Det svåraste beslutet?

[_Smulan_]

Här är en till med en 2,5-åring som har hästarna kvar. Skulle aldrig kunna göra mig av med dom! Som med det mesta här i livet så if there's a will there's a way! Red till och med 3 veckor innan förlossningen (gick över 2 veckor så jag var gott och väl inne i 9 månaden) och började igen 2 veckor efter. Sedan barnet kom har jag lyckats hålla igång ridhästen 4-5 dagar i veckan, den andra är unghäst så vi har inte gjort så mycket men ändå promenerat/hittat på saker ca 3 dagar i veckan. De står dessutom installade några mil bort. Vi har löst det så att jag åkt till stallet på kvällen när mannen kommit hem och de dagar han jobbat sent/ägnat sig åt träning eller annat så har barnet varit med i stallet, inga problem! Han har en liten lekhörna på andra sidan stallgången från ridhästens box som han ofta sitter vid medans jag mockar, unghästen är på lösdrift.
Både jag och mannen har alltid haft starka intressen (mannen spelar i band bla) och behov av egentid och via lite planering så går det mesta att lösa.

 

[Amk]

Det låter onekligen positivt, det du och @Toltmoppe beskriver, @_Smulan_ .

Jag har en egen lösdrift 1 km från vårt hus (men fortfarande på samma gård), så rent skötselmässigt är det väldigt lite att göra med hästarna. Nu har jag ju bara en egen dessutom, men om ett par månader kommer ytterligare en liten sötnos. Vi får se, vad kuratorn säger och vad kroppen säger. Det känns som att vi kommer ge oss in i detta med graviditetsförsök igen, men jag känner mig faktiskt inte så stressad över att det ska gå fort eller så.Nu vet jag att vi kan bli gravida, så får vi i så fall bara hoppas att det upprepar sig...

 

[Amha]

Alltså, det som egentligen är viktigt, förutsatt att allt faller in under "det normala" med barnet då, är väl att ni har pratat igenom det där. Att han är medveten om att du sticker på kvällarna. Jag och min sambo pratade mycket om det och att jag drar till stallet är inga problem. Han brukar bara säga "vad bra!", haha.

Nu har jag iofs ledsnat men det är nog mer pga problem med djuret och jag hoppas på att komma igång igen efter att jag fått iväg hästen på träning. Får en bedömning nästa vecka enligt planen så det kanske löser sig nu det är faktiskt en sak som påverkat mig sedan jag fick barn. Det har blivit mycket viktigare att det är just ridning och det jag gillar att göra som jag får göra med hästen och inte traggla med uppfostran på en häst som inte är säker att sitta på. Jag behöver den tiden för att vårda mig och göra det jag tycker är allra roligast vilket i mitt fall är att träna för distans. Annars kan jag lika gärna vara hemma och leka med barnet för det är ju också roligt.

 

[DarkInNight]

Jag har också hästintresset kvar, har en 2,5 åring och en fyraveckors bebis.

Dock har hästantalet minskat från fyra till två (avlivade två pga sjukdom, och har valt att inte skaffa nya), och ska jag vara helt ärlig hade nog en ridhäst plus en sällskapshäst varit bättre
Vi får se vad jag orkar med när jag börjar jobba.

Tidvis har det varit jobbigt med hästarna och graviditet/barn, men i mitt fall berodde det mer på sjukdomar (hos mig) än kombinationen barn + häst.

Det är hos hästarna jag får energi och orken att vara mamma

 

[jerseyko]

Bara snabbt läst tråden, men den där extrema kontrollen är nog det som är jobbigt för dej, en graviditet kan man inte kontrollera!

Bra att du får komma och prata, barn blir till när "dom vill" har ni ett sug efter barn och det är välkommet skydda er inte. Ha sex när vi vill för det är kul och skönt!