Dejtingtråden 23

[Voeux]

Tack

Hälften vågat inget vunnet som jag så passande råkade säga innan

Äsch, du har absolut vunnit något! Du kan säga att du är en person som vågar gå efter vad du vill ha. Jag bad en bartender om hans nummer en gång, det blev platt fall han hade visst flickvän. Men jag var sjukt stolt som hade vågat och varenda gång jag hör att "tjejer tar aldrig initiativ" så kan jag ta bartendern som exempel. Du är en go getter, det kan du vara stolt över!

 

[Masqueradee]

Jag mötte ju en kille (skriver väldigt sällan här men läser ofta) via HP som var lite väl fram i chattandet (skrev jag älskar dig innan vi sågs, massa dikter, planerade hus osv). Jag ville dock möta honom en gång - tyvärr för att vara snäll men det fattade jag ju inte då utan trodde jag ville ge honom en chans. Men nej, det sket sig. Jag kanske hoppades för mycket också eftersom jag aldrig dejtat. Inte för att han var elak men väldigt konstig och jag fick känslan av att jag skulle skämmas om jag presenterade honom för familjen. Min familj visste inte om honom men han presenterade mig som sin tjej innan vi möttes. :/ Så mjaaaaaa. Och när han började fråga massa om sexdrömmar och tjatade om det la jag benen på ryggen.

En erfarenhet rikare. Mitt första dejtande i livet, riktigt dåligt i efterhand och ångestfyllt som lett till att jag helt enkel gett upp hoppet om kärlek. Jag är 28 i höst, drömmen om hus och barn och kärlek är just bara det, en dröm.

Men jag börjar försöka acceptera mitt öde. Jag har alltid varit ful (så enkelt är det, jag är ful och inget jag bara säger) och ingen har velat ha mig. Men jag får finna kärlek i mina djur och vänner istället Behövde bara skriva av mig. Men är så glad för alla er som dejtar och upplever spänning.

Känner igen mig så mycket i det du skriver. Hade en vän till mig som en gång sa att alla är inte menta att hitta någon, och jag har väll mer och mer insett att jag är en av de som är dömda till att alltid vara ensam. Är 27,har aldrig haft ett förhållande och det känns som att jag tydligen inte är värd nog att ta i med tång när det gäller annat än "ligga sen kasta". Min dröm är barn och gård, men det kommer nog aldrig att hända.

 

[pepp]

Känner igen mig så mycket i det du skriver. Hade en vän till mig som en gång sa att alla är inte menta att hitta någon, och jag har väll mer och mer insett att jag är en av de som är dömda till att alltid vara ensam. Är 27,har aldrig haft ett förhållande och det känns som att jag tydligen inte är värd nog att ta i med tång när det gäller annat än "ligga sen kasta". Min dröm är barn och gård, men det kommer nog aldrig att hända.

Det är ju långt kvar av livet
Jag känner som du emellanåt, men jag blir 34 och har inte gett upp hoppet om att min kärlek finns där ute nånstans!

 

[Voeux]

Känner igen mig så mycket i det du skriver. Hade en vän till mig som en gång sa att alla är inte menta att hitta någon, och jag har väll mer och mer insett att jag är en av de som är dömda till att alltid vara ensam. Är 27,har aldrig haft ett förhållande och det känns som att jag tydligen inte är värd nog att ta i med tång när det gäller annat än "ligga sen kasta". Min dröm är barn och gård, men det kommer nog aldrig att hända.

+ @Twihard

Nu är ju jag positivt inställd i grund och botten och anser dessutom att ni båda är väldigt unga fortfarande. Men jag vill heller inte vara den som är sådär hurtigt positiv för jag vet hur irriterande det är när man bara känner att nä.. det känns skit. Men, det jag vill flika in är att barn och gård eller hus är drömmar som går att uppnå även utan livspartner. Det är tuffare, absolut, men det finns många kvinnor i Sverige som skaffar barn på egen hand och det finns nätverk, stöd och vänskaper kring detta. Hus är dyrt men kanske behöver man inte bo helt ensam bara för att man inte har en kärlekspartner. Sen kanske man inte vill göra de här sakerna utan partner och det är ju en annan sak, men möjligheten finns och det kan ju vara skönt att luta sig tillbaks på i alla fall.

 

[Ceta]

Äsch, du har absolut vunnit något! Du kan säga att du är en person som vågar gå efter vad du vill ha. Jag bad en bartender om hans nummer en gång, det blev platt fall han hade visst flickvän. Men jag var sjukt stolt som hade vågat och varenda gång jag hör att "tjejer tar aldrig initiativ" så kan jag ta bartendern som exempel. Du är en go getter, det kan du vara stolt över!

Absolut, och det var mest på skoj eftersom jag råkat säga fel när jag peppade mig inför att våga
Är glad att jag vågade, för jag ser ingen anledning till att inte försöka (på ett trevligt sätt) när jag faktiskt träffar någon jag finner intressant. Ser ingen anledning till att det måste vara killen (i en tjej-kille-relation) som tar initiativet till vidare kontakt i ett sånt här läge. Här hade det dessutom varit mer olämpligt i hans yrkesroll än min, om nu intresset varit besvarat

 

[tott]

Stendött här, eller ja, militär1 frågade om jag ville komma förbi, men hade ingen lust...

Kallar du det stendött då du inte träffat nån man/fått ligga på 2-3 dagar??? ...och du tackar nej till en invit.

Tror du borde fundera över ordet "stendött" lite...

 

[pepp]

Kallar du det stendött då du inte träffat nån man/fått ligga på 2-3 dagar??? ...och du tackar nej till en invit.

Tror du borde fundera över ordet "stendött" lite...

Stendött på dejtingfronten. Alla får väl ha sina olika begrepp?
Och jag tackar nej för att jag inte är intresserad.

 

[Bison]

Kallar du det stendött då du inte träffat nån man/fått ligga på 2-3 dagar??? ...och du tackar nej till en invit.

Tror du borde fundera över ordet "stendött" lite...

Men bara ligg är ibte riktigt samma sak som att dejta någon på riktigt.
Träffa någon där det inte alls känns bra är rätt meningslöst.

 

[tott]

Stendött på dejtingfronten. Alla får väl ha sina olika begrepp?
Och jag tackar nej för att jag inte är intresserad.

+ @Bison menar inte att du Pepp borde ha träffat mannen, utan menar mera att det enligt mig inte kan definieras som stendött om man fick ligga i lördags och en annan vill ses på tisdag. Min (och säkert många andras) definition på stendött ser helt annorlunda ut.

 

[Milosari]

+ @Bison menar inte att du Pepp borde ha träffat mannen, utan menar mera att det enligt mig inte kan definieras som stendött om man fick ligga i lördags och en annan vill ses på tisdag. Min (och säkert många andras) definition på stendött ser helt annorlunda ut.

Jag är nog enig med @pepp här. Att träffa gamla kk's kan nog inte räknas som ett aktivt dejtande.

Jag är i förhållande men dejtar ändå. Om jag inte fick napp skulle jag också kalla det för stendött på dejtingfronten. Skulle inte du?

 

[tott]

Jag är nog enig med @pepp här. Att träffa gamla kk's kan nog inte räknas som ett aktivt dejtande.

Jag är i förhållande men dejtar ändå. Om jag inte fick napp skulle jag också kalla det för stendött på dejtingfronten. Skulle inte du?

Vad kallar ni det då man inte träffar någon, inte har sex, inte har kontakt med någon?

DET kallar jag stendött!

 

[Milosari]

Vad kallar ni det då man inte träffar någon, inte har sex, inte har kontakt med någon?

DET kallar jag stendött!

Det är ju dött på alla fronter. Inte bara på dejtingfronten tänker jag.

 

[pepp]

+ @Bison menar inte att du Pepp borde ha träffat mannen, utan menar mera att det enligt mig inte kan definieras som stendött om man fick ligga i lördags och en annan vill ses på tisdag. Min (och säkert många andras) definition på stendött ser helt annorlunda ut.

Jag orkar inte sitta och tänka på vad andras syn på stendött är.
Detta är min iallafall.

 

[Jofta]

Okej just nu håller jag på och avlider! Matchade med en kille på Tinder för några veckor sedan. Vi är uppväxta i samma lilla by och har alltid gått i samma skolor osv. Han är två år äldre än mig och vi har aldrig haft samma umgänge men vi båda vet vem den andra är. Jag har alltid tyckt att han varit så där orimligt snygg. Så blev såklart glad över matchen.
Så i lördags var det dax för dejt. På hans initiativ kom han hem till mig och vi lagade middag tillsammans. Kvällen var jättebra och allt flöt på. Han sov kvar och vi hade sex. Dagen efter pussades vi lite innan han åkte.
Jag ville ganska snart höra av mig och tacka för kvällen men lyckades hålla band på mig och bara efter någon timme skrev han och tackade och gjorde en gubbe med pussmun och ett hjärta.
Nu i veckan har vi hörts lite mindre än innan vilket får mig att bli fundersam samtidigt som jag såklart är medveten om att man inte kan skriva till varandra hela dagarna!
Så igår kväll tänkte jag att det får väl bära eller brista så jag frågade om han vill ses igen men jag har inte fått något svar ännu. Jag vet att han kommer svara, han sov säkert när jag skrev och nu är han på jobbet.. Men vaaaarför blir man helt psykiskt rubbad vid sånna här tillfällen? Blir så trött på mig själv.
Såg nu i morse att jag dessutom formluerade mig jättekonstigt! Ska jag rätta till frågan nu i efterhand eller bara låssas som ingenting, han fattar ju ändå vad jag har skrivit.. gah!

 

[Milosari]

Okej just nu håller jag på och avlider! Matchade med en kille på Tinder för några veckor sedan. Vi är uppväxta i samma lilla by och har alltid gått i samma skolor osv. Han är två år äldre än mig och vi har aldrig haft samma umgänge men vi båda vet vem den andra är. Jag har alltid tyckt att han varit så där orimligt snygg. Så blev såklart glad över matchen.
Så i lördags var det dax för dejt. På hans initiativ kom han hem till mig och vi lagade middag tillsammans. Kvällen var jättebra och allt flöt på. Han sov kvar och vi hade sex. Dagen efter pussades vi lite innan han åkte.
Jag ville ganska snart höra av mig och tacka för kvällen men lyckades hålla band på mig och bara efter någon timme skrev han och tackade och gjorde en gubbe med pussmun och ett hjärta.
Nu i veckan har vi hörts lite mindre än innan vilket får mig att bli fundersam samtidigt som jag såklart är medveten om att man inte kan skriva till varandra hela dagarna!
Så igår kväll tänkte jag att det får väl bära eller brista så jag frågade om han vill ses igen men jag har inte fått något svar ännu. Jag vet att han kommer svara, han sov säkert när jag skrev och nu är han på jobbet.. Men vaaaarför blir man helt psykiskt rubbad vid sånna här tillfällen? Blir så trött på mig själv.
Såg nu i morse att jag dessutom formluerade mig jättekonstigt! Ska jag rätta till frågan nu i efterhand eller bara låssas som ingenting, han fattar ju ändå vad jag har skrivit.. gah!

Haha njut av det istället! Det är ju jätteskoj att bli lite fånig och förväntansfull. Och ja låt meddelandet vara, ändra inte .

 

[Jofta]

Haha njut av det istället! Det är ju jätteskoj att bli lite fånig och förväntansfull. Och ja låt meddelandet vara, ändra inte .

Önskar jag kunde njuta men det är fasen omöjligt. Hjärnan säger ju åt mig att lugna ner mig, att allt är bra osv men hjärtat kör sitt eget race! Som tur är lyckas jag hålla mig chill inför honom

 

[Voeux]

Okej just nu håller jag på och avlider! Matchade med en kille på Tinder för några veckor sedan. Vi är uppväxta i samma lilla by och har alltid gått i samma skolor osv. Han är två år äldre än mig och vi har aldrig haft samma umgänge men vi båda vet vem den andra är. Jag har alltid tyckt att han varit så där orimligt snygg. Så blev såklart glad över matchen.
Så i lördags var det dax för dejt. På hans initiativ kom han hem till mig och vi lagade middag tillsammans. Kvällen var jättebra och allt flöt på. Han sov kvar och vi hade sex. Dagen efter pussades vi lite innan han åkte.
Jag ville ganska snart höra av mig och tacka för kvällen men lyckades hålla band på mig och bara efter någon timme skrev han och tackade och gjorde en gubbe med pussmun och ett hjärta.
Nu i veckan har vi hörts lite mindre än innan vilket får mig att bli fundersam samtidigt som jag såklart är medveten om att man inte kan skriva till varandra hela dagarna!
Så igår kväll tänkte jag att det får väl bära eller brista så jag frågade om han vill ses igen men jag har inte fått något svar ännu. Jag vet att han kommer svara, han sov säkert när jag skrev och nu är han på jobbet.. Men vaaaarför blir man helt psykiskt rubbad vid sånna här tillfällen? Blir så trött på mig själv.
Såg nu i morse att jag dessutom formluerade mig jättekonstigt! Ska jag rätta till frågan nu i efterhand eller bara låssas som ingenting, han fattar ju ändå vad jag har skrivit.. gah!

Man blir skittöntig och allmänt ängslig med fjärilar i magen, oftast. Det hör till Ja, låt meddelandet vara.

 

[Twihard]

Känner igen mig så mycket i det du skriver. Hade en vän till mig som en gång sa att alla är inte menta att hitta någon, och jag har väll mer och mer insett att jag är en av de som är dömda till att alltid vara ensam. Är 27,har aldrig haft ett förhållande och det känns som att jag tydligen inte är värd nog att ta i med tång när det gäller annat än "ligga sen kasta". Min dröm är barn och gård, men det kommer nog aldrig att hända.

Exakt samma här! Inte ens rörd, inte fått känna på riktig kärlek. :/ Hade en vän som en kväll satt och tog snapchat bilder på mig åt massa killar och minsann skulle bevisa att det fanns NÅGON som kunde gilla mig.... Hon vägrade visa svaren och sa bara "mja mjo de tyckte du såg snäll ut". Som att jag inte fattade att de skrev att jag är ful. Min dröm kommer inte heller slå in, så jag har slutat drömma och lever i nuets måsten :/

 

[Twihard]

+ @Twihard

Nu är ju jag positivt inställd i grund och botten och anser dessutom att ni båda är väldigt unga fortfarande. Men jag vill heller inte vara den som är sådär hurtigt positiv för jag vet hur irriterande det är när man bara känner att nä.. det känns skit. Men, det jag vill flika in är att barn och gård eller hus är drömmar som går att uppnå även utan livspartner. Det är tuffare, absolut, men det finns många kvinnor i Sverige som skaffar barn på egen hand och det finns nätverk, stöd och vänskaper kring detta. Hus är dyrt men kanske behöver man inte bo helt ensam bara för att man inte har en kärlekspartner. Sen kanske man inte vill göra de här sakerna utan partner och det är ju en annan sak, men möjligheten finns och det kan ju vara skönt att luta sig tillbaks på i alla fall.

Jag och min bästa vän har samma känslor om livspartner. Vi kommer aldrig finna kärleken. Däremot vill inte hon ha barn. Men vi har alltid sagt att vi ska bo ihop i framtiden, för då är vi inte ensamma och hon tycker det är okej om jag själv skaffar barn. Hon blir ju typ moster. Men vet inte hur framtiden blir. Vill ju gärna ha en partner men vill inte bara ta första bästa. Det ska vara på riktigt med.

Tack alla för svar med. Inte begripit mig på hur jag citerar in flera svar på samma inlägg men tackar alla

 

[prallan]

Jag och min bästa vän har samma känslor om livspartner. Vi kommer aldrig finna kärleken. Däremot vill inte hon ha barn. Men vi har alltid sagt att vi ska bo ihop i framtiden, för då är vi inte ensamma och hon tycker det är okej om jag själv skaffar barn. Hon blir ju typ moster. Men vet inte hur framtiden blir. Vill ju gärna ha en partner men vill inte bara ta första bästa. Det ska vara på riktigt med.

Tack alla för svar med. Inte begripit mig på hur jag citerar in flera svar på samma inlägg men tackar alla

Jag vet inte hur länge till jag får ha min man pga sjukdom, men efter det så vill jag bo med en "tjejkompis"