Dejtingtråden 33

[Stefffie]

dejt tva av 2022 avklarad - aven denna en bit av en "meh" - killen var trevlig nog, men lite stel, kanske lite bokstavlig, och typ hade inte "good chat" - vet inte riktigt om det finns en bra oversattning, men typ formaga att snacka skit och bygga pa varandra's ytbyten pa ett kul satt?
Tidig dejt dock, och med bestamt slut da vi bada hade andra planer for kvallen, sa tog iaf inte upp sa mycket tid, vilket alltid ar ett plus for forsta dejter!

 

[Roheryn]

Jaha. Jag dejtar ju inte. Bara hänger här för att jag är singel, och tycker det är ganska spännande att läsa om era olika dejting- och förhållandeupplevelser. Och har skrattat tillsammans med er när flera av er uttryckt saker som att det vore ju bra om det dök upp en lämplig dejt i det egna vardagsrummet, för det vore ju enda sättet att träffa någon. Och så gjorde det det - dök upp någon hemma hos mig, alltså! Inte i vardagsrummet men väl på gårdsplanen. Inte fullständigt out of the blue, det fanns ett ärende, och vi känner varandra sedan tidigare, har till och med haft lite av en sms-flört för 2,5 år sedan (men då var han i ett förhållande, så det blev ju inget då). Tydligen är han fortfarande intresserad, vi har smsat lite efter att han var här. Jag var rätt tveksam av tusen olika skäl (han är MYCKET yngre än jag, han har något av ett rykte vad gäller kvinnor, vi har lite för många olika beröringspunkter som skulle komplicera allting och jag hade tänkt ha ett lugnt och skönt liv med mina djur, inte trassla till något). Men det är något med honom som jag inte kan släppa, en attraktion som jag inte brukar känna för någon. Så jag får väl erkänna att jag tänkt en hel del på honom de senaste dagarna och att jag ÄR intresserad, jag med. Så hur sjutton tar jag det vidare? Han har sagt att jag gärna får höra av mig om jag vill hålla kontakten och att han vill det. Och jag är SÅ sugen på att slänga iväg ett sms, men vad skriver man? Jag har nån sorts kombinerad tunghäfta och skrivkramp Help please...?

 

[Masqueradee]

Jaha. Jag dejtar ju inte. Bara hänger här för att jag är singel, och tycker det är ganska spännande att läsa om era olika dejting- och förhållandeupplevelser. Och har skrattat tillsammans med er när flera av er uttryckt saker som att det vore ju bra om det dök upp en lämplig dejt i det egna vardagsrummet, för det vore ju enda sättet att träffa någon. Och så gjorde det det - dök upp någon hemma hos mig, alltså! Inte i vardagsrummet men väl på gårdsplanen. Inte fullständigt out of the blue, det fanns ett ärende, och vi känner varandra sedan tidigare, har till och med haft lite av en sms-flört för 2,5 år sedan (men då var han i ett förhållande, så det blev ju inget då). Tydligen är han fortfarande intresserad, vi har smsat lite efter att han var här. Jag var rätt tveksam av tusen olika skäl (han är MYCKET yngre än jag, han har något av ett rykte vad gäller kvinnor, vi har lite för många olika beröringspunkter som skulle komplicera allting och jag hade tänkt ha ett lugnt och skönt liv med mina djur, inte trassla till något). Men det är något med honom som jag inte kan släppa, en attraktion som jag inte brukar känna för någon. Så jag får väl erkänna att jag tänkt en hel del på honom de senaste dagarna och att jag ÄR intresserad, jag med. Så hur sjutton tar jag det vidare? Han har sagt att jag gärna får höra av mig om jag vill hålla kontakten och att han vill det. Och jag är SÅ sugen på att slänga iväg ett sms, men vad skriver man? Jag har nån sorts kombinerad tunghäfta och skrivkramp Help please...?

Nu vet jag inte riktigt hur mycket ni pratat/umgåtts och så, men om du har hundar kanske du kan fråga om ni ska gå ut på en skogspromenad med dem (eller promenad överlag), fika eller så. Liksom ganska kravlöst men ändå en chans att få prata med honom istället för att skriva, få en chans att känna av hur han är som person.
Sen tänker jag att du ska vara ärlig med dig själv från början, du har (i mitt intryck) redan skrivit två saker som får mig att dra öronen åt mig något (1, sms-flört medan han är i förhållande och 2, vad du skriver är "rykte vad gäller kvinnor). Vill du bara ha en flirt, kanske kk, go you. Förhållande, go you also. Så, ha kanske det lite i åtanke när du skickar frågan om att ses, men jag tycker absolut att du ska träffa honom för att se om det finns något där när ni umgås face to face en längre promenad/liknande.

 

[Roheryn]

Nu vet jag inte riktigt hur mycket ni pratat/umgåtts och så, men om du har hundar kanske du kan fråga om ni ska gå ut på en skogspromenad med dem (eller promenad överlag), fika eller så. Liksom ganska kravlöst men ändå en chans att få prata med honom istället för att skriva, få en chans att känna av hur han är som person.
Sen tänker jag att du ska vara ärlig med dig själv från början, du har (i mitt intryck) redan skrivit två saker som får mig att dra öronen åt mig något (1, sms-flört medan han är i förhållande och 2, vad du skriver är "rykte vad gäller kvinnor). Vill du bara ha en flirt, kanske kk, go you. Förhållande, go you also. Så, ha kanske det lite i åtanke när du skickar frågan om att ses, men jag tycker absolut att du ska träffa honom för att se om det finns något där när ni umgås face to face en längre promenad/liknande.

Vi känner varandra som bekanta, har inga problem att prata i en timma, liksom, och har gjort det vid flera tillfällen. Jag gillar honom som person, han är trevlig och lättpratad. Vi har dock sällan eller aldrig träffats bara vi, utan det har varit i sammanhang där det också varit andra människor närvarande.

Jag vet inte alls vad han har för intentioner - kk, flirt, förhållande - men jag känner att det egentligen inte spelar så stor roll. Jag letar inte efter någon att dela hela mitt liv med, eller jag letar ju inte alls, utan jag ser ett eventuellt förhållande eller kk eller vad det nu kan tänkas bli som en ren bonus och är ganska öppen för vad det än blir.

Jag vet redan, anser jag, att det "finns något där" när vi umgås face to face. Vi har redan sagt att vi ska ses, men det kommer inte att ske närmaste veckan pga att vi båda har annat för oss. Men jag skulle gärna vilja ha lite kontakt i mellantiden och har så svårt att hitta på nåt att skriva. Kanske för att jag känner att jag blottar mig lite då, det blir liksom plötsligt viktigt att få ett svar istället för att bara "go with the flow" (det har huvudsakligen varit han som tagit kontakt tidigare).

 

[musicmakesit]

Jag har som sagt tagit en paus från dejting helt och hållet. Raderat alla appar, knappt pratat med någon annan än familj, nära vänner och kollegor och bara fokuserat på mitt eget välmående. Nu har jag dock hamnat i en knivig sits ändå.. Har en manlig vän, vi har varit i samma kompisgrupp i många år. Men verkligen bara varit vänner. För ett par veckor sedan, efter några glas, spenderade vi dock natten ihop. Jag har aldrig sett på honom med dem ögonen förrän den kvällen.. men vi hamnade ensamma ute på balkongen och kom in på samtalsämnen vi aldrig pratat om innan, fick en helt annan bild av honom. Kvällen slutade sedan med att han följde med mig hem. Sedan dess känner jag hur dessa känslor bara blir starkare, varje gång vi umgås eller smsar känner jag att det pirrar i magen, vill vara nära honom osv.. Men vi har inte sagt något alls om den natten, vi har umgåtts ett par gånger sedan dess och då återigen bara som vänner. Så jag vet inte alls hur han ser på det, om det betydde något eller bara var en engångsgrej.. Jag vet inte heller om jag vågar ta upp något och riskera vår vänskap bara pga dessa plötsliga tankar.. Blir helt knäpp..

 

[Stefffie]

Jag har som sagt tagit en paus från dejting helt och hållet. Raderat alla appar, knappt pratat med någon annan än familj, nära vänner och kollegor och bara fokuserat på mitt eget välmående. Nu har jag dock hamnat i en knivig sits ändå.. Har en manlig vän, vi har varit i samma kompisgrupp i många år. Men verkligen bara varit vänner. För ett par veckor sedan, efter några glas, spenderade vi dock natten ihop. Jag har aldrig sett på honom med dem ögonen förrän den kvällen.. men vi hamnade ensamma ute på balkongen och kom in på samtalsämnen vi aldrig pratat om innan, fick en helt annan bild av honom. Kvällen slutade sedan med att han följde med mig hem. Sedan dess känner jag hur dessa känslor bara blir starkare, varje gång vi umgås eller smsar känner jag att det pirrar i magen, vill vara nära honom osv.. Men vi har inte sagt något alls om den natten, vi har umgåtts ett par gånger sedan dess och då återigen bara som vänner. Så jag vet inte alls hur han ser på det, om det betydde något eller bara var en engångsgrej.. Jag vet inte heller om jag vågar ta upp något och riskera vår vänskap bara pga dessa plötsliga tankar.. Blir helt knäpp..

Absolut rimligt i den situationen att be om ett samtal dar du kan fraga hur han ser pa det som hande och hur han tanker kring er relation!
Jag hade velat ha den relationen ansikte till ansikte, sa be om hans tid nasta gang ni springer pa varandra, och sag att du vill prata om det som nyligen hande, sa han far en chans att forbereda sig.
Mitt enda tips till det faktiska samtalet ar att se till att du ger honom tillrackligt mycket med plats/tystnad som du forvantar dig att han fyller i, sa att det inte bara blir att du uttrycker dina tankar som han sen kan bara reagera mot/ inte saga sa mycket oht..

 

[Lillefrun]

Heh, jag skulle ju inte dejta men så dök det upp en kille som bor där jag växte upp och aldrig egentligen ville flytta ifrån och han är djurskötare och har många egna djur bland annat två quarterhästar och han verkar så oerhört mysig av vad man kan läsa, slängde iväg ett svar och nu hoppas jag på någon sorts kommunikation. Om inte för en relation så för något positivt i mitt liv, lite spänning med chattandet och att kaaaanske ses om det klickar. Vore ju i alla fall den mest perfekta matchningen hittills.

Visade sig vara ett stolpskott, först ville han attjag skulle ta en buss rätt lång bort för han bodde inte där han sa först och sen skulle jag promenera till hans gård ensam någon mil. Konstigt. Dessutom skulle jag aldrig träffa någon på ett så öde ställe. Sen föreslog han att jag skulle ta mig till en stad 7 mil bort vilket kommer bli jobbigt om vi fortsätter träffas att hela tiden resa. Orkar inte. Speciellt inte som han inte ens övervägde att han som har bil har lättare att ta sig till dom ställena eller andra bättre,

Han hade otroligt mycket åsikter om hundar och hunduppfostran fast han aldrig haft hund och lika många idéer om hur kvinnan som han är tillsammans med ska klä sig. Där vad det höga krav och inte överensstämmande mitt med något av det.

Jag dissar honom och struntar i dejting för tillfället eller för alltid. Bara jobbigt just nu att anpassa mig efter någon annan människa.

 

[AraSlei]

Efter knappt ett år är jag singel igen, senaste halvåret har varit en berg-och-dalbana med känslor och känslokaos. Vi har varit osynkade med både känslor och kommunikation, och när han väl insåg att det var mig han vill leva med, så hade glöden falnat för mig.

Just nu känner jag att jag nog vill leva mitt liv själv, men det kanske ändrar sig med tiden?

 

[Eurydome]

Jag har som sagt tagit en paus från dejting helt och hållet. Raderat alla appar, knappt pratat med någon annan än familj, nära vänner och kollegor och bara fokuserat på mitt eget välmående. Nu har jag dock hamnat i en knivig sits ändå.. Har en manlig vän, vi har varit i samma kompisgrupp i många år. Men verkligen bara varit vänner. För ett par veckor sedan, efter några glas, spenderade vi dock natten ihop. Jag har aldrig sett på honom med dem ögonen förrän den kvällen.. men vi hamnade ensamma ute på balkongen och kom in på samtalsämnen vi aldrig pratat om innan, fick en helt annan bild av honom. Kvällen slutade sedan med att han följde med mig hem. Sedan dess känner jag hur dessa känslor bara blir starkare, varje gång vi umgås eller smsar känner jag att det pirrar i magen, vill vara nära honom osv.. Men vi har inte sagt något alls om den natten, vi har umgåtts ett par gånger sedan dess och då återigen bara som vänner. Så jag vet inte alls hur han ser på det, om det betydde något eller bara var en engångsgrej.. Jag vet inte heller om jag vågar ta upp något och riskera vår vänskap bara pga dessa plötsliga tankar.. Blir helt knäpp..

Jag hade tagit upp det! Om ni kan vara öppna och ärliga så behöver inte vänskapen heller bli förstörd om han nu inte skulle känna samma tänker jag.

 

[AbCdE]

Bara jobbigt just nu att anpassa mig efter någon annan människa.

Fast det ska du aldrig göra, anser jag. Han är ett riktigt stolpskott!!!

 

[cirkus]

Han hade otroligt mycket åsikter om hundar och hunduppfostran fast han aldrig haft hund och lika många idéer om hur kvinnan som han är tillsammans med ska klä sig. Där vad det höga krav och inte överensstämmande mitt med något av det.

Jag dissar honom och struntar i dejting för tillfället eller för alltid. Bara jobbigt just nu att anpassa mig efter någon annan människa.

Helt rätt!
En snubbe med synpunkter på hur en kvinna ska klä sig går fett bort

 

[Lillefrun]

Fast det ska du aldrig göra, anser jag. Han är ett riktigt stolpskott!!!

Nej man ska ju inte göra det, lättare sagt än gjort men i vissa fall som med den här mannen är det ett solklart nej till anpassning.

 

[Lillefrun]

Helt rätt!
En snubbe med synpunkter på hur en kvinna ska klä sig går fett bort

Ja det gjorde mig tvärarg. Jag får väl klä mig hur jag vill. Det verkade som att han trodde jag var något sorts troll som lever under en sten för att jag är hundmänniska och inte kan klä mig efter tillfälle. Klart jag inte kommer i mina funktionsbyxor som jag har när jag är i skogen med hundarna utan att byta om när jag ska gå till en restaurang. Stränga regler också om vad som var ok att vistas offentligt och även på hemmaplan. Där kunde han gå med på att man har mjukisbyxor någon gång ibland. Jag lever ju liksom i dom hemma och vill inte klä upp mig hela tiden hemma också.

Fixade iordning mig nästan varje gång när exet och jag träffades i början men sen blev vi bara mer och mer bekväma och han sa att jag skulle ta det som är skönt bara så det gjorde vi båda.

 

[Snubbelfot]

Stränga regler också om vad som var ok att vistas offentligt och även på hemmaplan. Där kunde han gå med på att man har mjukisbyxor någon gång ibland.

Jösses... ibland tror man inte att de där finns i verkligheten. Han borde ha en varningsmärkning eller nåt på sin Tinderprofil...

 

[AbCdE]

Jösses... ibland tror man inte att de där finns i verkligheten. Han borde ha en varningsmärkning eller nåt på sin Tinderprofil...

Ja, som recensioner
Tex
* unken kvinnosyn
* Dålig munhygien
Osv

 

[Lillefrun]

Jösses... ibland tror man inte att de där finns i verkligheten. Han borde ha en varningsmärkning eller nåt på sin Tinderprofil...

Det är inte Tinder men ja han borde varnas för. Han berättade vart han bodde ungefär men ändrade hela tiden på det. Hans ritning och beskrivning stämmer inte överens med verkligheten. Jag växte upp i det området och en nära vän är brevbärare i det området och vi försökte lista ut var det kunde finnas en mjölkgård med 800 kor utifrån killens beskrivningar. Vi googlade också och det finns ingen gård där han säger att det gör. Det känns svårt att gömma en så stor gård.

Först skrev han att han alltid bott i stan och bodde det nu med, sen ändrades det till att han bodde i en stuga på gården där han jobbar.

Super obehagligt, vet inte vad han är ute efter när man ljuger så mycket Han förväntade sig nog inte att någon från just det här området som vet hur det ser ut skulle matcha för då hade hans lögner gått hem. Varför hittar man på så mycket? Och varför är han så besatt av min hunduppfostran när han inte ens träffat dom utan bara skrivit att jag har två och sen det här obehagliga om hur jag klär mig.

Jag ser att jag fått svar nu efter min harang om hunduppfostran och han har godkänt det, tack eller vad vill han ha för respons? Han vill träffa mig i min stad. Han skrev igår men vågade inte läsa förrän precis nu.

Ska jag säga något eller bara ignorera hans meddelande? Eller skriva att man inte är intresserad men jag har så svårt för att känna mig ”elak”

 

[Mia_R]

Det är inte Tinder men ja han borde varnas för. Han berättade vart han bodde ungefär men ändrade hela tiden på det. Hans ritning och beskrivning stämmer inte överens med verkligheten. Jag växte upp i det området och en nära vän är brevbärare i det området och vi försökte lista ut var det kunde finnas en mjölkgård med 800 kor utifrån killens beskrivningar. Vi googlade också och det finns ingen gård där han säger att det gör. Det känns svårt att gömma en så stor gård.

Först skrev han att han alltid bott i stan och bodde det nu med, sen ändrades det till att han bodde i en stuga på gården där han jobbar.

Super obehagligt, vet inte vad han är ute efter när man ljuger så mycket Han förväntade sig nog inte att någon från just det här området som vet hur det ser ut skulle matcha för då hade hans lögner gått hem. Varför hittar man på så mycket? Och varför är han så besatt av min hunduppfostran när han inte ens träffat dom utan bara skrivit att jag har två och sen det här obehagliga om hur jag klär mig.

Jag ser att jag fått svar nu efter min harang om hunduppfostran och han har godkänt det, tack eller vad vill han ha för respons? Han vill träffa mig i min stad. Han skrev igår men vågade inte läsa förrän precis nu.

Ska jag säga något eller bara ignorera hans meddelande? Eller skriva att man inte är intresserad men jag har så svårt för att känna mig ”elak”

Det är väl inget elakt att svara att du inte är intresserad? Du behöver inte gå in på personnivå utan bara säga att du inte tycker det är någon match.

 

[Lillefrun]

Efter knappt ett år är jag singel igen, senaste halvåret har varit en berg-och-dalbana med känslor och känslokaos. Vi har varit osynkade med både känslor och kommunikation, och när han väl insåg att det var mig han vill leva med, så hade glöden falnat för mig.

Just nu känner jag att jag nog vill leva mitt liv själv, men det kanske ändrar sig med tiden?

Jag har känt så större delen av mitt liv,tog tag i dejtandet i somras. Innan hoppades jag bara på turen att den rätta skulle dyka upp. Men har mest känt att jag vill leva själv sen jag var barn ända till nu. Haft några förhållanden och det kan ju vara mysigt och bra men med alla förutom min första kärlek som jag fortfarande känner för så har jag känt lättnad när jag blivit singel. Frihet. Fokus på vad jag vill, inget drama, inga känslostormar kring just en partner och så mycket tid man får att göra annat. Även om man kan sakna annat.

Tror det kommer tillbaka någon gång, men allt tar olika lång tid. Eller så kommer du vilja fortsätta bo själv och det kanske inte är något problem om det är så du känner.

 

[Lillefrun]

Det är väl inget elakt att svara att du inte är intresserad? Du behöver inte gå in på personnivå utan bara säga att du inte tycker det är någon match.

Skrev till honom nu så nu behöver jag inte bry mig mer för responsen på det får han själv hantera.

 

[Lillefrun]

Dubbelt