Dålig relation med syskon/familj?

[torsdag]

Är det fler som har dålig relation med sina syskon/ familj? alla verkar vara bästa kompisar och allt är så himla gulligt?

Jag och min syster pratar inte längre med varandra av diverse anledningar och jag mår bäst så. Vi kan bara inte umgås. Det är bråk jämt och hon äter upp min energi, Men samtidigt gör det mig så ledsen och ingen annan verkar ha det så.

Vår familj är rörig överlag, inte så mycket släkt och de få som finns har de andra i min familj lyckats bli ovänner med så vi pratar knappt heller... Och vår familj är rörig, det är mycket bråk och vi umgås rätt sällan. Är det fler som har det såhär? Jag är singel och fasar över att sitta ensam över jul och nyår :/

 

[purity_666]

Jag och min syster är inte direkt bästisar. Vi ses enbart på jul och födelsedagar. Vi pratar inte alls däremellan.
Vi är väl inte direkt ovänner, vi är bara väldigt olika så vi har liksom inget att prata om. Det händer att vi kontaktar varandra för att be om en tjänst eller så och det är inga problem. Vi bor 10 mil ifrån varandra.

Mina föräldrar är däremot fantastiska. Jag har inte så stor släkt i Sverige men vi funkar ihop.

Jag är singel och utan barn och kan ibland fundera hur familjen/släkten kommer fungera den dagen då mina föräldrar inte finns längre. Kommer jag få fira jul själv osv..

 

[strawberrysylt]

@torsdag Jag håller inte med om att alla andra familjer är bara gulligull. Jag tycker att om man bara skrapar lite på ytan så finns det lite allt möjligt under där i många familjer.

För att ta mig själv då; jag och min syster har inte pratat med varann på typ... 21 år? eller nåt sånt. Visst hade jag velat att det varit annorlunda, men det kommer aldrig att hända. Min andra familj har jag dock bra kontakt med.

På tal om jul, brukar det inte vara några här på buke som firar själva? Så kan man ha nån jultråd pågående iaf? =) Kanske kan hjälpa upp det lite iaf?

//r

 

[Lena Furberg]

@torsdag Jag håller inte med om att alla andra familjer är bara gulligull. Jag tycker att om man bara skrapar lite på ytan så finns det lite allt möjligt under där i många familjer.

För att ta mig själv då; jag och min syster har inte pratat med varann på typ... 21 år? eller nåt sånt. Visst hade jag velat att det varit annorlunda, men det kommer aldrig att hända. Min andra familj har jag dock bra kontakt med.

På tal om jul, brukar det inte vara några här på buke som firar själva? Så kan man ha nån jultråd pågående iaf? =) Kanske kan hjälpa upp det lite iaf?

//r

Vilken underbar ide´! En Jultråd för alla de (som jag tror är många) som tillbringar julen solokvist hemma. Den kunde bli galet rolig - och underbar och viktig!

 

[strawberrysylt]

@Lena Furberg Tack =). Jag trodde som sagt det brukade vara nån sån igång? Fast har nog aldrig skrivit i nån sån tråd själv iofs, vet att att jag jobbat ett par jular iaf. Ibland har vi firat med familjen på julafton också, men ibland någon annan dag istället.

//r

 

[Bison]

Jag har knappt någon familj alls, två bröder och en morbror.
Har ingen jättebra relation med min äldsta bror. Kommer inte fira jul med min släkt, det är tusen ungar och ett jävla liv. Jag vill ha lugn och ro inte få huvudvärk och äta mat jag egentligen inte tycker om bara för att det ska vara så.

Jobbar julen, hade inte planerat att göra något annat men så bestämde jag med en kompis att hon kommer hit på julaftonskvällen så lagar vi mat och ser på film.

 

[Magiana]

Jag sa upp kontakten med pappa när jag var 13 år. Min relation med mamma och mina syskon är ganska ansträngd efter förra årets kaos. Jag har svårt att prata med dem ö.h.t. Det känns inte som om jag har någon familj kvar.

Jag har suttit ensam ett flertal jular och det har känts okej. I år vill jag inte ha jul. Helst skulle jag vilja resa bort men vet inte vart.

 

[athena_arabians]

Jag har firat jul ensam sedan pappa dog. Kontakten med släkten på mammas sida har minskat rejält för jag har ledsnat på att jag förväntas ställa upp mer än jag får hjälp (nu säger jag verkligen inte att de inte hjälpt mig men det har blivit en förskjutning de senaste åren som jag inte pallar med).

Jag har skapat mina egna traditioner som jag är fullt nöjd med och har ingen önskan att delta i särbons familjs firande även om jag är välkommen där. Det är för mycket ungar där Kan tillägga att mina traditioner är inte direkt många, jag äter den julmat jag tycker är god, hälsar på pappa i minneslunden och gör absolut inget vettigt (dvs jobb är absolut förbjudet).

Beroende på jobb vet jag inte var jag kommer att vara på jul men är jag hemma är det bara att titta in

 

[ameo]

Är det fler som har dålig relation med sina syskon/ familj? alla verkar vara bästa kompisar och allt är så himla gulligt?

Jag och min syster pratar inte längre med varandra av diverse anledningar och jag mår bäst så. Vi kan bara inte umgås. Det är bråk jämt och hon äter upp min energi, Men samtidigt gör det mig så ledsen och ingen annan verkar ha det så.

Vår familj är rörig överlag, inte så mycket släkt och de få som finns har de andra i min familj lyckats bli ovänner med så vi pratar knappt heller... Och vår familj är rörig, det är mycket bråk och vi umgås rätt sällan. Är det fler som har det såhär? Jag är singel och fasar över att sitta ensam över jul och nyår :/

Jag har länge hävdat att blod inte alls behöver vara tjockare än vatten.
Självklart kan man ha en dålig relation med folk, även om man råkar ha släktband!
Båda mina föräldrar är bortgångna numera, sedan 21 respektive 5 år, men relationen med dem var väldigt varierande innan de gick bort. Särskilt relationen med min far - som tappade intresset för mig när min lillebror föddes, så att han äntligen fick sin son... Jodå, det är helt sant!
Och min mor och jag kom bara överens periodvis. (och i hennes syskonskara fanns en hel del motsättningar, nu är dock bara 2 av ursprungligen 6 syskon kvar i livet - och de har inte haft någon kontakt alls sedan de tömde boet efter mormor, för bortåt 20 år sedan)
Min bror är nästan 6 år yngre än jag och det enda vi har gemensamt är föräldrarna... Vi har väl inget emot varandra, men vi känner inte varandra och har liksom ingen glädje av att hålla kontakt med varandra.
Man ska umgås med personer som man mår bra ihop med, oavsett om det r släktingar eller inte!!
Försök hitta några vänner att dela jul och nyår med!

 

[Ramona]

Jag är singel och fasar över att sitta ensam över jul och nyår :/

Jag förstår inte varför det skulle vara värre att sitta själv på jul än det är vilken söndag som helst. Skillnaden mellan jul och en vanlig söndag är att på jul är det massor med bra saker på tv så man behöver inte ha tråkigt för att man är själv.

Min familj är synnerligen spridd efter att farmor dog och sen dess firar vi inte jul ihop. Det har varit helt okej för mig i alla år för då har jag kunnat fira jul med min sambos familj utan att min familj dragit i mig. Men nu är jag singel och förra året spenderade jag jul med en av mina bästa vänner. Jag var inbjuden på mängder med julfiranden dessutom för det är liksom som att andra människor mår dåligt av att veta att någon sitter själv på jul. Hur det nu är värre att sitta själv på jul än på en vanlig onsdag. Själv som själv. I år jobbar jag, annars hade jag kanske hängt med päronen till Kanarieöarna eller brorsan och hans man till Israel. Men just nu behöver jag storhelgstillägget så jag jobbar glatt.

Men i ärlighetens namn, det är inte värre att sitta själv på jul än det är på vilken annan dag som helst. Om du inte vill spendera nyår själv så dra ihop någon typ av firande med dina vänner. Skapa nya traditioner!

 

[ameo]

Men i ärlighetens namn, det är inte värre att sitta själv på jul än det är på vilken annan dag som helst. Om du inte vill spendera nyår själv så dra ihop någon typ av firande med dina vänner. Skapa nya traditioner!

Om ensamheten är påtvingad, så blir den ännu tydligare just på jul, när alla andra umgås med nära och kära.
De flesta andra helger är det lättare att hitta vänner att umgås med, men just på julen är det ofta så att "alla andra är upptagna".

Och till TS, eftersom jag tyckte att du skulle försöka hitta någon vän att umgås med över jul och nyår.
Har du facebook? Lägg ut en trevare där om att du söker sällskap för "alternativt julfirande".

 

[Sonic76]

1 kg godis pyjamas och gos med katten och en massa film är min jul

 

[Elisha]

Jag har ingen superbra relation med min syster. Vi umgås på familjetillställningar, när nåt av alla barn fyller år, på jul etc men inte mer än så och inte på något personligare plan. Vi är helt olika varandra och hon kan inte acceptera min livsstil, så vi håller sams men inte mer än så.

 

[Lena Furberg]

För mig är julen en barndomens högtid, som jag firar för att jag har barn. Ok, jag är lite juloman också, men gillar mest stämningen, dofterna, allt det vackra. Oberoende av julaftonen. Vore jag ensamstående skulle jag lätt vara själv på julafton, faktiskt, eller resa iväg till nåt varmt ställe över jul och nyår!

 

[SaraXX]

Vilken underbar ide´! En Jultråd för alla de (som jag tror är många) som tillbringar julen solokvist hemma. Den kunde bli galet rolig - och underbar och viktig!

Jag är med!
Första julen utan barn. Om det är nån som vill fika i Jönköping på julafton eller ta lite aw den 23 så kan det också vara intressant.

 

[Raderad medlem 68338]

Jag är singel och utan barn och kan ibland fundera hur familjen/släkten kommer fungera den dagen då mina föräldrar inte finns längre. Kommer jag få fira jul själv osv..

Fast... är det så farligt? Julafton är ju bara en dag om året liksom? Måste ju vara bättre att sitta hemma i soffan och glo på tv än att tvångsmässigt umgås med släkt man inte går ihop med tänker jag!

 

[purity_666]

Fast... är det så farligt? Julafton är ju bara en dag om året liksom? Måste ju vara bättre att sitta hemma i soffan och glo på tv än att tvångsmässigt umgås med släkt man inte går ihop med tänker jag!

Jag tänker inte bara julafton, utan mer allt annat. Föräldrarna är de som ser till att vi ses, de som håller ihop allt. Så när de försvinner, kommer vi alls ha en familj då eller blir jag ensam? Även om jag inte har något gemensamt med syrran så är det ju skönt att ingå i en gemenskap.

Ses vi kusiner så är det för att mamma bjudit in alla. Kusinerna, eller morbror, bjuder aldrig in på något. Mamma är den som gör allt. Hela pappas släkt bor i Finland.

 

[Lipperta]

Bara för att man är släkt behöver man inte tycka om varandra. Vissa går ihop och andra inte,personkemi och allt det där.

Jag har sagt upp bekantskapet med min pappa, kusinerna träffar jag bara när jag ¨måste¨.
Syskon har jag inte dock halvsyskon som jag endast bott tillsammans med ett litet tag när jag var barn, de är väl trevliga men inte mer än så. Vi träffas påmiddagar men inte annars.

Jag avskyr egentligen att ha släkt,träffa människor bara för att vi är släkt,nej jag fattar inte.

 

[Hoarfrost]

Alla familjer är definitivt inte gullgull. Släkten på mammas sida har varit katastrof från början och man bara bråkar och sårar varandra så fort man träffas, ibland har det hänt att man lyckats tassa runt varandra utan att man startar onödiga bråk. Ändå väljer de att träffas. Mig pratar man överhuvudtaget inte med, jag sitter mest ensam och tyst och tuggar på en kaka typ - och ser på när diskussionerna eskalerar till bråk och man säger skitdumma saker som gör andra ledsna.
För två jular sedan fick jag nog när mamma fick massa skit slängd över sig och hon blev ledsen och arg. Jag förklarade för alla att jag lämnar mitt hem nu och när jag kommer tillbaka om 20 minuter vill jag inte att en enda skall vara kvar. Sedan dess har jag inte umgåtts alls med den släkten, förutom någon enstaka 50 års fika, men då stannar jag inte länge - och det är på mina villkor.

Mycket skönare såhär, det är så onödigt energikrävande att tro att man måste hålla ihop och att ha en klump i magen inför tillställningar som sker tillsammans med släkten.

 

[tanten]

Växte upp i en dysfunktionell familj, gifte mig med en man vars mor avskydde mig. Så familjejular har inte varit min grej.
Firat en del med kompisar genom åren.

Eftersom jag knappt har någon släkt i livet så finns det få att fira med. Har en avkomma man hen är ingen julfirare av mått heller - arvssynden spökar. Så julen är en tid av stilla kontemplation, ensam till största delen men med en liten lunch ihop med avkomman. Kanske en shoppingvända till nån större stad. I övrigt bara lugn och frid.
En flaska cognac och lite vin och god mat.

Saknar inte att behöva flänga till släktingar