Å vad jag känner igen mig i den här meningen!Men eftersom alla andra i familjen, förutom min syster, blir upphetsade, oroade och ledsna över tanken på att jag ska fira jul ensam, så blir det ljugande i år också.
Det har tagit mig fem år att försöka förklara för syrran att jag VILL fira jul ensam. Jag bor ensam och jag trivs bra med det, men för henne har det inte gått in i skallen att någon vill vara ensam på jul. Enligt henne så är det synd om den som själv och hon får ingen rolig jul om hon inte vet att alla är med.
I år har polletten äntligen trillat ner för henne! Men det har tagit över fem år och för att bevara familjefriden så har jag alltid firat julen där uppe eftersom jag inte kommit på ngn riktigt bra lögn (men för två år sedan så stannade jag hemma vilket var en fantastisk jul) och i år behöver jag inte ljuga längre.