Du får hitta en annan Karl som inte vill ha barn sa han

[Migo]

Absolut finns det! Som barnlös 40+ är det relativt lätt att prata med mig, när jag förklarat att jag valt bort barn. Då kryper mycket fram. Som mammorna som ångrar sina barn, som aldrig hade skaffat barn om de fått göra om livet. Som definitivt avråder andra från att skaffa barn om man inte absolut brinner för det.

Samma här. Man blir som en pysventil för allt det där som de inte vågar berätta för andra.

Vilket ytterligare stärker mitt beslut att inte skaffa barn...

 

[vallhund]

Det finns som sagt stor skillnad på hur man blir emotsagd.
Självklart ska man bli emotsagd, men det ska ske trevligt och det händer alltför sällan.

Ja det är ju enormt trevligt att dra till med bukemaffian när man inte får medhåll.

 

[Raderad medlem 120709]

Det finns som sagt stor skillnad på hur man blir emotsagd.
Självklart ska man bli emotsagd, men det ska ske trevligt och det händer alltför sällan.

Aha, så det handlar om det så typiska "god ton". Jag har aldrig varit särskilt förtjust i det, tycker att folk alltför ofta drar fram det som ursäkt för att haka upp sig på småsaker. "Buhu, du lindade inte in allt du sa i bomull, nu känner jag mig jättekränkt", typ.

 

[Monstermom]

Men hörni, har inte TS det jobbigt nog utan att det här blir ännu en maffia/mobbingtråd?

 

[Lipperta]

Ja det är ju enormt trevligt att dra till med bukemaffian när man inte får medhåll.

Jaha, finns den på riktigt? Tillhör du den? Sen drog inte jag upp den, bara höll med att den inte alltid finns god ton här.
Men du lär säkert hoppa på mig igen

Jag tycker vi gör som Monstermom sa, slutar vara ofrörskämda mot Ts nu.

 

[Raderad medlem 120709]

Men hörni, har inte TS det jobbigt nog utan att det här blir ännu en maffia/mobbingtråd?

Jo, absolut. Tyvärr blev det ett ordentligt sidospår eftersom det kom inlägg med så vitt skilda åsikter och vissa användare dessutom verkar ha en del personliga groll som bubblar upp till ytan. Hoppas att TS ändå har fått ut något vettigt av tråden.

 

[Hyacinth]

Jag tycker du @hollypolly gör helt rätt i att vara tydlig med att du inte vill ha barn. Men ni måste kanske sätta er och prata om det lite mer.
Jag har gjort slut på tidigare relationer för att de ville skaffa barn och inte jag. Jag ångar inte det alls.
Jag tycker du verkar helt på det klara med varför du inte vill ha barn och för mig är det ett enormt beslut att skaffa barn jämfört med att avstå.
Jag hoppas att ni hittar ett sätt att prata om det på, och att ni känner att ni når fram till varandra.

 

[honung]

+ @honung

Det är ju bara att se hur det ser ut, att män överger sina barn är väldigt mycket vanligare än att kvinnor gör det. T ex efter en skilsmässa. Normer och roller, säkert - men framförallt det faktum att kvinnan så väldigt ofta är primärföräldern, den som alltid finns där för barnet.

Tja, biologiska fakta skriver ju över normer i alla fall under den tid mamman är fysiskt nödvändig för barnet, men det jag reagerade på är hur du uttryckte det att det skulle vara så enormt mycket lättare för en man att skita i sina barn. Nej, det argumentet köper jag inte. Det må vara en norm eller en roll som säger att mamman är någon slags primärförälder (nytt uttryck?), men att det skulle vara emotionellt lättare för en man att lämna sina barn är nog en ganska kvinnlig föreställning som i sig förminskar pappans betydelse för barnet och säkert stärker kvinnans roll och norm. Ett slags moment 22 om vi ska ha en jämställd utveckling på agendan.

 

[sona]

Min man ville ha barn, det gjorde han klart för mig redan från början. Jag var mer osäker, jag har väl aldrig direkt gillat barn... Men efter ett par år tillsammans, så skaffade vi barn.
Nånstans var jag inte säker på att jag verkligen ville vara utan och ville inte vara 40 år, ensamstående och inse att jag hade en stark barnlängtan. Plus att jag inte ville leva ihop med en man som blev bitter för att han fått avstå något som betydde så mkt för honom. Idag har vi 3 barn, och jag har inte ångrat mig en sekund.
Hade jag bestämt mig för att jag inte ville ha barn, för så är det, alla vill ju inte ha bara för att man själv tycker det är fantastiskt. Då hade jag lämnat honom, trots all hans försäkran om att han kunde vara utan bara han fick vara med mig. Sånt är ju lätt att säga när man fortfarande är lyckliga och nyförälskade. Men efter 10-15 år när alla kompisar fått familjer då är det nog inte så lätt för någon som vill ha barn att bara stå bredvid och titta på, risken är nog stor att det är den barnvägrande partnern som får skulden för att man blivit utan...
På din man låter det som att han redan är bitter över att inte bli pappa, jag tror tyvärr inte det kommer bli bättre med åren... Samtidigt ska du ju inte skaffa barn för hans skull, det är lättare att ta slut på en relation än att skaffa barn trots att man verkligen inte vill. @hollypolly

 

[Got2Be]

Halvt OT, ville bara tacka för tråden och lite underhållning så här på kvällskvisten.
Jag känner mig ÄNNU mer trygg i min känsla i att inte vilja ha egna barn nu!

 

[Sonic76]

Man ska inte skaffa barn om man inte är helt säker.
Jag älskar min dotter över allt annat men hon var inte planerad alls.
Har valt att inte skaffa fler barn då orken inte finns.
Folk kallar mig ego för det men vadå.
Der måste vara mer ego att skaffa barn bara för att folk tycker det.
Nu när jag har en partner jag faktisk kan tänka mig barn med så är jag för gammal enligt mig själv.
Det är alltid upp till en själv om man vill ha barn och ingen annan kan bestämma.
Du får prata ut med partnern och se om ni kan komma överens.

 

[Sar]

Vart befinner sig barnen resten av dygnet?

Utan att vara @Badger gissar jag att barnet sover efter 21 och åker till förskola/skola/fritids på morgonen och är hemma/ hämtas vid 17.30

 

[Lovisaleonora]

Och om någon vill ha tips på glutenfria fikaalternativ så kan du ändå ge receptet på din vetekrans. Det är ju ett öppet forum och även folk som tål gluten kan läsa här.

... men förutom det ifrågasätta om det verkligen är glutenallergi.

 

[Hyacinth]

Utan att vara @Badger gissar jag att barnet sover efter 21 och åker till förskola/skola/fritids på morgonen och är hemma/ hämtas vid 17.30

För mig känns det som en förenkling.
Jag ser till att vara tillgänglig när barnet är i skolan om något händer. Jag är konstant medveten om ansvaret i att ha barn.
Jag planera mina aktiviteter, vad vi gör, vad vi äter, vad vi säger utefter barnet på något sätt. Det är i alla fall för mig mer eller mindre dygnet runt i någon form om jag inte åker bort på aktivitet.

 

[Sar]

För mig känns det som en förenkling.
Jag ser till att vara tillgänglig när barnet är i skolan om något händer. Jag är konstant medveten om ansvaret i att ha barn.
Jag planera mina aktiviteter, vad vi gör, vad vi äter, vad vi säger utefter barnet på något sätt. Det är i alla fall för mig mer eller mindre dygnet runt i någon form om jag inte åker bort på aktivitet.

Det kan säkert vara en förenkling, @Badger får väl själv svara för sig. Jag bara gissar hur jag tror att hon menade

 

[lil-sis]

Tja, biologiska fakta skriver ju över normer i alla fall under den tid mamman är fysiskt nödvändig för barnet, men det jag reagerade på är hur du uttryckte det att det skulle vara så enormt mycket lättare för en man att skita i sina barn. Nej, det argumentet köper jag inte. Det må vara en norm eller en roll som säger att mamman är någon slags primärförälder (nytt uttryck?), men att det skulle vara emotionellt lättare för en man att lämna sina barn är nog en ganska kvinnlig föreställning som i sig förminskar pappans betydelse för barnet och säkert stärker kvinnans roll och norm. Ett slags moment 22 om vi ska ha en jämställd utveckling på agendan.

En enkel googling ger svar att uttrycket primärförälder fanns 2006 och troligen före det.

 

[Galant]

Väldigt konstig argumentation. Vem har talat om avsky?

Jag skaffade barn trots att jag sagt tidigare att jag itne ville.

Det har varit en oerhörd kamp. Några automatiska känslor kom inte. Jag har fått kämpa mig till varenda millimeter av moderskänslor och kärlek. Jag tyckte helt enkelt inte mer om mitt eget barn än om vilket annat random barn som helst. Det tog flera år av kamp att inte bara ta hand och och tillgodose behov av närhet och ömhet utan också känna djup affektion till barnet.

Jag älskar min avkomma. Men det var inte enkelt att komma dit och såhär i efterhand har jag djupt ångrat att jag tog steget. Jag ångrar inte barnet! Jag ångrar mitt föräldraskap.

Modigt av dig att skriva om det så naket!

 

[Inte_Ung]

Jaha. Så om någon skriver i en tråd att de vill ha barn är det ok att jag går in och skriver att det går bra utan?

Ja naturligtvis.
Som tröst även där.

 

[honung]

En enkel googling ger svar att uttrycket primärförälder fanns 2006 och troligen före det.

En enkel slutsats är att du nog inte förstod innebörden av att använda uttrycket i den betydelsen som gjorde en värdering i vem som skulle mest/minst emotionellt bunden till sina barn.

 

[Sporthorse]

Aldrig att jag ändrar på hela mitt liv och min kropp för att en man vill någonting som jag absolut inte vill!
Jag hade dumpat honom och andats ut.