Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Skönt att det gick så bra för dig! men ja v4 och v9(8+1) som jag va i är ju gansks stor skillnad. .

 

[athena_arabians]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag tycker det låter fruktansvärt, nästan som om det ligger nåt strafftänk bakom! Finns det andra operationer/ingrepp där man väljer en smärtsammare väg än nödvändigt? Du store tid.........

Tro mig, det är skillnad på hur personalen bemöter en också... en del borde inte få jobba i vården! Det är ju "finare" med ett missfall än en abort (nej, jag ljuger inte, det finns de inom vården som har den attityden och även om det inte är många så är en en för mycket!).

 

[Linnea F]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Ja oh ja det tror jag också. Jag är verkligen överlycklig över att jag kom på det så tidigt. Men du har ju verkligen haft otur så det räcker! Hoppas att det kan föra dig och killen ännu närmre varandra.
Styrkekram får du!

 

[Sonic76]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Kl det värsta var att läkaren på gyn tyckte att jag kunde få med alla tabletter hem och ta eftersom jag var en vuxen människa mm. Men barnmorskorna sa nej, hur kan läkaren som är specad på gyn ha mindre att säga till om än bm??
Läkaren tyckte att de omyndigförklarade en då.

 

[TinyWiny]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Du har verkligen haft en jättetuff tid men nu håller jag verkligen tummarna för att det är slut på den tiden. Hoppas att du och din kille får fortsätta tillsammans och att allt ordnar sig till det bästa för dig och för er.

Kramar om.

 

[lil-sis]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Det är ju inte alltid så bara att bli sövd heller.

Jag gjorde på Karolinska. Först tre piller på SESAM på.onsdagen och sen in på fredagen där man fick vaginatorer och smärtstillande. Räckte inte smärtstillande piller så fick man morfin i spruta också. Det var inte tal om att någon skulle ha ont och personalen var jättegullig.

 

[Kilauea]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Din stackare, ja nu räcker det verkligen. Nu förtjänar du en lugn och härlig höst.

 

[Mitten]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Ja, nu har du haft tillräckligt jobbigt!! Hoppas du får glida på räkmacka ett tag nu och vara nykär . Kram!

 

[anhe]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

*KL*

Hoppas allt ordnar sig för dig! Verkar ju som att något missats från vårdens sida, i alla fall enligt mina erfarenheter.

Jag har ju tyvärr tvingats göra tre medicinska aborter, och har även bekanta som gjort medicinska aborter. Jag har gjort aborterna hemma (på egen begäran, beviljad om jag har någon som kan titta till mig), och det har aldrig varit komplikationer. Först tablett som avbryter graviditeten hos gyn, sedan ett batteri av tabletter, både för att dra igång blödningarna och för att lindra smärta. Tabletterna som ska tas i omgång ett har varit under tungan, och tabletterna (flera stycken) i omgång två har alltid varit vaginala. Noga förmaningar om vid vilka tidpunkter dessa skall tas, och noga förmaningar om att komma in direkt om smärtan blir för stark, eller om inte blödningarna är tillräckligt kraftiga, eller om något känns "fel". Jag har dock aldrig vid något tillfälle blivit undersökt i samband med aborten av någon läkare (utöver ett VUL för att bekräfta graviditeten innan aborten genomförs). Några veckor efter aborten har jag dock alltid fått komma tillbaka för ett nytt graviditetstest, vilket då ska vara negativt förstås om aborten varit lyckad. Smärtan har varit jobbig, men inte outhärdlig.

 

[Hellas]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

KL

Tänk så olika det kan vara! Jag gjorde medicinsk abort på kvinnokliniken i Malmö (MAS) och där blev man fint omhändertagen. Fick ligga där under dagen och bli ompysslad. Någon sköterska kanske tänkte inom sig "varför gör den där gamla människan abort" (jag var 29), men det var inget som märktes utåt. Ont gjorde det, som f-n, men det var över på några timmar.

 

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Tack återigen för alla kramar och peppningar!

Jag har verkligen mått skit i helgen, att behöva genomgå aborten igen när jag trodde att det värsts var över knäckte mig Hade sån sjuk ångedt och grät hela förmiddagen idag för att jag skulle börja jobba igen och möta alla kollegor som naturligtvis undrar varför jag vart sjukskriven 1 vecka och dessutom inte är med på utvecklingsresan denna veckan i Estland som hela kommunen åker på uppdelat på olika veckor.. lyckligtvis var det lite kaos med personal och jag har samarbetat med en vikarie hela kvällen så det har gått ganska bra och imorgon är jag ledig så det blir en mjukstart.. kunde aldrig tto att det skulle va så jobbigt att gå tillbaks till verkligheten, jag som egentligen är arbetsnarkoman och avskyr att gå hemma..

 

[Petruska]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag tycker det låter fruktansvärt, nästan som om det ligger nåt strafftänk bakom! Finns det andra operationer/ingrepp där man väljer en smärtsammare väg än nödvändigt? Du store tid.........

Om du faktiskt är intresserad av frågan ska du nog kolla upp det lite mer noggrant.

Är du ens säker på att alla sövs i det där landet nuförtiden? Jag vet inte hur det är för dig, men bland mina jämnåriga väninnor är aborterna helt klart i avtagande och berättelserna alltmer föråldrade.

Det vanligaste verkar absolut vara att medicinska aborter är rätt lindriga, och man slipper den risk som narkos faktiskt innebär. Det händer att folk dör av narkos under ingrepp som är medicinskt triviala.

Om man sedan har gjort felbedömningar i TS fall är det naturligtvis trist. Aborter är ju så pass rutinmässiga att det inte borde behöva bli fel.

 

[Lejonelle]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag har verkligen mått skit i helgen, att behöva genomgå aborten igen när jag trodde att det värsts var över knäckte mig Hade sån sjuk ångedt och grät hela förmiddagen idag för att jag skulle börja jobba igen och möta alla kollegor som naturligtvis undrar varför jag vart sjukskriven 1 vecka och dessutom

Ge dig själv lite tid. Dina hormoner är i olag och du har behövt fatta ett jättetufft beslut, dessutom blev det här mycket svårare och smärtsammare än du hade förväntat dig. Det kommer bli bättre. Försök att inte pressa dig utan var snäll, du har haft det riktigt jobbigt ett bra tag nu.

 

[Lena Furberg]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Om du faktiskt är intresserad av frågan ska du nog kolla upp det lite mer noggrant.

Är du ens säker på att alla sövs i det där landet nuförtiden? Jag vet inte hur det är för dig, men bland mina jämnåriga väninnor är aborterna helt klart i avtagande och berättelserna alltmer föråldrade.

Det vanligaste verkar absolut vara att medicinska aborter är rätt lindriga, och man slipper den risk som narkos faktiskt innebär. Det händer att folk dör av narkos under ingrepp som är medicinskt triviala.

Om man sedan har gjort felbedömningar i TS fall är det naturligtvis trist. Aborter är ju så pass rutinmässiga att det inte borde behöva bli fel.

Bland mina jämnåriga förekommer av naturliga skäl inga aborter längre De fall jag tänker på utspelades i England för ... drygt 10 år sedan, så jag vet förstås inte hur praxis där ser ut idag. Men då - både inom NHS och privat - var det lätt narkos som gällde, något alternativ som medicinsk abort förekom inte (även om det möjligtvis kan ha varit tänkbart om kvinnorna propsat på den metoden?). Ingreppen var väldigt snabba och smärtfria och gav knappt några besvär efteråt.

Själv jämför jag med ett missfall jag själv gick genom, i vecka 9, och som var extremt smärtsamt och dramatiskt och om en medicinsk abort kan jämföras med framkallande av missfall, kan det nog vara ett ganska otrevligt scenario. Givetvis lite beroende på hur långt framskriden graviditeten är. Men det är ju mycket som kommer ut, om man så säger, och det är heller ingen trevlig upplevelse. Jag var dessutom rejält påverkad av blodförlusten och gick i golvet på akutmottagningen.

Men visst förstår jag att narkos inte är något man ska ta lättvindigt på, och tack och lov finns bra smärtstillande mediciner som man får med sig hem. Jag jämförde mest TS upplevelse med mitt eget missfall och det var inga trevliga minnen. Morfin är ju heller inget att leka med.

 

[morgaine]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Bland mina jämnåriga förekommer av naturliga skäl inga aborter längre De fall jag tänker på utspelades i England för ... drygt 10 år sedan, så jag vet förstås inte hur praxis där ser ut idag. Men då - både inom NHS och privat - var det lätt narkos som gällde, något alternativ som medicinsk abort förekom inte (även om det möjligtvis kan ha varit tänkbart om kvinnorna propsat på den metoden?). Ingreppen var väldigt snabba och smärtfria och gav knappt några besvär efteråt.

Själv jämför jag med ett missfall jag själv gick genom, i vecka 9, och som var extremt smärtsamt och dramatiskt och om en medicinsk abort kan jämföras med framkallande av missfall, kan det nog vara ett ganska otrevligt scenario. Givetvis lite beroende på hur långt framskriden graviditeten är. Men det är ju mycket som kommer ut, om man så säger, och det är heller ingen trevlig upplevelse. Jag var dessutom rejält påverkad av blodförlusten och gick i golvet på akutmottagningen.

Men visst förstår jag att narkos inte är något man ska ta lättvindigt på, och tack och lov finns bra smärtstillande mediciner som man får med sig hem. Jag jämförde mest TS upplevelse med mitt eget missfall och det var inga trevliga minnen. Morfin är ju heller inget att leka med.

Tro mig, det kan det.
Jag fick missfall nyligen i v 8. Fostret dog, men kom inte ut. Jag fick cytotec, och det var början på först ett dygns lidande. Därefter avstannade det en vecka och körde därefter igång igen. Spydde av smärtorna och fick åka in akut för morfinsprutor. Hem igen, in på kvällen, fler sprutor. Under natten kom det ut massor och dagen efter drog läkaren ut det sista. Rejäl mensvärk o lite blödningar ytterligare några dagar.
Aldrig mer går jag med på cytotec! Får jag missfall igen skall jag skrapas!

Sök på missfall cytotec så får du se vilka skräckupplevelser många får gå igenom.

 

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Helt sjukt att dom får använda cytotec för saker det inte är godkänt av läkemedelsverket för!!

Å jag fick förklarat för mig andra gången jag var in att missfall/abort kan vara jävligt mycket mer smärtsamt än en förlossning, just för att man tvingar livmoderhalsen att vidga sig när den inte haft 9 månader på sig att förbereda/mjuka upp sig..

 

[pulkaskurk]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Hur mår du nu?

 

[morgaine]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Helt sjukt att dom får använda cytotec för saker det inte är godkänt av läkemedelsverket för!!

Å jag fick förklarat för mig andra gången jag var in att missfall/abort kan vara jävligt mycket mer smärtsamt än en förlossning, just för att man tvingar livmoderhalsen att vidga sig när den inte haft 9 månader på sig att förbereda/mjuka upp sig..

Eller hur?
Jag kollade på FASS för att se biverkningar o händelseförlopp, och fattade 0 när det stod att tabletterna skulle sväljas mot magsår. Tänkte först att jag fått fel medicin eller inte fattat hur jag skulle ta dem. Googlade och fick veta att detta används till något de inte är tänkta till. Med rätt varierat resultat...
Detta är roulette med kvinnokroppar! Ibland går det tydligen kanonbra, men lika ofta går det katastrofalt. Undrar om detta hade fått fortgå med män som försöksobjekt...?
Nej, då hade det nog skrapats tills en separat säkrare medicin forskats fram.
Missförstå mig inte nu, jag är inte bitter på män, jag är bara bitter på hur cyniskt beslutsfattare ser på kvinnor och deras besvär. Kvinnor är helt enkelt inte lika mkt värda, känns det som. Aldrig att man skickat hem en man med tabletter för något annat och orden att avvakta och åka in om det blir akut blodbad.

 

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jadu.. inge vidare.


Jag hinner inte mer än resa mig upp på knä innan nåt kommer och brutalt bankar ner mig i skiten igen. Precis kommit in i jobbet igen och kände att livet sakta men säkert fortsatte framåt, då kommer slaget under bältet.. jag fick klagomål från hyresvärden att min hund ylar när jag inte är hemma och har gjort det till och från sen jag flytta in.. men dom sa något först nu flera månader senare. Eftersom det kom från hyresvärden så vart det ju ganska akut..
Hon har hållt på såhär till och från dom 2 1/2 åren jag haft henne och jag har provat allt..inget hjälper, hon vill bara inte va ensam. Trodde hon slutat för att hon vart så mycket lugnare, men icke
Och eftersom hon dessutom har i stort sett så dåliga höfter som man kan ha plus artros och har haft ett skitliv innan hon kom till mig 2 år gammal så ser jag inte att omplacera är rätt. Så jag har bestämt mig för att låta min älskade hund få somna in och jag vet inte vad jag ska göra, hur fan jag ska lyckas hålla mig flytande.. jag orkar inte mer.

 

[Sonic76]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Det går inte att ordna hundvakt då?
Det känns tungt nu, men ta en dag, ett steg i taget. Ställ inga krav på dig själv utan bara ta det försiktigt.
Jag har har varit nere på botten och vänt så många gånger nu så jag vet. Kram på dig!!!