Dejtingtråden 32

[Fruentimber]

Det här låter konstigt men jag och killen smsar någon eller några gånger per dag, men redan från början när vi började prata i dejtingappen tog jag upp att jag kanske inte svarar direkt om jag gör saker så att det kan ta ett tag och han är likadan.

Jag sa att jag nog inte är tjejen som vill umgås varje dag eller hela dagarna. I alla fall inte i början. Och han är med på det, det kan gå flera timmar mellan våra sms eller ibland snabbt och jag tar inte illa upp även om han inte svarar på 4 timmar och samma för honom. Han har svarat att det är helt ok med mycket eget space och att inte ses varje dag eller hela dagarna.

Saker kan ändras, kanske om jag blir riktigt kär och då kanske upplägget ändras automatiskt . Men just nu vill jag ha det så här. Skönt att ha hittat någon som är med mig i det här och inte är som en igel.

Jag ser nog inte det konstiga? Att man kan vara upptagen och därför svara senare är väl helt normalt.

 

[Modest]

Jag ser nog inte det konstiga? Att man kan vara upptagen och därför svara senare är väl helt normalt.

I en vuxen relation, så ja, verkligen!

 

[Tonto]

Det här låter konstigt men jag och killen smsar någon eller några gånger per dag, men redan från början när vi började prata i dejtingappen tog jag upp att jag kanske inte svarar direkt om jag gör saker så att det kan ta ett tag och han är likadan.

Jag sa att jag nog inte är tjejen som vill umgås varje dag eller hela dagarna. I alla fall inte i början. Och han är med på det, det kan gå flera timmar mellan våra sms eller ibland snabbt och jag tar inte illa upp även om han inte svarar på 4 timmar och samma för honom. Han har svarat att det är helt ok med mycket eget space och att inte ses varje dag eller hela dagarna.

Saker kan ändras, kanske om jag blir riktigt kär och då kanske upplägget ändras automatiskt . Men just nu vill jag ha det så här. Skönt att ha hittat någon som är med mig i det här och inte är som en igel.

Inget konstigt alls? Ibland pratar O och jag på flera dagar, ibland är man iväg på event eller hittar på något där man inte vill hålla på med telefonen.

Tycker snarare att det är konstigt/obehagligt med folk som blir sura att man inte har tid att prata HELA TIDEN.

 

[Kiwifrukt]

I en vuxen relation, så ja, verkligen!

Får mig att tänka på en före detta kollega, en man som är närmare 60, som absolut inte kan hantera sociala medier. Vi hade lite sporadisk kontakt via Messenger efter att jag slutade på den arbetsplatsen, lite ”hur är läget”-meddelanden som dog ut efter ett par meddelanden fram och tillbaka. Förra sommaren skickade han när jag var iväg och inte hade mobilen med mig, så det tog kanske fyra-fem timmar innan jag läste hans meddelanden. Jag hade 25 (!!!!) olästa meddelanden som alla gick ut på ”??????”, ”varför svarar du inte?!”, ”är du sur?!”, ”har jag gjort nått?!”

Jag fick blockera honom till slut, han fortsatte skicka med jämna mellanrum och svarade jag inte omedelbart kom det genast arton nya meddelanden om varför jag inte svarade. Så det är uppenbart inte alla som tycker det är självklart att man kan vara upptagen. För mig kan det lätt gå tre-fyra timmar utan att jag kollar mobilen om jag är i stallet, inte så kompatibelt med någon som blir hysterisk utan svar. Då var det inte ens person jag stod särskilt nära, vi var kollegor och inte ens särskilt nära kollegor.

 

[parellikusken]

Får mig att tänka på en före detta kollega, en man som är närmare 60, som absolut inte kan hantera sociala medier. Vi hade lite sporadisk kontakt via Messenger efter att jag slutade på den arbetsplatsen, lite ”hur är läget”-meddelanden som dog ut efter ett par meddelanden fram och tillbaka. Förra sommaren skickade han när jag var iväg och inte hade mobilen med mig, så det tog kanske fyra-fem timmar innan jag läste hans meddelanden. Jag hade 25 (!!!!) olästa meddelanden som alla gick ut på ”??????”, ”varför svarar du inte?!”, ”är du sur?!”, ”har jag gjort nått?!”

Jag fick blockera honom till slut, han fortsatte skicka med jämna mellanrum och svarade jag inte omedelbart kom det genast arton nya meddelanden om varför jag inte svarade. Så det är uppenbart inte alla som tycker det är självklart att man kan vara upptagen. För mig kan det lätt gå tre-fyra timmar utan att jag kollar mobilen om jag är i stallet, inte så kompatibelt med någon som blir hysterisk utan svar. Då var det inte ens person jag stod särskilt nära, vi var kollegor och inte ens särskilt nära kollegor.

Typ samma hände med en tjej jag dejtade i höstas. Sjukt många meddelanden och telefonsamtal hela tiden. Sista gången vi hördes var en dag då jag hade sovit ett tag på eftermiddagen och hon hade ringt typ åtta gånger och skickat många sms. Hon var rädd för att jag undvek henne och inte gillade henne.
Det gick helt enkelt inte att stå ut med att vara så låst vid telefonen bara för att hon skulle slippa oroa sig. Så efter att ha vaknat upp från den sovstunden ringde jag upp henne och så att det inte fungerar och jag ville sluta träffa henne.

Slutade med att jag var tvungen att blockera henne. Så himla onödigt att det blev så, hon var i grunden en bra och fin tjej liksom.

 

[Modest]

Får mig att tänka på en före detta kollega, en man som är närmare 60, som absolut inte kan hantera sociala medier. Vi hade lite sporadisk kontakt via Messenger efter att jag slutade på den arbetsplatsen, lite ”hur är läget”-meddelanden som dog ut efter ett par meddelanden fram och tillbaka. Förra sommaren skickade han när jag var iväg och inte hade mobilen med mig, så det tog kanske fyra-fem timmar innan jag läste hans meddelanden. Jag hade 25 (!!!!) olästa meddelanden som alla gick ut på ”??????”, ”varför svarar du inte?!”, ”är du sur?!”, ”har jag gjort nått?!”

Jag fick blockera honom till slut, han fortsatte skicka med jämna mellanrum och svarade jag inte omedelbart kom det genast arton nya meddelanden om varför jag inte svarade. Så det är uppenbart inte alla som tycker det är självklart att man kan vara upptagen. För mig kan det lätt gå tre-fyra timmar utan att jag kollar mobilen om jag är i stallet, inte så kompatibelt med någon som blir hysterisk utan svar. Då var det inte ens person jag stod särskilt nära, vi var kollegor och inte ens särskilt nära kollegor.

Jesus christ! Jag förstår helt (och har själv) svårt för när folk inte svarar på flera dygn men kom igen.

 

[Lillefrun]

Jag tycker också det vore självklart med acceptans för lite tid mellan svaren men vissa killar är klängiga av sig, även kompisar så jag ville sätta gränser från början. Hade en kille som ringde minst 6-7gånger om dagen för att hålla koll på exakt vad jag gjorde hela dagarna och svarade jag inte på min mobil när jag verkligen inte orkade med honom ringde han på familjens hemtelefon.

 

[Kiwifrukt]

Jag tycker också det vore självklart med acceptans för lite tid mellan svaren men vissa killar är klängiga av sig, även kompisar så jag ville sätta gränser från början. Hade en kille som ringde minst 6-7gånger om dagen för att hålla koll på exakt vad jag gjorde hela dagarna och svarade jag inte på min mobil när jag verkligen inte orkade med honom ringde han på familjens hemtelefon.

Så gjorde en kompis också när jag bodde hemma, mamma och pappa har hemtelefon. Hon kunde ringa på så märkliga tider, typ halv tolv på natten en helt vanlig vardag eller halv sju en söndagsmorgon. Helt utan anledning. Svarade jag inte (av uppenbara skäl, jag sov) så ringde hon hemnumret. Att hon då väckte fem personer till verkade hon skita fullständigt i?

 

[_Taggis_]

Så gjorde en kompis också när jag bodde hemma, mamma och pappa har hemtelefon. Hon kunde ringa på så märkliga tider, typ halv tolv på natten en helt vanlig vardag eller halv sju en söndagsmorgon. Helt utan anledning. Svarade jag inte (av uppenbara skäl, jag sov) så ringde hon hemnumret. Att hon då väckte fem personer till verkade hon skita fullständigt i?

En fördel nuförtiden då folk oftast bara har mobiltelefoner. Man kan stänga av ljudet och få vara fred. Jag drar mig mkt för att ringa tex kollegors hemtelefonnummer. Jag vill ju snacka med min kollega, inte hans fru. Och svarar han inte på sin mobiltelefon så får jag väl prova senare. Som skiftarbetare är man helt enkelt rädd för att störa folk som kanske sover.

 

[Lillefrun]

När jag var tillsammans med den killen kommenterade mamma till sist att jag såg livrädd ut varje gång det ringde för att jag var rädd att det var han. Han kunde ringa varannan timme eller flera gånger i rad, ville veta vad jag gjorde just då. Försäkra sig om att jag inte umgicks med någon kompis för han ansåg att all den tiden jag hade utanför skolan och stallet bara var hans tid, jag fick inte träffa någon annan och han hade kompisar som kunde berätta för honom om dom sett mig med någon kompis.

Var rätt glad när det tog slut, mina kompisar tyckte det var konstigt att jag berättade att jag hade bra nyheter och då sa att det var slut med den killen. Men det var väldigt skönt faktiskt.

Dessutom var han otrogen, ljög hela tiden och han var som en berg och dalbana, han kunde vara riktigt dålig och riktigt,riktigt bra.

 

[Cherarriduracell]

När jag var tillsammans med den killen kommenterade mamma till sist att jag såg livrädd ut varje gång det ringde för att jag var rädd att det var han. Han kunde ringa varannan timme eller flera gånger i rad, ville veta vad jag gjorde just då. Försäkra sig om att jag inte umgicks med någon kompis för han ansåg att all den tiden jag hade utanför skolan och stallet bara var hans tid, jag fick inte träffa någon annan och han hade kompisar som kunde berätta för honom om dom sett mig med någon kompis.

Var rätt glad när det tog slut, mina kompisar tyckte det var konstigt att jag berättade att jag hade bra nyheter och då sa att det var slut med den killen. Men det var väldigt skönt faktiskt.

Dessutom var han otrogen, ljög hela tiden och han var som en berg och dalbana, han kunde vara riktigt dålig och riktigt,riktigt bra.

Man blir så himla låst och frihetsberövad med den sortens personer. Jag förstår att du kände att du hade goda nyheter!

 

[Lillefrun]

Nu har jag precis kommit hem från en riktig långpromenad, han hade misstagit sig på tiden så när han inte kom frågade jag via sms om han hade glömt oss och det visade sig att han hade tänkte fel och att vi hade bestämt en timme senare. Men efter lite väntan kom vi iväg, allt går så smidigt med honom. Vi kan prata om allt möjligt och jag blir den glada busiga versionen av mig själv och nyfiken på honom. Jag är inne i en för mig positiv fas sen i måndags så det är inte bara yta men jag har ju också lite ”problem” som ställer till det ibland men tänker att det får smygas in med tiden.

När vi sa hej då idag och kramades sa jag rakt ut att jag vill fortsätta lära känna honom och frågade om han vill fortsätta lära känna mig också. Sa att jag vill att vi kör med raka rör och är ärliga hela tiden, ifall vi inte vill fortsätta ses eller som nu då båda vill det. Han gav mig en till kram och log sött och sa att han vill ses han med.

Han är så söt, jag blir glad när han ler och när jag hör hans röst. Vill säga det till honom men vet ju inte vad han tänker och vill inte vara alltför på. Men han är fin den här killen.

 

[ii-ssa]

Dagen har iaf kännts bra på Kolmården med herrn och ungarna ^^ förhoppningsvis kommer han iaf hit efter att han lämnat av barnen till deras mamma på söndag

 

[cirkus]

Dejting är ju en kul syssla hörni. Jag träffade två idag () en tack men nejtack och en JA TACK - vi ska träffas igen i helgen. Jag vet att det är rätt knäppt att göra såhär men jag behöver det och har kungligt kul. Jag lovar ingen nånting och känner mig som ett jävla UFO med mitt livs historia. Han jag ska träffa igen som jag träffade idag var helt ... mållös. Jag var tvungen att visa honom Annas bok för att han inte skulle tro att jag överdrev eller ljög Han är bara för jävla söt. Han har en massa härliga passioner i livet, som jag tycker att F saknar litegrann. Detta kommer bli spännande. Vi har inte alls bestämt vad som ska göras men jag tror vi kommer ha en hel dag tillsammans som minst

 

[Ramona]

Hur lång radiotystnad är okej innan man liksom tänker att man skiter i det (inget svar är också ett svar tänk) eller skickar och frågar hur personen mår?

P har ju flaggat för att det är mycket runt omkring och jag har till viss del förståelse för det, men enligt mig så prioriterar man ifall man känner något. Men vissa här inne ville inte ses mer än kanske varannan vecka i början. Känner ni ingenting då? Eller är ni tveksamma? Hur går tanken?

 

[pepp]

Hur lång radiotystnad är okej innan man liksom tänker att man skiter i det (inget svar är också ett svar tänk) eller skickar och frågar hur personen mår?

P har ju flaggat för att det är mycket runt omkring och jag har till viss del förståelse för det, men enligt mig så prioriterar man ifall man känner något. Men vissa här inne ville inte ses mer än kanske varannan vecka i början. Känner ni ingenting då? Eller är ni tveksamma? Hur går tanken?

Jag vill ses varje vecka åtminstone. Är introvert och har extremt svårt att släppa folk nära, så vill hålla det "färskt".

 

[Tonto]

Hur lång radiotystnad är okej innan man liksom tänker att man skiter i det (inget svar är också ett svar tänk) eller skickar och frågar hur personen mår?

P har ju flaggat för att det är mycket runt omkring och jag har till viss del förståelse för det, men enligt mig så prioriterar man ifall man känner något. Men vissa här inne ville inte ses mer än kanske varannan vecka i början. Känner ni ingenting då? Eller är ni tveksamma? Hur går tanken?

Jag kan känna en del och verkligen tycka om en person även om jag bara träffade O typ varannan vecka i flera månader. Men är alltid ärlig med vad jag känner och hur jag känner.

 

[Lillefrun]

Dejting är ju en kul syssla hörni. Jag träffade två idag () en tack men nejtack och en JA TACK - vi ska träffas igen i helgen. Jag vet att det är rätt knäppt att göra såhär men jag behöver det och har kungligt kul. Jag lovar ingen nånting och känner mig som ett jävla UFO med mitt livs historia. Han jag ska träffa igen som jag träffade idag var helt ... mållös. Jag var tvungen att visa honom Annas bok för att han inte skulle tro att jag överdrev eller ljög Han är bara för jävla söt. Han har en massa härliga passioner i livet, som jag tycker att F saknar litegrann. Detta kommer bli spännande. Vi har inte alls bestämt vad som ska göras men jag tror vi kommer ha en hel dag tillsammans som minst

Haha oj vad tvärtemot mig, jag har bara skrivit till honom i dejtingappen, vi matchade direkt och han är den enda jag träffar. Efter i måndags när vi träffats tog jag till och med bort appen från startskärmen för nu är allt fokus på honom. Inget är rätt eller fel men jag är så sjukt monogam som det bara går

 

[_Taggis_]

Hur lång radiotystnad är okej innan man liksom tänker att man skiter i det (inget svar är också ett svar tänk) eller skickar och frågar hur personen mår?

P har ju flaggat för att det är mycket runt omkring och jag har till viss del förståelse för det, men enligt mig så prioriterar man ifall man känner något. Men vissa här inne ville inte ses mer än kanske varannan vecka i början. Känner ni ingenting då? Eller är ni tveksamma? Hur går tanken?

Jag behöver inte ses så ofta. Allt är ju beroende på situation. Mitt ex som var på distans, vi sågs kanske 1-2 dagar per månad i början. Dikeskörningen hade ju barn varannan vecka så vi sågs inte alltid varje vecka ens när vi sågs regelbundet sas.
Men just radioskugga har jag personligen sjukt svårt för. Jag vill ha nåt att liksom förhålla mig till. Det behöver inte vara puttinuttiga meddelanden men snarare nån sorts kommunikation.

 

[Thaliaste]

Hur lång radiotystnad är okej innan man liksom tänker att man skiter i det (inget svar är också ett svar tänk) eller skickar och frågar hur personen mår?

P har ju flaggat för att det är mycket runt omkring och jag har till viss del förståelse för det, men enligt mig så prioriterar man ifall man känner något. Men vissa här inne ville inte ses mer än kanske varannan vecka i början. Känner ni ingenting då? Eller är ni tveksamma? Hur går tanken?

Svarar fast jag inte brukar hänga i den här tråden

Jag är en sån som helst inte träffas för ofta i början, vill liksom inte flytta på allt annat för något som rent sannolikhetsmässigt troligen inte kommer att hålla. Men känner jag något för honom så gör jag det, skulle säga att bland mina dejtningar så har inte tätare träffar betytt mer känslor från min sida, och inte tvärtom heller. Tycker inte heller att jag kommer fram till huruvida jag vill fortsätta snabbare för att jag träffar honom 3-4 ggr i veckan istället för 1-2 men det beror framför allt på vad vi gör när vi träffas.

Varannan vecka tycker jag dock skulle vara lite för sällan om jag är seriöst intresserad, men 1g/v de första veckorna om jag har mycket annat är lagom