Det här med att neka män

[Singoalla]

Jag är sämst på en sak (säkert flera saker men just nu har jag en specifik i åtanke). Att neka män som är intresserade av någon form av romantik eller fysisk aktivitet när jag själv inte är det På riktigt. Sämst i världen tror jag. Vanligtvis brukar jag komma undan med förhalande. "Jag har inte tid att ses i veckan, "Det är lite mycket just nu" eller till och med "Jag är inte ute efter att dejta just nu". Dom flesta grabbar hajar vibben och frågar inte igen. Andra gör det inte. Här om veckan skulle jag tacka nej till en dejt med en kille som velat ses ungefär sådär 26384682 gånger och jag har sagt det mesta för att komma undan. Då slog det mig att det är hög tid att säga rakt ut att jag faktiskt inte är intresserad av honom på det viset, och aldrig kommer att bli heller. Jag laddade, men vad kommer ur min mun? Jo, "Visst vi kan ses, jag har lite mycket i veckan men nästa vecka kanske"

Jag har kysst en hel del män som jag inte velat kyssa, av den enkla anledningen att jag helt enkelt inte avbrutit dom där jag borde.

Det här har varit ett problem alltid, till och från i mitt liv. Men igår stötte jag på en situation då jag förstod hur illa det var. En person kysste mig igår, inte en utan flera gånger. Utan att gå in på detaljer så kan jag säga att det var fruktansvärt opassande att det här personen gjorde så. Jag blev chockad, och lite arg. Men vad händer? Jo, jag ger karlajäveln en snabb puss och sen minglar mig ur situationen. Varje gång. Den berörda tredje parten i den här situationen var väldigt arg på karln idag, och vi pratade ut. Nu fick jag aldrig frågan hur jag själv hade agerat, för hon var så fokuserad på hans dåliga beteende (med all rätt) att hon tog allt fokus från mig. Men vad hade jag sagt om hon frågat? Att jag faktiskt nästan kysste tillbaka, mer än en gång, trots att jag borde ha gett honom en rak höger i stället?

Jag har funderat på varför jag gör såhär, och det är helt enkelt för att jag inte vill sätta någon i en obekväm situation eller göra någon skamsen. Jag tror att personen kommer bli sårad/skamsen/ta illa upp om han blir avvisad och.. avvisar därför helt enkelt inte på det sättet som jag borde. Trots att jag egentligen förstår att det är snällast att vara ärlig från början och inte vilseleda. Men jag kan bara inte förmå mig.

Nu är jag singel och "ute i svängen", och jag har förstått att jag måste lära mig det här illa kvickt för att dels skydda mig själv men också för att inte vara den som ger falska förhoppningar.

Är det någon som känner igen sig?
Har några tips på vägen?
Å säg nu inte att "det är väl för tusan bara att" för av någon outgrundlig och märklig anledning så är det här jättesvårt för mig.

MVH,
Hon som har fått smeknamnet "teaser" av sina kompisar

 

[Mirre]

Har inga direkta svar att ge, men känner igen mig väldigt i det du skriver.
Är precis likadan. Följer tråden med stort intresse

 

[Singoalla]

Har inga direkta svar att ge, men känner igen mig väldigt i det du skriver.
Är precis likadan. Följer tråden med stort intresse

Skönt att höra att jag inte är ensam i alla fall!

 

[Mirre]

I mitt fall tror jag det handlar om att jag inte vill behöva förklara mig eller hamna i en konflikt.

 

[Red_Chili]

Jag vet inte om jag har rätt, men jag har fått intrycket av att du har lätt för att hamna i situationer där du bara tänker på andras mående och mindre på dig själv? Visst, det är sällan bra att vara en totalt egotrippad och respektlös jäkel, men någon form av respekt för sig själv och omtanke om sig själv behövs! Mår du bra i ditt egna sällskap, tar du hand om dig ordentligt? Kan du säga nej till vänner om de tex ber om något när det faktiskt inte passar dig?

 

[Tonto]

Jag blir illa tillmods om någon lägger en hand på min arm, så jag blir flyförbannad direkt. Dvs. motsatt problem.

Men jag tror att om anledningen är att du inte vill göra någon obekväm så är det bäst att säga till direkt. Att skjuta upp saker brukar bli mycket värre än att ta det med det samma. Tänk på dig själv och inte på någon annan i situationer som denna!

 

[Trani]

Det är för att man som kvinna är tränad att ta ansvar över sociala situationer, dvs folks känslor och mäns i synnerhet. Att inte göra dem besvikna, arga eller sätta dem i en pinsam situation. Istället tar vi på oss all skam själva.

 

[Singoalla]

Jag vet inte om jag har rätt, men jag har fått intrycket av att du har lätt för att hamna i situationer där du bara tänker på andras mående och mindre på dig själv? Visst, det är sällan bra att vara en totalt egotrippad och respektlös jäkel, men någon form av respekt för sig själv och omtanke om sig själv behövs! Mår du bra i ditt egna sällskap, tar du hand om dig ordentligt? Kan du säga nej till vänner om de tex ber om något när det faktiskt inte passar dig?

Så är det verkligen. Jag ser efter mig själv ganska väl. Jag gillar mig själv och mitt eget sällskap, och jag har aldrig haft problem med att säga nej till vänner när det behövs (dock ber mina vänner sällan om så mycket så det har aldrig varit något problem). Däremot har jag nog väldigt svårt att prioritera mig själv i situationer som "skaver" på något vis, när det är skarpt läge. Då blir jag väldigt mån om att, som @Trani skriver, att ta ansvar för den sociala "bekvämligheten" och tar gärna smällen själv då. Igår ville jag inte säga ifrån då jag inte ville att det skulle bli en stel stämning och att folk skulle bli obekväma. Jag kan säga att den stela stämningen och obekvämligheten kom idag i stället då

 

[Singoalla]

Det är för att man som kvinna är tränad att ta ansvar över sociala situationer, dvs folks känslor och mäns i synnerhet. Att inte göra dem besvikna, arga eller sätta dem i en pinsam situation. Istället tar vi på oss all skam själva.

Urk så sant och ruttet

 

[Singoalla]

Jag blir illa tillmods om någon lägger en hand på min arm, så jag blir flyförbannad direkt. Dvs. motsatt problem.

Men jag tror att om anledningen är att du inte vill göra någon obekväm så är det bäst att säga till direkt. Att skjuta upp saker brukar bli mycket värre än att ta det med det samma. Tänk på dig själv och inte på någon annan i situationer som denna!

Ja, det låter verkligen som det motsatta

Det där är ett väldigt bra råd. Jag märker nämligen att det blir svårare ju längre jag drar ut på det, och ju fler gränser som passerats. Igår började det med en hand på ryggen som kändes lite väl närgången, som blev några strykningar över ryggen, som sen blev en hand runt midjan osv osv. Hade jag sagt till från början så hade det nog varit enklare. Mot slutet när jag till och med gått med på att ge honom några pussar så kändes det ju plötsligt jättedumt att plötsligt putta bort honom. Samma med den här killen som bjudit ut mig så många gånger, nu känns det ju jättedumt att säga att jag inte är intresserad av honom om jag liksom vetat om det hela tiden men bara förhalat det.

 

[Amanda_F]

Jag hoppas av hela mitt hjärta att du lär dig säga nej. För annars kommer det bli värre. Jag har vaknat av att jag har blivit utnyttjad för att jag haft svårt att säga nej. Nu säger jag nej till allt.

Hade jag haft lite mer respekt för mig själv hade jag nog inte satt mig i den här situationen, samtidigt som jag nog varit väldigt naiv och sökt bekräftelse.

Mitt tips är att du börjat lita på ditt eget förnuft, eller som de sa i "Glappet": Sapere Aude, hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd...

 

[Singoalla]

Usch vad tråkigt att höra Beklagar verkligen.

Det är märkligt det där, för när jag tänker på vilken person jag vill vara så är det inget jäkla mähä som bara "drabbas" av obekväma situationer. Det är inte så jag vill vara, och det är inte ens så jag ser på mig själv. Ändå är det världens jäkla glapp där på något vis. Men jag är väldigt glad över att det här med ansvar över andras mående och ansvar för social bekvämlighet dök upp. Det förklarar väldigt mycket för mig.

Mitt tips är att du börjat lita på ditt eget förnuft, eller som de sa i "Glappet": Sapere Aude, hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd...

Så bra Den där får sitta på en post-it på min spegel!

 

[Amanda_F]

Jag är inget mähä på något sätt och jag har alltid tyckt att jag har varit tydlig med mina gränser. Men det är trots allt bättre att vara övertydlig i de här fallen för nästa som blir utsatt för de här männen kanske mår sämre av det än vad jag gjorde. Jag blev sur, gick hem och sen ringde jag upp honom och skällde ut honom och såg till att han faktiskt förstod att det inte var ok.

Men det sätter alltid spår, vad man än gör. Det är bara att hoppas att de spår jag lämnar efter mig är spår som leder någon annan på en bättre, något trevligare väg...

 

[Hallonsoda]

Jag är sämst på en sak (säkert flera saker men just nu har jag en specifik i åtanke). Att neka män som är intresserade av någon form av romantik eller fysisk aktivitet när jag själv inte är det På riktigt. Sämst i världen tror jag. Vanligtvis brukar jag komma undan med förhalande. "Jag har inte tid att ses i veckan, "Det är lite mycket just nu" eller till och med "Jag är inte ute efter att dejta just nu". Dom flesta grabbar hajar vibben och frågar inte igen. Andra gör det inte. Här om veckan skulle jag tacka nej till en dejt med en kille som velat ses ungefär sådär 26384682 gånger och jag har sagt det mesta för att komma undan. Då slog det mig att det är hög tid att säga rakt ut att jag faktiskt inte är intresserad av honom på det viset, och aldrig kommer att bli heller. Jag laddade, men vad kommer ur min mun? Jo, "Visst vi kan ses, jag har lite mycket i veckan men nästa vecka kanske"

Jag har kysst en hel del män som jag inte velat kyssa, av den enkla anledningen att jag helt enkelt inte avbrutit dom där jag borde.

Det här har varit ett problem alltid, till och från i mitt liv. Men igår stötte jag på en situation då jag förstod hur illa det var. En person kysste mig igår, inte en utan flera gånger. Utan att gå in på detaljer så kan jag säga att det var fruktansvärt opassande att det här personen gjorde så. Jag blev chockad, och lite arg. Men vad händer? Jo, jag ger karlajäveln en snabb puss och sen minglar mig ur situationen. Varje gång. Den berörda tredje parten i den här situationen var väldigt arg på karln idag, och vi pratade ut. Nu fick jag aldrig frågan hur jag själv hade agerat, för hon var så fokuserad på hans dåliga beteende (med all rätt) att hon tog allt fokus från mig. Men vad hade jag sagt om hon frågat? Att jag faktiskt nästan kysste tillbaka, mer än en gång, trots att jag borde ha gett honom en rak höger i stället?

Jag har funderat på varför jag gör såhär, och det är helt enkelt för att jag inte vill sätta någon i en obekväm situation eller göra någon skamsen. Jag tror att personen kommer bli sårad/skamsen/ta illa upp om han blir avvisad och.. avvisar därför helt enkelt inte på det sättet som jag borde. Trots att jag egentligen förstår att det är snällast att vara ärlig från början och inte vilseleda. Men jag kan bara inte förmå mig.

Nu är jag singel och "ute i svängen", och jag har förstått att jag måste lära mig det här illa kvickt för att dels skydda mig själv men också för att inte vara den som ger falska förhoppningar.

Är det någon som känner igen sig?
Har några tips på vägen?
Å säg nu inte att "det är väl för tusan bara att" för av någon outgrundlig och märklig anledning så är det här jättesvårt för mig.

MVH,
Hon som har fått smeknamnet "teaser" av sina kompisar

Jag känner nog igen mig iaf litegrann, och precis som tidigare påpekats så handlar det om att ta skottet för att inte göra situationen obekväm . Har nog försökt lösa det med att öva öva öva öva, tyvärr genom att litegrann gå ifrån det jag egentligen känner (du är så så så äcklig nu sluta sluta sluta bort) och istället säga typ "nämen vad gör din hand där?" om en oönskad sådan rör sig mot ens rygg.

Tyvärr kan väl en sådan approach göra att man just betraktas som en tease, man ger dubbla budskap som inte avvärjer helt explicit, men i dagsläget klarar jag inte av att vara mer explicit än så. Och det har nog lärt mig att successivt bli tuffare också, för att mitt nekande blivit avdramatiserat hos mig. Önskar jag hade kunnat ge ett lite mer resolut och rakryggat tips!!! Men tycker faktiskt att det har funkat någorlunda, och blivit ett insteg till att åtminstone ibland säga min ärliga mening.

 

[dobbis]

Det är för att man som kvinna är tränad att ta ansvar över sociala situationer, dvs folks känslor och mäns i synnerhet. Att inte göra dem besvikna, arga eller sätta dem i en pinsam situation. Istället tar vi på oss all skam själva.

Det var det värsta bullshit jag hört på länge! Vadå tränade? Vi är väl inga hundar.

Hur kan det vara så svårt att säga nej? Ha lite självrespekt tjejer.

 

[Hallonsoda]

Jag känner nog igen mig iaf litegrann, och precis som tidigare påpekats så handlar det om att ta skottet för att inte göra situationen obekväm . Har nog försökt lösa det med att öva öva öva öva, tyvärr genom att litegrann gå ifrån det jag egentligen känner (du är så så så äcklig nu sluta sluta sluta bort) och istället säga typ "nämen vad gör din hand där?" om en oönskad sådan rör sig mot ens rygg.

Tyvärr kan väl en sådan approach göra att man just betraktas som en tease, man ger dubbla budskap som inte avvärjer helt explicit, men i dagsläget klarar jag inte av att vara mer explicit än så. Och det har nog lärt mig att successivt bli tuffare också, för att mitt nekande blivit avdramatiserat hos mig. Önskar jag hade kunnat ge ett lite mer resolut och rakryggat tips!!! Men tycker faktiskt att det har funkat någorlunda, och blivit ett insteg till att åtminstone ibland säga min ärliga mening.

Insåg att jag i princip har använt och beskrivit samma strategi som du, och det var ju föga intressant så tänkte lägga till att man nog får ta det steg för steg och berömma sig själv när man lyckats gå emot sin obehagskänsla och säga ifrån, att det faktiskt inte behöver vara så enkelt som @dobbis ovan beskriver, även om det finns en allmän uppfattning om att det borde vara så (vilken jag tycker står motsatt till de väl beforskade psykologiska och sociala mekanismerna i vilkas klor vi alla är). Kämpa på det kommer gå!!!!! Lycka till!!!

 

[Monstermom]

Börja träna i tankarna, tänk dig in i olika situationer och gå igenom dem i detalj. Träna om och om igen tills det sitter. Tjatigt och tråkigt, men som många redan skrivit så är det viktigt att klara att säga ifrån.

Hur kan det vara så svårt att säga nej? Ha lite självrespekt tjejer.

Hjälpsamt!

 

[Raderad medlem 6459]

Jag har kysst en hel del män som jag inte velat kyssa, av den enkla anledningen att jag helt enkelt inte avbrutit dom där jag borde.

Herregud, jag har nästan legat med snubbar för att jag tycker att det är för obekvämt att dissa dem .

 

[Petruska]

Det var det värsta bullshit jag hört på länge! Vadå tränade? Vi är väl inga hundar.

Hur kan det vara så svårt att säga nej? Ha lite självrespekt tjejer.

Så konstruktivt och inspirerande du skriver.

TS beskriver ett rätt vanligt problem.

Ditt inlägg förringar problemet och syftar dessutom till att begränsa diskussionen genom din nedlåtande ton. Du lägger också ett ytterligare lager av skam på de kvinnor som har det här problemet, när du "manar" till självrespekt.

 

[tara]

Så konstruktivt och inspirerande du skriver.

TS beskriver ett rätt vanligt problem.

Ditt inlägg förringar problemet och syftar dessutom till att begränsa diskussionen genom din nedlåtande ton. Du lägger också ett ytterligare lager av skam på de kvinnor som har det här problemet, när du "manar" till självrespekt.

Håller inte med. @dobbis var tydlig , eller väldigt tydlig med att fortsätta med ett destruktivt beteende är inte bra. "Lägga skuld på andra kvinnor" , konstigt skrivet.

Det är bara TS som kan ändra på sig själv. TS har ansvar för sitt liv.

TS kallas för sjutton "teaser" av sina kompisar, hennes problem verkar strukturellt och väldigt mycket större än de flesta som smitit från en enstaka blöt kyss. Förminska inte TS problem.