Du får hitta en annan Karl som inte vill ha barn sa han

[Lipperta]

Jag tror inte folk menar det så.
Men idag är det väldigt svårt att få adoptera.

Om det är tillåtet att föra diskuttionen vidare, jag förstår inte det här, alls, har aldrig gjort. Vem som helst får skaffa egna barn men adoptera är skitsvårt att gå igenom. Varför?

 

[Inte_Ung]

Jag VILL inte vara gravid och inte föda barn. Om jag inte ville ha barn hade jag aldrig i livet gått med på en graviditet.

Graviditet är ett jäkla skit.
Man bör vara oerhört motiverad för egen del för att uthärda den.

 

[Inte_Ung]

Det är väl visst ett hot att säga ''föd mig ett barn annars lämnar jag''.
Jag är säker på att du förstod precis vad jag menade i mina inlägg, du är inte dum.

Vi har helt olika syn på vad ett hot är helt enkelt.
Jag ser det fortfarande som en konsekvensbeskrivning.

 

[MJLee]

Jag tror inte folk menar det så.
Men idag är det väldigt svårt att få adoptera.

Jo jag vet, alltid varit lite road av att adoptera är både svårt, tar lång tid och är dyrt som attan. Däremot kan vem som helst få ett biologiskt barn hur olämpliga de än är som föräldrar.

Soc intervjuar dig, din familj, vänner, snokar i din ekonomi, du får inte finnas hos KFM, ditt sociala nätverk ställer krav på boende och ekonomi - ett par vet jag fick direkt nej eftersom de bodde i en tvåa i Stockholm och kravet är alltid att barnet ska ha ett eget rum. Du ska kunna visa att ditt förhållande är mycket stabilt, de frågar de mest intima frågor. Det är kurser och föreläsningar där det första föreläsaren säger är, 'ditt barn kommer att hata dig och säga att du är inte min mamma/pappa.' Sedan får du vänta och vänta och vänta, vissa länder har krav tom på religion och att du vistas i landet i x antal månader, din ålder, inte för gammal och inte för ung.

Om du adopterar från Kina ska du tydligen absolut inte skriva i beskrivningen av dig själv att du plockar svamp eftersom det bara är mycket fattiga som gör det i Kina

Dessutom kostar det flera hundra tusen, visst du får bidrag men det täcker inte på långa vägar den faktiska kostnaden. Summan av kardemumman är att om du/ni väljer att adoptera så vill du/ni verkligen ha barn.

 

[Ray]

Graviditet är ett jäkla skit.
Man bör vara oerhört motiverad för egen del för att uthärda den.

Finns ju dom som älskar att vara gravida. Och många som tycker det går sååå bra och att de mår fantastiskt...

 

[stjarnhimmel]

Om det är tillåtet att föra diskuttionen vidare, jag förstår inte det här, alls, har aldrig gjort. Vem som helst får skaffa egna barn men adoptera är skitsvårt att gå igenom. Varför?

Vad jag läst är det mest internationella adoptioner och det är för att de länderna hellre adopterar inom landet samt i många länder har levnadsstandard etc blivit högre så de kan hitta familjer inom landet.
2015 adopterades enbart 336 barn till Sverige enligt SCB.

 

[stjarnhimmel]

Jo jag vet, alltid varit lite road av att adoptera är både svårt, tar lång tid och är dyrt som attan. Däremot kan vem som helst få ett biologiskt barn hur olämpliga de än är som föräldrar.

Soc intervjuar dig, din familj, vänner, snokar i din ekonomi, du får inte finnas hos KFM, ditt sociala nätverk ställer krav på boende och ekonomi - ett par vet jag fick direkt nej eftersom de bodde i en tvåa i Stockholm och kravet är alltid att barnet ska ha ett eget rum. Du ska kunna visa att ditt förhållande är mycket stabilt, de frågar de mest intima frågor. Det är kurser och föreläsningar där det första föreläsaren säger är, 'ditt barn kommer att hata dig och säga att du är inte min mamma/pappa.' Sedan får du vänta och vänta och vänta, vissa länder har krav tom på religion och att du vistas i landet i x antal månader, din ålder, inte för gammal och inte för ung.

Om du adopterar från Kina ska du tydligen absolut inte skriva i beskrivningen av dig själv att du plockar svamp eftersom det bara är mycket fattiga som gör det i Kina

Dessutom kostar det flera hundra tusen, visst du får bidrag men det täcker inte på långa vägar den faktiska kostnaden. Summan av kardemumman är att om du/ni väljer att adoptera så vill du/ni verkligen ha barn.

Absolut är det höga krav i Sverige men mestadels finns det få barn att adoptera. Enbart 336 barn 2015.

 

[sjoberga]

Jo jag vet, alltid varit lite road av att adoptera är både svårt, tar lång tid och är dyrt som attan. Däremot kan vem som helst få ett biologiskt barn hur olämpliga de än är som föräldrar.

Soc intervjuar dig, din familj, vänner, snokar i din ekonomi, du får inte finnas hos KFM, ditt sociala nätverk ställer krav på boende och ekonomi - ett par vet jag fick direkt nej eftersom de bodde i en tvåa i Stockholm och kravet är alltid att barnet ska ha ett eget rum. Du ska kunna visa att ditt förhållande är mycket stabilt, de frågar de mest intima frågor. Det är kurser och föreläsningar där det första föreläsaren säger är, 'ditt barn kommer att hata dig och säga att du är inte min mamma/pappa.' Sedan får du vänta och vänta och vänta, vissa länder har krav tom på religion och att du vistas i landet i x antal månader, din ålder, inte för gammal och inte för ung.

Om du adopterar från Kina ska du tydligen absolut inte skriva i beskrivningen av dig själv att du plockar svamp eftersom det bara är mycket fattiga som gör det i Kina

Dessutom kostar det flera hundra tusen, visst du får bidrag men det täcker inte på långa vägar den faktiska kostnaden. Summan av kardemumman är att om du/ni väljer att adoptera så vill du/ni verkligen ha barn.

Fast allt annat vore oerhört otäckt. Tvångsaborter och tvångssterilisering? Nej tack, vi har redan varit i det mörkret. Inte särskilt långt tillbaka i tiden.

 

[stjarnhimmel]

Fast allt annat vore oerhört otäckt. Tvångsaborter och tvångssterilisering? Nej tack, vi har redan varit i det mörkret. Inte särskilt långt tillbaka i tiden.

Vad menar du med det inlägget?
Vi pratade om att det är svårt att adoptera..

 

[sjoberga]

Vad menar du med det inlägget?
Vi pratade om att det är svårt att adoptera..

Och "vem som helst får skaffa barn på biologisk väg hur olämpliga de än är som föräldrar". Det var det jag kommenterade.

 

[stjarnhimmel]

Och "vem som helst får skaffa barn på biologisk väg hur olämpliga de än är som föräldrar". Det var det jag kommenterade.

Aha ok.

 

[Inte_Ung]

Jag begriper inte riktigt hur min upplevelse skulle kunnat bli annorlunda av att ha haft beredskap? Skulle jag kunnat arbeta fram känslor snabbare?

Nej men du hade sluppit att bli överraskad över de uteblivna känslorna och i stället sett på situationen utifrån perspektivet att hade fått något, ett barn att ta hand om, i stället för att du saknade något, dina känslor som borde ha kommit.
Jag är övertygad om att din upplevelse av det hela hade blivit bättre utan saknad och antagligen även utan känsla av skuld.
Att se det som en uppgift och inte som en resa i känslor.
Ungen nöjd = uppgiften löst = nöjd med sig själv.
En snällare inställning till sig själv.

 

[sjoberga]

Aha ok.

Och jag håller med er i sak och kan också bli ledsen över att vissa skaffat barn, när man ser hur barnen blir behandlade. Men alternativen är otänkbara.

 

[MJLee]

Absolut är det höga krav i Sverige men mestadels finns det få barn att adoptera. Enbart 336 barn 2015.

Ja, det blir svårare och svårare och jag är väl lite tudelad till det eftersom det finns så många barn i världen som far illa, samtidigt som det finns barnlösa par i Sverige som hett längtar efter ett barn. Men poängen är att det knyter an till att en förälder är inte en 'riktig' förälder om man inte är biologiskt släkt. När jag var liten och mina kompisar frågade om min 'riktiga' mamma brukade jag förklara - direkt citat från mamma - att ni har växt i nio månader i er mammas mage, jag växte i elva år! i min mammas längtan.

Fast allt annat vore oerhört otäckt. Tvångsaborter och tvångssterilisering? Nej tack, vi har redan varit i det mörkret. Inte särskilt långt tillbaka i tiden.

Det var inte så jag menade utan mer att det är så förbaskat svårt att adoptera och att man verkligen måste visa att man har alla förutsättningar att bli en riktigt bra förälder och att man verkligen medvetet vill ha barn och är medvetna om konsekvenserna, medan vem som helst som är biologiskt kapabel till det kan få barn, hur illa lämpade de än är som förälder. Och återigen att man ofta i tråden likställer biologi med mammarollen.

Men nu har vi glidit OT vilket jag ber om ursäkt för.

 

[Kilauea]

Läs om, läs rätt.
Bryt om man vill så olika saker, men hota inte med det.

Jag har läst om men förstår inte riktigt hur du menar ändå. Jag har inte sett nåt krav från nån man att en kvinna måste föda hans barn. Däremot har jag läst (och har "erfarenhet" av det genom min sambos ex fästman) att folk väljer att separera för att man vill olika. Det är, som nån sagt tidigare i tråden, en konsekvens. "Vill du inte ha barn så får vi separera". Ett påstående, inte ett hot. Ser inte att endera part ska avstå/gå med på nåt den själv vill/inte vill.

 

[Inte_Ung]

Däremot tycker jag det är både viktigt och befriande att höra dig berätta. Jag tycker det finns så mycket skam runt mamma-känslor som inte infinner sig eller inte ser ut som "alla" målar upp dem.

Och jag tycker att det är viktigt att prata om att det inte alltid fungerar "bara av sig själv" så att nyblivna mammor inte tror att det är något fel på dem när känslorna uteblir.
Det är faktiskt ganska så många som inte bara bubblar iväg på instinkter.
Men det löser sig ändå på något vis.
Det är dock så oerhört onödigt att de skall behöva känna vare sig skuld, otillräcklighet eller någon sorts skam över detta.
En nyfödd bebis behöver så praktiska saker som värme, mat, skydd och att hållas ren.
Det kan man klara av galant helt utan några känslor.
Man kan hålla barnet i famnen helt mekaniskt, det känner värme och närhet i alla fall.
Och så kan man berömma sig själv och tycka att man är duktig när barnet är nöjt.

 

[Inte_Ung]

- att ni har växt i nio månader i er mammas mage, jag växte i elva år! i min mammas längtan.

Den var himla bra.
Så fint att tänka så.

 

[stjarnhimmel]

Jag har läst om men förstår inte riktigt hur du menar ändå. Jag har inte sett nåt krav från nån man att en kvinna måste föda hans barn. Däremot har jag läst (och har "erfarenhet" av det genom min sambos ex fästman) att folk väljer att separera för att man vill olika. Det är, som nån sagt tidigare i tråden, en konsekvens. "Vill du inte ha barn så får vi separera". Ett påstående, inte ett hot. Ser inte att endera part ska avstå/gå med på nåt den själv vill/inte vill.

Jag tror att folk tolkat TS väldigt olika.
Vissa har tolkat det som "antingen skaffar vi barn eller så är relationen slut" och då kan det låta som ett hot dvs hotar att relationen ska ta slut.

Eller så kan man tolka det som ett samtal där de pratade om hur de vill leva i framtiden

 

[vallhund]

Jag tror att folk tolkat TS väldigt olika.
Vissa har tolkat det som "antingen skaffar vi barn eller så är relationen slut" och då kan det låta som ett hot dvs hotar att relationen ska ta slut.

Eller så kan man tolka det som ett samtal där de pratade om hur de vill leva i framtiden

Det viktiga är hur TS uppfattat sin sambo.

 

[Inte_Ung]

Finns ju dom som älskar att vara gravida. Och många som tycker det går sååå bra och att de mår fantastiskt...

Det där har jag aldrig begripit mig på.
Mina 3 graviditeter har inte varit särskilt besvärliga alls.
Som graviditeter betraktade då.
Men fy vad det inkräktar på livet och prestationen.
Jag tyckte verkligen redigt illa om hela fenomenet.