattat det en timme ungefär.

Ja han är väldigt bortskämd med att få mat serverad varje dag och att jag sköter hemmet.
Det säger han själv också att han är.
Han plockar alltid undan efter sig och städar när han hinner så han är ingen slarver.
En slarver har jag haft innan och den killen slutade jag städa hos för han förstörde hela huset och lämnade disk överallt till och med i sängen. Och bajsränder i toaletten.

 

[vallhund]

Ja jag tycker också det är fel att han säger att jag ska hitta en annan man för jG behöver ingen annan man.
Jag är nöjd.
Och behöver inte en man bara för att.
Jag är självständig.
Men jag tror han vill ha barn så gärna så han inte förstår hur jag inte kan vilja det.

Den beskrivning av dig själv här i tråden skulle jag inte tolka som att du är självständig, tvärtom.

 

[cirkus]

Läs om.

Jag är ledsen, men nej, Min tolkning kommer aldrig bli som din.

 

[hollypolly]

Lite funderar jag kring TS´och hennes partners förhållande - de verkar ju trivas fint ihop i övrigt, så ... har han inte alls insett TS´personlighet? Att barn skulle innebära stora svårigheter för henne? Att hon verkligen., verkligen inte vill utsätta sig själv för den pressen och den inskränkningen i sitt liv? Om min partner började ställa krav - eller jag gentemot henom - som så totalt inskränkte på dennes personlighet och livsstil ... ja, då vore något fel nånstans.....

Nej jag tror inte han förstår helt ut .
Han har slutat försöka tvinga med mig och umgås med folk.
Och han vet att ja trivs bäst hemma.
Men vi är hemma mest och då ser han mest den lugna och harmoniska sidan av mig så han glömmer nog bort hur konstig jag kan bli av sociala krav.
Han tror att jag skulle gilla barn för han tycker jag ta ansvar och ägnar så mycket tid åt våra hundar.
Fast jag har sagt att det inte är samma sak.
Det han minst verkar förstå är att han har inte tid med barn som han jobbar.
Han måste skaffa det med en tigermamma då. Jag tror dom kallas det ?

 

[mandalaki]

Den beskrivning av dig själv här i tråden skulle jag inte tolka som att du är självständig, tvärtom.

@hollypolly verkar stark och kristallklart säker när det gäller barnfrågan. Det tolkar jag som självständighet från normen att unga kvinnor absolut ska vilja ha barn.

Hon berättar dessutom att hon har en del sociala svårigheter att tampas med. Så hon har säkert en ganska tuff uppgift i sin vardag.

 

[Hyacinth]

Ja jag tycker också det är fel att han säger att jag ska hitta en annan man för jG behöver ingen annan man.
Jag är nöjd.
Och behöver inte en man bara för att.
Jag är självständig.
Men jag tror han vill ha barn så gärna så han inte förstår hur jag inte kan vilja det.

Du ger det intrycket, trots att jag har svårt att få ihop det med att du i princip är hemmafru.
Men det kan vara mina egna fördomar som spökar.
Jag tror du är självständig på grund av att ni inte har barn. Du kan ju faktiskt resa dig och gå när/om du vill.