Dejtandet fortsätter del 15

[Viva]

Oj men stackare Vad okänslig hon låter. Jag är ledsen för din hund!

Tack. Jag har svårt att förstå det själv ibland.

 

[parellikusken]

Jag har bra sjävförtroende och självkänsla.
Jag drar på de jag gillar, tänker inte på att de inte skulle gilla mig.
Är noga med att ha ärliga bilder, från fest, vardag och jobb, helkropp i klänning och en bakifrån där jag leder en häst.
Ser ingen anledning att sälja in mig själv med bara snyggbilder och filter.
Är även kopplad till min Instagram där det finns ganska många bilder, vissa snyggare än andra

Jag har inga snygg-bilder kanske, men ändå bilder som jag tycker själv att jag ser bra ut på. Är alltid osminkad i princip, så det är jag, men kanske bilder där jag ser smalare ut är jag egentligen är på.
Kanske faktiskt skulle göra att det kändes bättre om jag även visade någon bild från en mindre smickrande vinkel, en av de bilder jag har som jag inte är lika nöjd med.

Tack för inputen, satte igång lite tankar hos mig.

 

[Bison]

Förlåt, det hör egentligen inte till dejtingtråden men min mor och jag hade en "liten konfrontation" där jag förklarar att det hon säger gör mig väldigt ledsen (min ena hund är dödligt sjuk så jag är rätt ledsen till att börja med och hennes kritik gällde just min döende hund). Får till svar att hon "måste få säga vad hon tycker" och att "du säger ju ofta vad du tycker också och jag blir inte arg för det. Synd att vi inte kan prata med varande utan att jag ska tänka på att jag ev. säger något olämpligt".

Inte så mycket för att be om ursäkt som sagt.

Men så onödigt och okänsligt av henne. Förstår att du blir ledsen

 

[Viva]

Men så onödigt och okänsligt av henne. Förstår att du blir ledsen

Jag borde kanske vara van. Mina känslor har aldrig varit viktiga, alla försök att förmedla hur hennes kommentarer får mig att må har skjutits ner. Inser nu att det nog fuckat up mig mer än jag insett.

 

[durachiny]

Jag har inga snygg-bilder kanske, men ändå bilder som jag tycker själv att jag ser bra ut på. Är alltid osminkad i princip, så det är jag, men kanske bilder där jag ser smalare ut är jag egentligen är på.
Kanske faktiskt skulle göra att det kändes bättre om jag även visade någon bild från en mindre smickrande vinkel, en av de bilder jag har som jag inte är lika nöjd med.

Tack för inputen, satte igång lite tankar hos mig.

Jag tycker inte du ska tänka för mycket åt den andra personen utan svep som du själv vill för det är oavsett en helt ny upplevelse när det blir personligt möte jämfört med en tinderprofil och personlighet kommer vara det som spelar roll mer än något annat.

 

[Return_to_the_moon]

Det ska ju räcka med en gång, men tja...
Har du provat att vara extremt övertydlig och smått otrevlig? Ibland krävs ju tyvärr att man verkligen förolämpar den andra och i värsta fall hotar med rejäl käftsmäll eller liknande om den fortsätter

Får göra det om han försöker igen.

 

[Bison]

Jag borde kanske vara van. Mina känslor har aldrig varit viktiga, alla försök att förmedla hur hennes kommentarer får mig att må har skjutits ner. Inser nu att det nog fuckat up mig mer än jag insett.

Det förstår jag. Så jävla trist

 

[parellikusken]

Jag tycker inte du ska tänka för mycket åt den andra personen utan svep som du själv vill för det är oavsett en helt ny upplevelse när det blir personligt möte jämfört med en tinderprofil och personlighet kommer vara det som spelar roll mer än något annat.

Du har helt rätt i det. Får nog börja jobba bort min osäkerhet.

 

[Mirabilis]

Update; Just hemkommen från daten (åt middag på en pizza/pastarestaurang, riktigt gott! Jag propsade på att få betala och han gick med på det efter lite klädsamt protesterande) och jag är riktigt nöjd om man kan säga så.
Inte någon obekväm tystnad, han babblade nog mer än mig (vilket faktiskt var skönt med tanke på att jag brukar vara den som babblar på i 180), visade på gott självförtroende och verkade inte vara rädd att säga vad han tyckte utan att vara dryg.

Han skrev ju visserligen till mig på Instagram först, men det var inte där han hittade mig först, vilket han inte var rädd för att berätta. Nä han hade sett mig på Tinder, tyvärr inte fått någon match (höhö) men sa att han tyckte att jag verkade så intressant med mitt jobb som fysioterapeut och att jag var så söt att han var tvungen att snoka reda på mig genom vår gemensamma vän. Vågat drag - jag hade mycket väl lika gärna kunnat tycka att det var too much, men den här gången föll det ju väl ut.

Nä honom träffar jag gärna igen, där kan vi säga att det klickade helt klart!

 

[enough]

Lite uppdatering från mig då:
Två träffar inplanerade nästa vecka. En förstadejt med Skägget på ons. Jag har inte skyhöga förväntningar men är väldigt nyfiken på honom och känner utifrån vårt skrivande senaste två veckorna att jag redan gillar honom. Blir lite pirrig av att kolla på hans bild. Sen har man såklart ingen aning om hur det kommer att kännas när vi väl ses.
Bestämde precis med Konstnärskillen att ses i helgen, käka, se på film, ligga. Är en vecka nu sen vi sågs sist. Och där har jag ju känt mig rätt sval, men jag har gillat den kontakt vi haft på messenger och nu när jag börjar tänka på att träffas igen ser jag väldigt mycket fram emot det, och blir lite förvirrad igen över vad jag egentligen känner. Hade tänkt att det är väl dags att klargöra vår deal så det inte blir några missförstånd, särskilt som jag är igång med att träffa fler (eller ja, en till då). Vi får nog snacka lite om det på lör i alla fall.

I övrigt är jag lite trött på Tinder. En del av er tycker det är trist att inte bo i en storstadsregion. Jag gör det, har inställd radie på 10 mil, och åldersspann 6 år uppåt och neråt, men jag sveper ändå slut på folk jättefort, och det kommer mest tillbaka samma gamla vänsterswipar hela tiden, börjar kunna dem utantill. Nåt är det med Tinder som inte funkar som det borde, måste ju vara hur många som helst som aldrig dyker upp i mitt flöde. Vet t.ex. flera killkompisar som har tinder men som jag aldrig sett röken av. Förmodligen vill Tinder att jag ska lessna och testa en betalversion.
Men jo, det ramlar in nån match då och då. Många kåta yngre män som blir helt nippriga och galna om jag råkar säga att jag inte bara är ute efter långsiktigt seriöst. De börjar bombardera med meddelanden utan att invänta svar, tills jag unmatchar dem. Kvarstår en som inte gör på det viset utan ligger lågt, och det ger honom en chans såklart. Men jag vill ligga med konstnärskillen och har inte tid med fler just nu.
Sen har vi dom som verkar seriösa men inte går att föra en konversation med. Man skriver själv utförligt, frågar saker, får bara korta svar tillbaka och inga frågor. Trots att det är dom själva som startat konversationen, så intresserade bör dom ju vara. Jag tröttnar i alla fall direkt där! Kan dessa nånsin få nåt napp, undrar jag. Och om man ändå skulle ge dom chansen och träffas, finns det nån chans att dom är trevliga att hänga med? Nån som provat?

 

[ptr]

Jag försökte att inte involvera mina föräldrar i mitt liv över huvud taget.

Tänkte på det.
Som tonåring hade jag det lite speciellt med min morsa som inte var frisk vilket gjorde att jag helt enkelt inte vågade komma tjejer för nära. Var faktiskt på den nivån att jag inte umgicks med vänner hemma eller ens talade i telefon när hon var hemma. Samtidigt som hon nog ville jag skulle "vara som andra ungdomar så var hon omåttligt nyfiken och vill gärna styra och ställa över vem det "var lämpligt" att bli intresserad av. Men mest skulle jag nog vara kvar som tioåring eller nåt.
Detta hämmar mig även idag, även om medvetenheten gör det lite lättare att hantera.
Men så skulle man då träffa en tjej, på så att säga på riktigt. Inga föräldrar inblandade där inte. Nåja vi går promenad och lyckas möta hennes föräldrar så det blir givetvis kaffe. Jättetrevliga föräldrar.
På det viset har det fortsatt på ett eller annat sätt - och jag som gärna vill hålla det lite på min kant. Fast numer är det väl inte pinsamt längre. Men det ger till det är en bra tjej om man ska äta ihop med den enes eller den andres föräldrar på första eller andra gången man ses!

 

[enough]

Jag har insett att jag på tinder inte bara swipar utefter vad jag tycker om den personen, utan också utefter hur jag tror att den personen tycker om mig. Det vill säga, om det är en tjej som verkar vara intressant och rolig, men också är sjukt normsnygg, så tror jag att hon ändå inte kommer gilla mig så swipar "nej tack" på henne. Tänker att jag inte är tillräckligt snygg för henne.
Låter alltså inte henne göra den bedömningen själv, utan istället väljer jag bort mig själv så hon inte kan få chansen att göra det.
Japp, min självkänsla är kass.
Är rädd att hon ska swipa "ja tack" på mig för att hon tycker jag verkar vara spännande samt tycka om mina bilder, och sedan träffas vi och hon blir besviken för att bilderna råkade vara bättre än verkligheten. (jag visar bra bilder på mig, inte de dåliga liksom)

Hur tänker ni andra kring det?
Swipar ni enbart utefter eran bedömning, eller lägger ni in en bedömning av er själva i relation till den andra personen också?
Och anser ni själva att ni har en bra självkänsla?

Kan känna igen mig lite i det där, att jag sveper vänster på dem som ligger långt över min liga... Men då är det nog också så att de inte heller är riktigt min typ. Ser jag en som ser riktigt skön ut med bra presentation och dessutom skitsnygg är det klart det blir en höger. Men ofta när jag får nån match som är riktigt snygg tror jag inte på det utan tänker "typiskt en sån som kommer unmatcha mig inom en minut" och jag har oftast haft rätt.

 

[ptr]

Jag borde kanske vara van. Mina känslor har aldrig varit viktiga, alla försök att förmedla hur hennes kommentarer får mig att må har skjutits ner. Inser nu att det nog fuckat up mig mer än jag insett.

Så länge du inte vänjer dig så är det ett friskhetstecken! Kram

 

[Hero]

I övrigt är jag lite trött på Tinder. En del av er tycker det är trist att inte bo i en storstadsregion. Jag gör det, har inställd radie på 10 mil, och åldersspann 6 år uppåt och neråt, men jag sveper ändå slut på folk jättefort, och det kommer mest tillbaka samma gamla vänsterswipar hela tiden, börjar kunna dem utantill. Nåt är det med Tinder som inte funkar som det borde, måste ju vara hur många som helst som aldrig dyker upp i mitt flöde. Vet t.ex. flera killkompisar som har tinder men som jag aldrig sett röken av. Förmodligen vill Tinder att jag ska lessna och testa en betalversion.

Tinder har en Score som påverker din synlighet för när, vem och vilka du visas för.
https://www.swipehelper.com/2016/11/16/tinder-algorithm/

Sen är jag i samma båt, fast jag har min radie inställd på 160 km så kan jag bara swipa på 10-20 om dagen. Det är lite surt.

Men i ditt fall kanske en omstart vore lämpligt om du inte har provat det ? Då får du en 2-dagars boost vilket inte är helt fel .

 

[Zinfernia]

Jag har inga snygg-bilder kanske, men ändå bilder som jag tycker själv att jag ser bra ut på. Är alltid osminkad i princip, så det är jag, men kanske bilder där jag ser smalare ut är jag egentligen är på.
Kanske faktiskt skulle göra att det kändes bättre om jag även visade någon bild från en mindre smickrande vinkel, en av de bilder jag har som jag inte är lika nöjd med.

Tack för inputen, satte igång lite tankar hos mig.

Jag är kaxig nog att tänka att bilderna på mig bara är en parentes. Jag förlitar mig på att männen kommer att gilla mitt glada sätt, mitt driv, min humor och allt annat som inte syns på en bild. Bilder i all ära men själv skulle jag aldrig skriva till någon vrålsnygg kille som inte skrivit ett ord på sin presentation, det blir bara så himla platt och jag hoppas att männen som skriver till mig känner samma.

 

[Hero]

Han skrev ju visserligen till mig på Instagram först, men det var inte där han hittade mig först, vilket han inte var rädd för att berätta. Nä han hade sett mig på Tinder, tyvärr inte fått någon match (höhö) men sa att han tyckte att jag verkade så intressant med mitt jobb som fysioterapeut och att jag var så söt att han var tvungen att snoka reda på mig genom vår gemensamma vän. Vågat drag - jag hade mycket väl lika gärna kunnat tycka att det var too much, men den här gången föll det ju väl ut.

Nä honom träffar jag gärna igen, där kan vi säga att det klickade helt klart!

Bara nyfiken. Varför vart det ingen höger swipe på honom på Tinder och varför bestämde du dig för att svara honom på Instagram ?

 

[Red_Chili]

Jag har insett att jag på tinder inte bara swipar utefter vad jag tycker om den personen, utan också utefter hur jag tror att den personen tycker om mig. Det vill säga, om det är en tjej som verkar vara intressant och rolig, men också är sjukt normsnygg, så tror jag att hon ändå inte kommer gilla mig så swipar "nej tack" på henne. Tänker att jag inte är tillräckligt snygg för henne.
Låter alltså inte henne göra den bedömningen själv, utan istället väljer jag bort mig själv så hon inte kan få chansen att göra det.
Japp, min självkänsla är kass.
Är rädd att hon ska swipa "ja tack" på mig för att hon tycker jag verkar vara spännande samt tycka om mina bilder, och sedan träffas vi och hon blir besviken för att bilderna råkade vara bättre än verkligheten. (jag visar bra bilder på mig, inte de dåliga liksom)

Hur tänker ni andra kring det?
Swipar ni enbart utefter eran bedömning, eller lägger ni in en bedömning av er själva i relation till den andra personen också?
Och anser ni själva att ni har en bra självkänsla?

Jag sveper höger även om jag gissar att den andra inte kommer gilla mig. Råkar personen svepa höger ändå, så tja, då kan det ju bli kul ändå. Ett ex sa förut till mig just att jag skulle låta honom avgöra vad han tyckte om mig, inte bestämma åt honom, han var faktiskt vuxen nog att själv fatta beslut kring sådant Jag har det i bakhuvudet hela tiden.

På tinder försöker jag ha ärliga men inte fula bilder Alltså, jag är noga med att ha bra skärpa i bilderna, helt ok ljus och bakgrund osv för att på så sätt ge ett bra intryck. Tydliga bilder och tydlig presentation.

Han som jag chattar mycket med nu (som borde få något smeknamn här i tråden...) var jag skeptisk till, hade trott att vi var extremt olika om jag bara sett bilder, men presentationen verkade trevlig och han framstår som ännu trevligare i chatten. Känns lätt att diskutera allt möjligt med och jag hoppas att vi snart lyckas få till någon träff där

 

[athena_arabians]

Förlåt, det hör egentligen inte till dejtingtråden men min mor och jag hade en "liten konfrontation" där jag förklarar att det hon säger gör mig väldigt ledsen (min ena hund är dödligt sjuk så jag är rätt ledsen till att börja med och hennes kritik gällde just min döende hund). Får till svar att hon "måste få säga vad hon tycker" och att "du säger ju ofta vad du tycker också och jag blir inte arg för det. Synd att vi inte kan prata med varande utan att jag ska tänka på att jag ev. säger något olämpligt".

Inte så mycket för att be om ursäkt som sagt.

Man behöver inte umgås bara för att man är släkt. Jag försöker undvika min blodssläkt så gott jag kan, med varierande resultat. De är noll och intet för mig med tanke på hur de behandlat mig.

 

[Hero]

Jag är kaxig nog att tänka att bilderna på mig bara är en parentes. Jag förlitar mig på att männen kommer att gilla mitt glada sätt, mitt driv, min humor och allt annat som inte syns på en bild. Bilder i all ära men själv skulle jag aldrig skriva till någon vrålsnygg kille som inte skrivit ett ord på sin presentation, det blir bara så himla platt och jag hoppas att männen som skriver till mig känner samma.

På tinder är bilderna ganska avgörande, även om presentationen inte är helt oväsentlig så är det bilderna man ser först.

 

[Zinfernia]

Har för övrigt haft världens tråkigaste dejt ikväll.

Till att börja med är jag ett pucko. Jag hade alldeles glömt att jag redan hade bjudit hit en kille som jag pratat med lite innan. Jag glömde totalt bort honom när jag började prata med en annan kille tidigare på förmiddagen idag, och det slutade med att jag bjöd hit honom också. Som tur var skrev sedan den första killen och frågade om vi kunde boka om kvällens träff, hade varit lagom roligt om båda hade dykt upp här samtidigt

I alla fall, jag skrev en del med kille nummer 2 under dagen och när jag inte orkade chatta längre frågade jag om han var sugen på att komma över och han tackade ja. Han verkade rätt kul när vi chattade men han visade sig vara världens tråkigaste människa. Han började i princip varje mening med: "-Jag gillar inte....." så efter den här kvällen vet jag en massa saker han inte gillar men jag kan inte komma på en enda grej han sa att han tyckte om.

Han verkar dock vara väldigt nöjd med kvällen. Efter att han gått skickade han ett sms: "Tack så mycket för ikväll. Ska vi ses imorgon? "
Nej lilla gubben, det ska vi inte.