Barn som inte sover

[Midsommarblomster]

Det går ju att ha en barn/spjälsäng som är öppen på ena sidan precis bredvid din/eran. Då blir det ju både samsovning och sova själv samtidigt.
Har inte erfarenhet av små barn själv men såg en sån nånstans, när barnet sen var redo att sova en bit ifrån så satte de fast den fjärde sidan på barnsängen och sen flyttade den en bit ifrån.

Så har vi. Eller, vi hade under en rätt lång tid att ena långsidan på sängen var borttagen och den stod emot vår säng. Jag fäste den med spännband runt benen. Sen när han kunde ta sig upp själv så satte vi på den fjärde väggen. Det är lite otympligare nu att klappa på honom. Man får lägga armen över eller kila ner dem mellan spjälorna. Så vi har funderat på att ta bort den igen. Samtidigt är det en trygghet att veta att han inte kan ta sig ut, eftersom han rör sig och vaknar en del. Men ja, sammantaget toppen om man typ vill samsova men ändå inte fullt ut!

 

[Hajfisk]

Och på tal om råd man får.

Nån i min närhet har sagt att jag skämmer bort honom genom att tex alltid gå in till honom när han är ledsen/arg. Att låta honom skrika skadar inte. Gör det verkligen inte det? Finns det något som faktiskt säger att det inte skadar ett barn som får ligga och skrika länge helt själv? Dessutom kan han också ramla ur sängen och då kan ju bli skadad.

Det är så enormt störigt att människor (just en av dom jobbar med barn) kommer med råd att låta barn små barn vara ledsna länge utan stöd. Jag kan bara inte med det.

Jo självklart skadar det. Usch så ledsamt att det fortfarande ges som råd att låta barnet skrika tills det somnar (av utmattning!). Som @Blyger skrev så lär det leda till inlärd hjälplöshet och troligtvis otrygg anknytning. Låter som något man lärde ut på 80-talet och mina föräldrar använde det definitivt. Det är förmodligen mina tidigaste minnen, som jag typ egentligen inte minns, det finns inga minnesbilder och inget verbalt, men den känslan, den totala paniken att vara utlämnad helt ensam i mörkret och till sina egna känslor, fy fan.

 

[Hajfisk]

En väldigt basic grej som kanske inte gäller i detta fall, men just med barn som även sover på dagen så är det vanligt att föräldrar täcker över barnvagnen/sängen, släcker lampor etc för att det ska bli mörkt och barnet lättare ska somna. Låter väldigt logiskt men kan störa dygnsrytmen och göra det svårare med nattsömnen. Precis som för oss vuxna är det tvärtom viktigt för nattsömnen att få dagsljus på förmiddagen/dagen. (Jättelätt i detta land och med jobb osv.....)

 

[Badger]

Och på tal om råd man får.

Nån i min närhet har sagt att jag skämmer bort honom genom att tex alltid gå in till honom när han är ledsen/arg. Att låta honom skrika skadar inte. Gör det verkligen inte det? Finns det något som faktiskt säger att det inte skadar ett barn som får ligga och skrika länge helt själv? Dessutom kan han också ramla ur sängen och då kan ju bli skadad.

Det är så enormt störigt att människor (just en av dom jobbar med barn) kommer med råd att låta barn små barn vara ledsna länge utan stöd. Jag kan bara inte med det.

Tror det är visat att det kan skada att skrika utan att känna att någon kommer.