Okej, jag får inte känslor för någon jag inte träffat oavsett vad vi skriver om. Känner att dessa ämnen är något jag helst pratar om IRL, men alla är olikaJag var på väg att svara men blev avbruten och under tiden satte du mycket bättre ord på det.Jag vill lära känna en persons tankar, värderingar, drömmar och farhågor, drivkrafter etc för att bli intresserad. Skulle aldrig kunna uppstå några känslor av att chatta om väder, "vad gör du/hur är det" och "vad händer i helgen?"
Har ni heller inte diskuterat hur ni känner för varandra mer än att "tycka om" osv?Nej, jag har haft flera förhållanden och bara en sambo och förutom när jag var i 20-årsåldern har jag inte sagt att jag är kär utan vi har nöjt oss med att vi tycker om varandra och när det inte räckt längre har vi brutit. Min fd sambo och jag sa aldrig att vi var kära även om han grät när jag flyttade efter en massa bråk, då hade jag ändå redan sagt att jag skulle flytta även om han inte trodde mig.Om man bor ihop är det en annan sak, det är inte aktuellt i vårt fall pga våra respektive barns skolgång osv.
Jag förstår. Här är vi ju olika, för mig är "formulerad kärlek" väldigt viktig, både att få uttrycka vad jag känner i ord och att få det tillbaka. Så jag förstår att det här kanske inte är en issue för alla, men för mig är det definitivt det.
Ord är väldigt viktigt för mig med, därför säger jag aldrig att jag älskar en partner utan att jag tycker om honom. Jag har nog inte älskat någon man på 30 år och skulle inte riktigt gilla att någon jag var tillsammans med strösslade med det ordet.
För mig låter det där som det perfekta förhållandet - men jag inser ju också att vi alla är olika och vill olika saker. Vad vill du ska hända, vad är nästa steg för dig? Vad innebär en fördjupning av relationen? Att ni lär känna varandra på ett djupare plan mentalt och känslomässigt, eller "yttre saker" som att träffa varandras barn eller flytta ihop?
Vi är alla olika, jag har definitivt varit förälskad många gånger, tyckt om många, kär några gånger men älskat ytterst få, bott tillsammans med en. Jag skulle känna mig tvingad att svara något jag inte varit bekväm med om någon sagt att den älskade mig.
Viktig poäng! Jag har pratat med dejten om det och ingen av oss vill flytta på våra barn, rycka upp dem från skolan osv så de närmsta åren är det ju ett särboförhållande som är möjligt och det är jag helt nöjd med. Mitt barn bor hos mig på heltid så jag kommer nog i förlängningen vilja ha nån situation där jag och en partner kan bo växelvis hos varandra på något sätt och där vi i slutändan känner varandras barn hyfsat väl även om vi inte bor ihop på heltid allesammans.
Då låter det ju som att kolla hur han känner över att träffa varandras barn är ett steg i rätt riktning för dig, det blir att kännas lite mer "verkligt" om ni tar det steget kanske?
Känner helt igen mig I det!Hej jag heter Pepp och jag har anknytningsproblem
Känner helt igen mig I det!
Hur kommer det sig att du skriver det nu?
Har ni pratat om det?
Har ni pratat om det?
Jag är en sån som du..o hamnat i lag m ngn som är tvärt om. Så hjärnan min får liksom läka o inse fakta.
han kan ju liksom inte göra nåt åt saken, det är ju hos mig problemet ligger.Ni hade väl setts ett par gånger än bara, men fortsätter ni träffas kan det vara bra för honom att veta, ifall du har ett "irrationellt beteende", då kan han sitta lugnt kvar i båten utan att tro att du dumpar honom varje gång du börjar tvivla (lite förenklat och i grova drag, men hoppas du fattar vad jag menarNä, inte det. Vet inte riktigt hur jag ska ta upp det
)
