Krävande jobb vs barn.. hur funkar det??

[TeamLundVer]

Vi hade en lång tråd tidigare ang jämställdhet och det är fan inte lätt.
Jag bråkade satan med min sambo, krävde millimeterrättvisa och var på om ALLT. Vi löste problemet men lätt var det inte alltid. Jag var dock beredd på att gå om han inte klev in och blev förälder på samma villkor som mig.

jag hade gjort ett schema om jag var du som han helt enkelt fick. Du är FL dina 40 timmar i veckan, resten av tiden ska barnet ses om 50/50. Om det inte passar, om han har viktigare saker för sig så har du viktigare saker för dig än han. Då är du den du vet du är egentligen, den som säger nej och ser efter dig och ditt barn.kram!

Det här tycker jag låter som ett riktigt bra förslag

 

[Tora]

@Lenis Idag på P4 Göteborg så var det en pappa som berättade om sin förlossningsdepression. Finns säkert att lyssna på på nätet.

Har för mig att jag läste någonstans att du skrivit någonstans i tråden att du inte riktigt känner igen din sambo eller något sådant. Kunde dock inte hitta var jag läste det i tråden så det är möjligt att jag blandar ihop dig med någon annan
Ber om ursäkt i så fall

 

[Lenis]

Som jag uppfattar din situation nu så har du en "hjälp" som betyder att varje gång han "ställer upp" så sätter du dig själv i obestämd skuld som ska betalas av på i all oändlighet, där räntan bara fortsätter att öka... Han ska inte hjälpa till och ställa upp, han ska vara en pappa! Inte motsträvigt dra ett halvt strå och sedan kräva kompensation för sina uppoffringar.

/../ - han kommer att fortsätta förklara hur otroligt viktig han är och hur ansträngande hans bitar är, och du kommer gradvis att tro att han gör jättemycket och hur ska du någonsin kunna få någon annan att göra allt det.

Klippte lite. Det här känns obehagligt träffande. Det är precis så det känns..

@Lenis Idag på P4 Göteborg så var det en pappa som berättade om sin förlossningsdepression. Finns säkert att lyssna på på nätet.

Har för mig att jag läste någonstans att du skrivit någonstans i tråden att du inte riktigt känner igen din sambo eller något sådant. Kunde dock inte hitta var jag läste det i tråden så det är möjligt att jag blandar ihop dig med någon annan
Ber om ursäkt i så fall

Jo det var jag. Jag upplever att han blivit väldigt mycket mer egocentrerad, kanske är det för att han är deppig och har dålig anknytning, men spontant känns det mer som att han helt enkelt upptäckt att han inte tycker att barn är kul och att han nånstans beskyller mig för att ha lurat in honom i detta och utsatt honom för allt det här tråkiga som han inte vill göra.. Och han tycker då att jag pga det borde göra mest. Han säger själv att han tycker att två minuter per dag med liten räcker. Han är nog född hundra år för sent.. hans krav om jag skulle vilja ha en till är att jag betalar nanny. Allvarligt menat.
Men jag ska verkligen tänka igenom om det kan vara nåt sånt. Prata med honom.

 

[Monstermom]

Klippte lite. Det här känns obehagligt träffande. Det är precis så det känns..

Bra! Inte att du har det så, men att du inte slår ifrån dig och blundar för situationen. Jag hoppas du får det väldigt mycket bättre väldigt snart!

 

[Tora]

Klippte lite. Det här känns obehagligt träffande. Det är precis så det känns..



Jo det var jag. Jag upplever att han blivit väldigt mycket mer egocentrerad, kanske är det för att han är deppig och har dålig anknytning, men spontant känns det mer som att han helt enkelt upptäckt att han inte tycker att barn är kul och att han nånstans beskyller mig för att ha lurat in honom i detta och utsatt honom för allt det här tråkiga som han inte vill göra.. Och han tycker då att jag pga det borde göra mest. Han säger själv att han tycker att två minuter per dag med liten räcker. Han är nog född hundra år för sent.. hans krav om jag skulle vilja ha en till är att jag betalar nanny. Allvarligt menat.
Men jag ska verkligen tänka igenom om det kan vara nåt sånt. Prata med honom.

Om det går skulle jag absolut lyssna på inslaget. Jag tänkte nämligen direkt på dig när jag hörde det. Det var i fredags 27/10 på P4 Göteborg. Tyckte väldigt mycket stämde in på dig och din sambo. Vad pappan i det programmet sa var att det var väldigt svårt för honom att se att det han gjorde var ett tokigt beteende.

Nu kanske bara din sambo är en riktig lallare men det kanske vore synd om det inte var så och han ”bara” var sjuk.

Svårighet med självinsikt var tydligen en del av sjukdomen.

 

[Sleepy]

hans krav om jag skulle vilja ha en till är att jag betalar nanny. Allvarligt menat.

Säg mig att det inte är aktuellt. En till med honom, menar jag.

 

[Sleepy]

@Lenis

"Blivande kvinnliga läkare som besöker kirurgkliniken blir så avskräckta av machojargongen där att de väljer andra inriktningar, visar en ny avhandling."

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/967257?programid=415

 

[Lenis]

Säg mig att det inte är aktuellt. En till med honom, menar jag.

Vill ha en till, men inte i det liv jag lever nu. Med en annan pappafigur i det hela däremot..

 

[Lenis]

@Lenis

"Blivande kvinnliga läkare som besöker kirurgkliniken blir så avskräckta av machojargongen där att de väljer andra inriktningar, visar en ny avhandling."

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/967257?programid=415

Förvånar mig tyvärr inte. Jag blev varnad för ortopedin redan nån gång år två under utbildningen om jag minns rätt. Man kunde ju vara tjej och jobba där men då fick man vara "som en kille".. Kirurgen var där och då inte sedd som riktigt lika illa.. vilket säger en del

 

[Sleepy]

Förvånar mig tyvärr inte. Jag blev varnad för ortopedin redan nån gång år två under utbildningen om jag minns rätt. Man kunde ju vara tjej och jobba där men då fick man vara "som en kille".. Kirurgen var där och då inte sedd som riktigt lika illa.. vilket säger en del

Helt galet. Det behövs betydligt bättre styrning på klimatet; bra att det kommer upp till diskussion.

 

[MiniLi]

Usch, blir också jätteilla berörd av att läsa i tråden
Han verkar ju inte vilja ha barn, och jag tror att det belastar dig mer att hela tiden försöka få ihop det än om du skulle vara ensam.
Det är liksom alltid värre att vara ensam i en relation än att vara ensam på riktigt. Det tar så mycket energi att försöka och bli besviken hela tiden. Den energin skulle du istället kunna använda till det som är viktigt.
Det finns inget positivt för ditt barn i att ni fortsätter tillsammans. Barnet kommer ju ändå förstå att pappa inte vill ha med hen att göra.

Du är redan ensam @Lenis
Det kommer inte bli värre för dig om du lämnar honom, tvärt om så kommer du förmodligen inse att det blir bättre.

Jag har levt med en man som hade liknande tendenser. Tack och lov så skaffade vi aldrig barn. Jag hade nog gått under i så fall. Det var extremt belastande för mig att hela tiden försöka få saker att funka, försöka få honom att ändra sig och hela tiden bli besviken på att det aldrig blev någon förändring. Jag mådde SÅ mycket bättre när jag väl lämnade honom, och nu skulle jag aldrig någonsin ens gå nära en sån man igen.

Jobbet är ju ett helvete också såklart. Men börja med att få ordning på livet där hemma. Lämna honom och gör sedan det du behöver för att få livet att funka för dig och barnet.
Kanske behöver du byta jobb under en period. Jag tror verkligen inte att du kommer bli stämplad för livet. Och om du blir stämplad så är ju det bara hos sådana arbetsplatser som du ändå inte vill vara på!

 

[Mois]

Vill ha en till, men inte i det liv jag lever nu. Med en annan pappafigur i det hela däremot..

Där har du svaret på vad du bör göra snarast möjligt. Lämna nuvarande så du får möjlighet att skapa det liv du önskar.

 

[mandalaki]

spontant känns det mer som att han helt enkelt upptäckt att han inte tycker att barn är kul och att han nånstans beskyller mig för att ha lurat in honom i detta och utsatt honom för allt det här tråkiga som han inte vill göra.. Och han tycker då att jag pga det borde göra mest. Han säger själv att han tycker att två minuter per dag med liten räcker. Han är nog född hundra år för sent.. hans krav om jag skulle vilja ha en till är att jag betalar nanny. Allvarligt menat.

Detta. Alltså jag skulle skita i om han var förlossningsdeprimerad, hade fått en garderobsdörr i huvudet eller helt enkelt vaknat upp som ett arsle en morgon. Vägen från det där till ansvarstagande pappa och partner är för lång, hur ska du överleva under tiden?

 

[mandalaki]

Jag kikade i din tråd om att han inte vill att du ska satsa på dina hundar, för jag mindes svagt att där var ett par saker som lät så oroande.

Det ena var att han sagt att när ni flyttade till landet, då skulle du ”få” hålla på så mycket du ville med hundarna (nu bor ni på landet). Det andra var att han sagt när barnet kom att nu skulle du inte kunna tävla med hundarna på länge.

Han kringskär dig och begränsar ditt liv på så många sätt! Och drar inte sitt strå till stacken överhuvudtaget. Herregud så mycket energi du antagligen skulle få över om den inte gick åt till honom, både praktiskt och mentalt.

 

[Raderad medlem 6459]

Detta. Alltså jag skulle skita i om han var förlossningsdeprimerad, hade fått en garderobsdörr i huvudet eller helt enkelt vaknat upp som ett arsle en morgon. Vägen från det där till ansvarstagande pappa och partner är för lång, hur ska du överleva under tiden?

Ja, jag håller med. Ska du ovanpå allt annat också ta ansvar för hans mående nu @Lenis ? Gå inte i den fällan! Oavsett skäl till att han beter sig som han gör kan du inte fortsätta leva med honom. Han kommer ju köra slut fullkomligt på dig.

 

[rutans]

Håller med. Det är väldigt tröttsamt att alltid familjen/jag/liten kommer efter jobbet i prio. Men han tycker nog att jag var den som valde att skaffa barn (...) och att jag visste om hans jobb och då får jag fixa det. Och då känner jag mig lite skuldmedveten, och arg. Arg för att han faktiskt var med på båten, jag erbjöd till och med att gå på samtal om abort men det ville han inte. Skuldmedveten för att jag nånstans vet om att jag ville det mer och att jag kanske borde vara tacksam över det lilla mirakel jag fått.

Har nog aldrig lämnat ut mig såhär men det får vara så..

Jag vet att jag är veckor och svar efter när jag svarar på denna. Men... Det finns många fina män därute som tar den fadersroll åt sina bonusbarn som den riktige fadern aldrig gör.

 

[Tassetass]

Jag vet att jag är veckor och svar efter när jag svarar på denna. Men... Det finns många fina män därute som tar den fadersroll åt sina bonusbarn som den riktige fadern aldrig gör.

Och farföräldrar som gärna välkomnar in nya barnbarn i familjen. Pappa sa alltid att han hade tio barnbarn även om bara nio av dem var biologiska.

 

[cirkus]

Och farföräldrar som gärna välkomnar in nya barnbarn i familjen. Pappa sa alltid att han hade tio barnbarn även om bara nio av dem var biologiska.

Som min svärfar ungefär

Jag hade ju två barn med mig in i mitt och sambons gemensamma liv. Efter ett tag så blev jag gravid och när vi berättade för svärfar - blivande farfar (som inte hade något annat biologiskt barnbarn) så svarade han: "Vadå, ni har ju redan två, sak ni ha en till" för mig var det nog en av de finaste kommentarerna nånsin - det visade att han aldrig någonsin tänkt skillnad på biologi och icke biologi - detta är nu över 20 år sen och det har varit så hela tiden. Alla tre har varit lika mycket barnbarn.

Självklart så har min sambo varit en utmärkt pappa till alla tre. Han sa rätt tidigt i vårt förhållande - typ när jag fixade barnvakt för att jag skulle göra ngt - "Vadå, varför frågar du någon annan, har du inte fattat att jag inte ser barnen som en belastning som du måste rådda barnvakt åt - nu är det liksom alla vi"

 

[athena_arabians]

Jag har liknande erfarenhet som @Tassetass och @cirkus, min moster som tyvärr är bortgången ansåg att min kusins bonusbarn var hennes barnbarn (vilket inte var fallet med biofarföräldrarna...) och för oss andra är de en självklar del av släkten.

 

[Hyacinth]

Förvånar mig tyvärr inte. Jag blev varnad för ortopedin redan nån gång år två under utbildningen om jag minns rätt. Man kunde ju vara tjej och jobba där men då fick man vara "som en kille".. Kirurgen var där och då inte sedd som riktigt lika illa.. vilket säger en del

https://www.etc.se/inrikes/machoidealet-skrammer-bort-blivande-kvinnliga-kirurger

Snubblade över denna idag, inte upplyftande men kanske tydliggörande på något sätt.