Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

[Pancakes]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Du kan inte få hjälp med smärtan? Den är förhoppningsvis inte så långvarig i alla fall.

Kram och ta hand om dig!

 

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Ja det började för nån timme sen och sen dess har det bara stegrat.. :/ så jag hoppas inte att det blir värre på torsdag när jag ska få resten!

 

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Med tanke på att deras "smärtlindringspaket" jag fick med mig hem att ta innan jag åker in på torsdag bestod av två panodil och två diclofenak så har jag inga höga tankar om deras hjälp med smärtlindring, för det där hjälper inte på mig. Min kropp är motståndare mot allt och det har knappt hjälpt när dom tryckt i mig morfin intravenöst vid andra åkommor.. dom har tryckt i mig så mycket att dom till slut sagt att dom inte vågar ge mig mer och ja, då har det tagit bort udden av smärtan..men inte mer än så

 

[Pancakes]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Fy vad jobbigt =( Hoppas det släpper av sig självt eller så åtminstone.

 

[Lena Furberg]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag vill inte vara negativ, men är det samma smärta som vid ett missfall kan det jämföras med öppningsvärkarna vid en vanlig förlossning. Tro mig, jag vet.... Blir det riktigt hemskt så åk in. Jag tror inte det är nödvändigt att vänta i 2 dagar.

Tänker på dig!

 

[lizzie]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag tror inte alls att man måste få barn för att vara lycklig med sitt liv.
Men jag vet att vissa faktiskt har blivit livslångt olyckliga av att inte få de barn som de önskat.
Det är väl olika på hur man är och vad man drömmer om i livet.

Jag oroar mig inte för mina vuxna barn.
Det vore att misstro deras kompetens som människor.
De är självständiga individer som är fullt kapabla att ta hand om sig själva.
Vi umgås också mycket så jag behöver inte sakna dem heller.

Åh, jag har tjejkompisar vars stora sorg i livet är att de är ofrivilligt barnlösa. Så visst kan det skapa livslång olycka - man är ju olika som människa.

Min gamla svärmor, som inte längre är i livet - hon höll på att oroa ihjäl sig över sina vuxna barn... medan min mamma tyckte det var helt underbart att slippa ta ansvar för sina barn när vi väl blev myndiga - så visst är man olika...

/Lizzie

 

[lizzie]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Ta väl hand om dig!

/Lizzie

 

[Ramona]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Anledningen till detta är att man utan barn slipper oroa sig för resten av livet.

Lever man utan en ständig oro får man per autamatik ett lyckligare liv.

Fast jag som inte har några barn oroar ju mig ändå? Hur gör man då? Jag oroar mig för mig själv istället och hur allting ska bli med mig!!

Tänk hur jag hade blivit med barn!!??

 

[tott]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Ingen kan ju säga att du inte har tänkt över det här ordentligt. Och vägt alla för och emot. Och lyssnat på alla möjliga (och omöjliga) argument. Och stött och blött och gett dig själv tid.

Nu har du kommit fram till det här. Det har inte varit lätt och beslutet känns tungt. Det är ändå det bästa beslut som du under de här omständigheterna kan fatta.

Och då tänker jag såhär: Det är rätt beslut. Eftersom det är DITT beslut.

Önskar dig all lycka!

Precis såhär tycker jag också.

TS: Kan tänka mig att det finns oändligt många olika känslor och tankar i din kropp och knopp just nu - tankar och känslor som bara du och ingen annan har. Tankar och känslor som det inte går att få ut i ord. Många här tror sig förstå, men så är det förstås inte i verkligheten. Någon kanske har en aning om hur du känner, men det är bara DU som upplever det - på riktigt!!

Håller som sagt med Lejonelle - det är rätt beslut, eftersom det är DITT beslut!

Lycka till!!

 

[athena_arabians]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Tänker på dig *stor kram*

 

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Tack för alla tankar

Har lyckats sova hyfsat okej i natt och smärtan och illamåendet är bättre idag, vilket är väldigt skönt..va rädd att det skulle hålla i sig konstant tills imorgon. . Och ikväll kommer killen också egter jobbet, trots att han egentligen inte har tid, så slipper va ensam natten innan..

 

[lizzie]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Fast jag som inte har några barn oroar ju mig ändå? Hur gör man då? Jag oroar mig för mig själv istället och hur allting ska bli med mig!!

Tänk hur jag hade blivit med barn!!??

Jo, man är väl olika som person. Jag oroar mig aldrig! Men så jag en stor optimist som tror att allt löser sig ett eller annat sätt. Oftast blir det bra i slutänden - även om vägen dit varit lite krokig

För 25 år sedan hittade jag ett talesätt som jag tror stenhårt på och som jag levt utifrån (eller jag har flera, detta är ett av dem )

"Att oroa sig för problem i förskott, det är som att betala ränta på lån man aldrig tagit."

När jag väl står inför ett problem så är jag lösningsfokuserad - problem är till för att lösas och ingenting är omöjligt. Att älta i sådant man inte kan påverka - det är inte min grej. Däremot behöver man vara medveten om konsekvenserna av de val man gör här i livet, för val gör man hela tiden. Allt har sina för- och nackdelar. Vad som är bäst är ju högst personligt!

Jag vet inte vilken rapport som sjuksköterskan relaterade till, bara att hon läst den och blivit förvånad över resultatet.

/Lizzie

 

[Texaz]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Tack för alla tankar

Har lyckats sova hyfsat okej i natt och smärtan och illamåendet är bättre idag, vilket är väldigt skönt..va rädd att det skulle hålla i sig konstant tills imorgon. . Och ikväll kommer killen också egter jobbet, trots att han egentligen inte har tid, så slipper va ensam natten innan..

Det låter bra!

Sällskap kan behövas, någon som håller om kan lindra smärta effektivt, både den yttre och den inre.

Håller tummarna för dig och kärleken

 

[Inte_Ung]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag är egentligen en person som verkligen kan oroa mig.

"Att oroa sig för problem i förskott, det är som att betala ränta på lån man aldrig tagit."

Så jag lever i stället efter:
"Att oroa sig är som att betala försäkringspremie för något man egentligen inte tror skall hända"

Och ärligt talat hur många här har en livförsäkring eller olyckfallsförsäkring?

 

[pulkaskurk]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Och ärligt talat hur många här har en livförsäkring eller olyckfallsförsäkring?

Menar du att folk inte har varken liv eller olycksfallsförsäkringar?

Jag har alltid haft både och...

 

[Inte_Ung]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Ja det finns människor som inte oroar sig och därför inte tror att något kan hända dem.
Det kan ju vara bra att oro sig i alla fall litet över saker och ting.

 

[Sonic76]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Har både hem, liv och olycksfallsförsäkring..
Syrran hade ingen försäkring och vad som kunde skett där om inte mammas bil varit helförsäkrad....

 

[Sonic76]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Det var lite off topic
Tänk på att du kan vara matt och ha lite ont några dagar efter med.
Jag var rätt tagen ett tag
Skönt att killen är där och stöttar!

 

[lizzie]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Menar du att folk inte har varken liv eller olycksfallsförsäkringar?

Jag har alltid haft både och...

Jag har olycksfallsförsäkring - men inte livförsäkring. Vet inte riktigt vad jag ska ha livförsäkringen till... jag har inga efterlevande...

/Lizzie

 

[lil-sis]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag har!

Men det handlar mer om livrem och hängslen än oro. Eller det är nog mitt sätt att förebygga oro.