Det där med att lära sig cykla...

[Cambrie]

Mina barn kan inte cykla pga svårt med grovmotoriken. Sonen är 10,5 och har en cykel från hjälpmedelscentralen.
Dottern är 8,5 år och var på sitt besök hos sjukgymnasten för att få komma till hjälpmedelscentralen och få en cykel utprovad.
Och ja, givetvis har vi försökt lära dom. Vi har hela förrådet fullt av deras gamla cyklar i olika storlekar. Nu kom det till en punkt med dottern att hon vill cykla men vägrar sätta sig på sin vanliga så hon får en utprovad hon med (hon lånar storebrors och kan cykla på den).

Men jag har en känsla av att vi kommer kämpa tills vi blir blåa som smurfar så den minsta som är 19 månader nu kan cykla själv. Hade varit kul om någon av cyklarna kom till användning..
(Båda dom äldre har funktionshinder som ibland även kan ge svårigheter inom motoriken så inte riktigt rättvist att jämföra med dom, men en fingervisning om att man borde kunna cykla när man är runt 8 år iaf)

Dottern kan ibland se en liten tjej cykla på våran gata utan stödhjul som är max 3 år gammal och uttrycka en stark avundsjuka för att det barnet kan och inte hon. Så hon vill gärna men hon kan bara inte.

Själv lärde jag mig cykla när jag var 3 år gammal. Hade inga stödhjul alls utan det tog en timma på gatan hemma å sen var det full fräs å har varit sen dess.

Tja, om sonen inte kan cykla när han är åtta så lär jag nog kanske fundera att söka hjälp för motoriken, problemet, eller som sagt, jag tror inte att det är ett problem, är ju att han inte vill (säkert på grund av dålig motorik och balans, men jag tycker ju att ridningen och gymnastiken hjälper). Och det går ju igenom allt han gör som är någon fysisk aktivitet. Inte bara det som jag som förälder tycker är tråkigt. Han vill ju inte heller spela fotboll till exempel - "man kan skada sig" - trots att jag spelat i hela mitt liv och ALLA kompisar spelar. Däremot kan han sitta inne och lösa kluriga frågor på dataspel eller lägga pussel för betydligt äldre åldrar än han själv är i timmar, och faktiskt också lösa uppgifterna.

Skillnaden mellan honom och din dotter är ju att han vill verkligen inte. Trots cyklar i garaget. Trots att syrran cyklar iväg. Trots att vi går långa kvällspromenader där syrran cyklar men sonen ändå bara gnäller. Han vill inte gå för det är tråkigt och han vill inte heller cykla. Trots att de flesta kompisar cyklar (närmsta vännen cyklar tydligen inte heller ännu, han är året äldre än min, men de behöver å andra sidan inte cyklar när de leker heller...)

Jag startade tråden för att jag var orolig hur det skulle bli i f-klass där i alla fall dottern haft cykelutflykter. Nu har jag dock pratat med läraren efter den är startad och de är fullt medvetna om att alla inte cyklar när de är sex år. I f-skoleklasserna idag finns det barn som inte ens äger en cykel, det verkar inte vara så viktigt längre sa hon så jag har blivit lugn av det och de svar och tips jag fått här. Eftersom jag inte vet var jag är i höst får vi väl se om jag behöver fortsätta oroa mig. Jag hoppas ju på praktik/jobb någon helt annanstans där vi inte lär använda cyklar alls, lär sig sonen cykla innan dess är det ju bra, om han inte gör det är det som det är... Ingen big deal.

Nåväl, känner att den här tråden börjar dra väldigt offtopiq när den börjar handla om att typiskt svenska intressen tydligen tillhör allmänutbildningen. Jag har svar och tips som har hjälpt på huvudfrågan så jag väljer att dra mig ur den nu

 

[Myrten]

@Cambrie - jag har inga barn men jag var själv fyllda sju år när jag lärde mig cykla. Jag är född i mars och lärde mig sommaren innan jag skulle börja skolan. En "riktig" cykel fick jag redan när jag fyllde fem men jag vågade inte cykla utan för lågt monterade stödhjul. För lågt = så att cykeln i princip var en trehjuling. När stödhjulen monterades korrekt ville jag inte.

Den där sommaren lånade pappa en mindre cykel med ballongdäck. På den lärde jag mig efter att han hjälpte mig och när jag väl kommit igång kunde jag snart göra utfärder själv och cykla på stranden.

Jag hade och har problem med både grov- och finmotorik. Det krävs mycket träning. Jag blev hyfsad på längdskidor men urdålig på skridskor. Att jag lärde mig rida så pass bra som jag ändå kunde innan jag gjorde uppehåll för tio år sen är mot alla odds. Men det var ju otroligt mycket envishet och vilja inblandat. I vattnet har det mesta varit annorlunda och funkat lätt.

Såhär som vuxen har jag aldrig (!) ägnat mig åt vintersport. Och det kommer aldrig att ske. Om jag däremot inte kunnat cykla hade livet varit krångligare. Som fattig student var cykeln friheten som gav lite utrymme i ekonomin och faktiskt sparade timmar i resor.

Nu har jag cyklat ytterst sparsamt i nära tjugo år, men efter att ha flyttat kommer jag att bli cykelburen igen när jag börjar nytt jobb i juli. Med cykel tar det fem minuter till jobbet, att gå tjugo. Bil och buss är inga alternativ på så korta sträckor - det kostar för mycket (för mig och miljön) och spar ingen tid. Så visst blir mitt liv enklare och billigare tack vare att jag kan cykla. Men jag kunde inte som sexåring och trodde då att jag aldrig skulle kunna lära mig.