Det här med delamning?

[TinyWiny]

Sv: Det här med delamning?

Det jag tänker när jag läser det du skriver är att du har drabbats av stora skälvan. Det gör nästan alla mer eller mindre men det uttrycker sig på olika sätt. Vissa är rädda för förlossningen, vissa för att bli snittade och vissa för att föda vaginalt, vissa för att de inte ska bli smala snabbt nog igen, vissa för amningen och vissa för att de aldrig mer ska kunna ....... (fyll i valfritt). Det är inte så konstigt för man har ju ingen aning om hur det ska bli. Det enda man vet är att bebisen finns där i magen just nu och man vet ju vilket liv man har levat hitills. Stora förändringar är skrämmande och det är ju inte konstigt alls.

Att just amningen skulle ställa till det som du känner det blir mycket vad man gör det till. Om du vill och kan amma så är det väldigt smidigt, du behöver inga behållare för vare sig vatten eller pulver, du behöver inga nappar till flaskorna och inga flaskor heller. Du behöver inte sterilisera, diska, värma och skaka med den väntan som blir utan bara slänga fram bröstet där mjölken är snyggt förpackad och med en perfekt ät temperatur när liten är hungrig.

Det är smidigt att amma, när min dotter var runt tre månader så bodde hon i bärsele och när hon var hungrig så var det bara att knäppa upp skjortan så åt hon och jag kunde fortsätta med det jag höll på med om jag ville det. Hade jag gett ersättning så hade det varit en ganska lång procedur innan vi hade kommit till mätt och nöjd bebis igen. Min dotter åt på fem minuter och trots att hon var prematur så åt hon med tre timmars mellanrum nästan genast. Jag hade alltså i praktiken kunnat amma och sedan gjort något annat i tre timmar all vaken tid. Hela natten sov hon från hon var två veckor och fram till hon var fem månader så sov hon i stort sett hela tiden mellan målen med.

Sonen däremot som var stor när han föddes åt minst 20-30 minuter med två timmar emellan ibland och med fyra timmar emellan ibland. När han var fem månader så åt han med fyra timmars mellanrum så även där hade jag kunnat göra annat på dagtid. På kvällarna däremot så ville han ligga och snutta i tre-fyra timmar utan uppehåll.

Barn är olika helt enkelt och till viss del kan man styra och till viss del styr bebisen.

Försök och slappna av och bara se fram emot att få träffa din bebis. Försök att inte oroa dej utan låt det komma när det kommer och lös eventuella problem då. Jag lovar att du kommer få gå på toa och du kommer få duscha med.

 

[Lydia]

Sv: Det här med delamning?

jag lärde mig amma i sele/sjal för mina barn ammade väldigt ofta/mkt. Då kände jag mig inte lika låst

 

[Björk]

Sv: Det här med delamning?

Jag tänker lite som så att de flesta får ju inte så många barn, de flesta bara ett eller två. Det vore väl attan om man nu inte kunde tänka sig att ägna ens en månad eller två åt de där barnen när de är nya, sen har man ju hela livet att träna hundar och hästar eller vad man nu vill göra. Självklart innebär inte det att man inte ska ha en minut för sig själv, för det behöver man ju såklart, men kanske att man faktiskt planerar in att den första månaden efter bebis är född så kanske jag inte gör så väldigt mycket mer än tar hand om bebisen. Det är ju en stor grej att få barn, räcker inte det?

Ja.
De flesta föräldrar som har större barn säger ju just det; ta vara på tiden. Det går fort, snart vill de inte gulla, gosa och vara nära längre. Så jag tror också att man kanske kan försöka fokusera på att ge barnet ganska stor plats när den behöver stor plats.
(men duscha och prata med vuxna finns det nog plats för för de flesta).

Sen har jag lite svårt för att se barnet som underverk och mirakel och allt det där, det är väldigt stora ord, men bara detta ha fått ett barn är ju stort nog, det måste inte vara en prinsessa eller ett underverk, en alldeles vanlig liten människa räcker väldigt långt.

Det jag menar är väl att det känns ganska så fantastiskt att få uppleva alla de där känslorna man får för sitt barn. Och att just den känslan kan göra att man egentligen inte känner sig så oerhört rastlös hela tiden med en liten. Och på så sätt är det ju ett mirakel eller under även om det är en vanlig människa. Att just JAG får uppleva det där.

Att känna barnet sparka i min mage (som det gör hela tiden nu) ger mig en känsla av att det är otroligt (också med hänsyn till att jag inte trodde vi skulle kunna ha en till.... trådar finns ju härinne om den saken). Och samtidigt är det ju inte ett minsta dugg fantastiskt, det händer ju hela tiden jorden runt att människor skapar, väntar och får barn.

 

[feel]

Sv: Det här med delamning?

Det är därför jag har valt att ställa av min häst första tiden när bebis har kommit, eftersom jag inte vill känna den stressen att han måste motioneras, men mocka/fixa maten tar ju max en timme så det ska ju funka. Hunden jag har tränas inte, utan det jag menar med att gå ut med hunden är just en kort promenad på max 30-40 minuter, men enligt många så ska inte ens det funka när man ammar?

Men kan kanske vara som TinyWiny säger att jag har fått "stora skälvan", och för mig handlar det om amningen och hur låst man kan bli av det. Jag har ingen skräck öht inför förlossning, hur allt annat ska funka, utan just bara amningen och skräcken över att "sitta fast".

 

[cirkus]

Sv: Det här med delamning?

Det är bara att se till bebin är nytankad så har du ju ett tag på dig att gå med hunden eller åka till hästen.
Personligen t ycker jag att det var väldigt praktiskt att amma, men mina barn tog flaska också - jättepraktiskt

 

[Ewa-Lena]

Sv: Det här med delamning?

Vet du? Om jag var du så skulle jag idag ha ägnat tiden innan förlossningen åt att lära mig om amningsproblem som kan uppstå ganska direkt efter förlossning. Alla barn tar inte bröstet direkt utan måste ges med kopp och mamman får pressa ut dyrbara droppar i koppen, bl a. Om du läser på nu om vad som kan hända - och det är tydligen rätt så vanligt - så kan du vara med och styra mer än vad jag kunde på BB.

Jag hade inte en tanke på att mitt barn inte skulle ta bröstet så det blev som en chock för mig med väldigt mycket sorg och massor av arbete med flaska, pumpning och amningsträning. Jag trodde i min enfald att jag skulle få problem med såriga bröstvårtor och mjölkstockning som "alla andra", såna problem har jag inte alls men däremot svårt att få min son att helamma då de gav honom flaska på BB pga lågt blodsocker.

Tillägg: Han tog alltså inte koppen heller utan sög bara på sin underläpp och personalen hade inte tid att vänta ut honom så då åkte flaskan fram.

 

[Sar]

Sv: Det här med delamning?

Det är därför jag har valt att ställa av min häst första tiden när bebis har kommit, eftersom jag inte vill känna den stressen att han måste motioneras, men mocka/fixa maten tar ju max en timme så det ska ju funka. Hunden jag har tränas inte, utan det jag menar med att gå ut med hunden är just en kort promenad på max 30-40 minuter, men enligt många så ska inte ens det funka när man ammar?

Jag skulle nog se till att ha några veckors hästledigt i bakfickan i fall det skulle behövas. Du kan ju vara en av de kvinnorna som har en toklätt förlossning med massor av energi över och vill tills tallet det första du gör när du kommer hem från BB eller så kan du vara en som får en svår förlossning eller har ett barn som av ngn anledning behöver ligga inne på barn ett tag.

Jag har ju varit med om att ha inlagda barn och då var det väldigt skönt att veta att jag kunde släppa alla tankar på mitt ansvar för hästen och bara fokusera på barnet.

Även nu sista gången då allt gick enligt skolboken så var det bra för mig att få toffla omkring en månad och mest ligga och mysa hud mot hud med bebin. Jag behövde det men jag har förstått på andra att de inte har haft det behovet.
Och jag tror det är svårt att veta före exakt hur det ska bli.

 

[Sar]

Sv: Det här med delamning?

Att känna barnet sparka i min mage (som det gör hela tiden nu) ger mig en känsla av att det är otroligt (också med hänsyn till att jag inte trodde vi skulle kunna ha en till.... trådar finns ju härinne om den saken). Och samtidigt är det ju inte ett minsta dugg fantastiskt, det händer ju hela tiden jorden runt att människor skapar, väntar och får barn.

Åh, jag blir nästan sugen på en till nu Men jag håller inte med om att det inte är fantastiskt, även om det är högst vanligt att folk förökar sig så är det ju (enligt mig) fantastiskt varje gång det faktiskt blir ett barn i en mammamage. Att det fungerar! Och att man får känna någon annan leva inuti en själv!

 

[feel]

Sv: Det här med delamning?

Det är inte möjligt med några veckors hästledighet. Kommer dessutom vara tvungen att ta någon kvällsfodring (iofs så har jag tagit hand om min häst och kvällsfodrat med bruten rygg också så det beror väl lite på hurdan man är som person) så att "toffla" omkring i någon månad är en omöjlighet för mig, 1-2 veckor är ju inga problem att hitta hästvakt, men längre tid är inte helt lätt. Men nu är det inte det tråden ska handla om, utan mer om själva amningen.

 

[feel]

Sv: Det här med delamning?

Ja det verkar vara en klar fördel, alltså att de ammar OCH kan ta flaska. Jag hoppas att en sådan kombination ska kunna funka.

 

[feel]

Sv: Det här med delamning?

Har faktiskt läst på lite om amning, just för att jag känner mig lite stressad över det hela... Man är ju lite som du skrev, inne på det tänket att man får såriga bröstvårtor och mjölkstockning som värsta problem, men det kan ju vara värre.

Men jag ska förska lugna ned mig angående det här, och inte fundera alltför mycket. Ge amningen lite tid i början och gör det mig tokig så får jag avbryta helt enkelt? Men jag kanske tycker att det är helt okej också, otroligt svårt att veta innan. Eller så kanske jag inte ens kan amma, och sörjer över det istället...

Jag själv är uppfödd delvis på flaska eftersom jag aldrig blev nöjd med enbart bröstmjölken, utan ville bara amma mer och mer och skrek mer och mer så tillslut var det ohållbart med enbart amning. Mamma har först ammat och sedan gett ersättning efteråt tills jag blev nöjd, annars skrek jag konstant hela dagarna.

 

[EmelieR]

Sv: Det här med delamning?

Jag är som du uppfödd på flaska men kunde utan problem amma mitt barn i några mån innan jag skulle avbryta pga medicinering...
JAg använde iofs amningsnapp- Jätteskönt då min skrutt inte kunde få tag på den lilla bröstvårta som fanns kvar när mina bröst hade svullnat de första dagarna... Helt ärligt så var amningen de tre första dygnet jobbiga- absolut. Men väl värt det om det sedan fungerar

När jag blev med barn trdde jag ju att hela livet skulle vara som vanligt och att man kunde amma medans man låg i jordgubbslandet typ Så gör ju mammorna i afrika
Så enkel har inte min resa varit- men det gör inget. För jag bor inte i Afrika. KAn sitta i lugn o ro i soffan o slumra medans bäbis snaskar o smaskar. Med ett stort glas vatten o mjuta av att bara lukta på bäbis...

 

[Ewa-Lena]

Sv: Det här med delamning?

För de allra flesta verkar ju barnet ta bröstet så sannolikt kommer ditt barn också göra det. Men OM oturen är framme tror jag man vinner på att vara påläst, precis som med förlossningen. Jag missade amningen och var helt styrd av personalens idéer men i förlossningen var jag påläst och mycket tryggare.

 

[cirkus]

Sv: Det här med delamning?

Det är verkligen en upplevelse som jag delar med dig även om jag inte hade problem med amning med mina första.

Det är som att graviditeten skall utmynna i en förlossning endast och inte i ett barn. Eller så var jag dålig på att ta till mig information som gällde ngt annat än själva förlossningen. Iofs så insåg jag rätt snabbt att de förlossningar sm diskuterades i föräldra grupp etc inte gällde mig eftersom jag väntade två.

 

[feel]

Sv: Det här med delamning?

*kl*

Men hur gör människor som har kanske ett eller två barn till utöver den nyfödda? Alltså då kan man ju omöjligt ligga och amma i flera timmar med tex en två-åring som river runt i huset? Hmm, börjar bli mer och mer impad av flerbarnsmammor

 

[TinyWiny]

Sv: Det här med delamning?

*kl*

Men hur gör människor som har kanske ett eller två barn till utöver den nyfödda? Alltså då kan man ju omöjligt ligga och amma i flera timmar med tex en två-åring som river runt i huset? Hmm, börjar bli mer och mer impad av flerbarnsmammor

Då köper man en docka och en flaska till dockan och lockar tvååringen att mata dockan medans man ammar Eller så sätter man bebisen i sjal eller sele och ammar så. Sedan hoppas man att man får en bebis som sover mycket särskilt i början och äter fort så att man har tid att ägna sig åt syskonet. Allt går att lösa just för att man måste och man har ju förhoppningsvis en pappa till barnen som får ta sin del.

 

[vindvissla]

Sv: Det här med delamning?

I början när det tog lång tid att amma mutade jag tvååringen med lite clementinbitar, en nappflaska med vatten eller i värsta fall glass. Det tog nämligen inte lång tid innan han kom på att "När mamma sitter där kan jag klättra upp på köksbänken/öppna spisen/skafferiet" och jag fick avbryta amningen och jaga tvååring typ trehundra gånger innan han gav upp. I början brukar inte bebisen bry sig så mycket om omgivningen heller, Isaac tog glatt nytt tag efter en "jaga-tvååringspaus" och åt igen. Ofta satte jag på en film och ammade i lekrummet med tvååringen bredvid. (men då var det lättare för honom att sticka ut i köket)

Sånt löser man! Om amningen funkar är det toppensmidigt och enkelt så om du känner för det tycker jag du ska ge det en chans. Men ge det en ordentlig chans, det tar upp till 6 veckor innan man stabiliserar sig och får koll på allt.

 

[Mabuse]

Sv: Det här med delamning?

Det är därför jag har valt att ställa av min häst första tiden när bebis har kommit, eftersom jag inte vill känna den stressen att han måste motioneras, men mocka/fixa maten tar ju max en timme så det ska ju funka. Hunden jag har tränas inte, utan det jag menar med att gå ut med hunden är just en kort promenad på max 30-40 minuter, men enligt många så ska inte ens det funka när man ammar?

Det är klart du kan göra det, bara du ammar innan du går, och kanske kan gå tio minuter senare ifall amningen drar ut lite på tiden. Men annars borde det inte vara några problem alls.

 

[Kamomilla]

Sv: Det här med delamning?

Det är som att graviditeten skall utmynna i en förlossning endast och inte i ett barn. Eller så var jag dålig på att ta till mig information som gällde ngt annat än själva förlossningen.

På föräldrakursen jag gick när jag väntade lillkillen så frågades det om hur mycket om det efter förlossningen som skulle tas upp.

Och den mycket erfarna förlossningspedagogen sa att det tas bara upp lite, för även om de tar upp mycket om det som kommer efter förlossningen så passerar det obemärkt genom hjärnan. Ett flertal frågeformulär på återträffarna efter förlossning hade gett henne denna erfarenhet.

 

[jerseyko]

Sv: Det här med delamning?

Det är därför jag har valt att ställa av min häst första tiden när bebis har kommit, eftersom jag inte vill känna den stressen att han måste motioneras, men mocka/fixa maten tar ju max en timme så det ska ju funka. Hunden jag har tränas inte, utan det jag menar med att gå ut med hunden är just en kort promenad på max 30-40 minuter, men enligt många så ska inte ens det funka när man ammar?

Jag började rida när sonen var 2 veckor.
Ammade, åkte till stallet. Fixade i ordning hästen. Ammade i sadelkammaren och ner med trött bebis i vagnen. Red och sen gjorde i ordning hästen och ut i hagen igen. Amma en skvätt och åka hem.

Dottern var inte mkt för vagn så hon åkte sele, inga problem då att gå ut en sväng, och inga bök med massa kläder heller.
Var iväg mkt och åkte pulka med sonen med dottern i bärsjalen när hon var nyfödd (januaribarn)


Jag tycker det måste va bökigare med flaskan? Går du ut en sväng med hunden och barnet blir akuthungrig då är det ju bara att amma. Du behöver ju inte vända och gå hem och koka vatten osv osv. Det tar några minuter bara, ner med dragkedjan på jackan, upp med tröjan "knäpp" på bhn - klar.



Jag donerade mjölk, pumpade ur ena bröstet och ammade ur det andra. Mitt mål var 100ml/dag som är ändå väldigt lite, jag pumpade inte ens varje dag, ibland flera ggr. Och sen åkte jag in med det till sjukhuset och fick 500kr. Mkt uppskattat