Cola till barn?

[Hiddeous]

Sv: Cola till barn?

Med tanke på hur explosivt snabbt svenska barn blir feta säger jag utan att blinka att föräldrar knappt anstränger sig för att påverka sina barns hälsa eller reglera denna märkliga ökning av ursäkten "förhöjd aptit" bland barn.

Nu var detta med aptitstörning inget som kom från någon orkeslös, fet, ignorant och slö förälder, utan professor Claude Marcus vid huddinge univ.sjh.

Sedan finns det självklart barn som får felaktig kost, men det är inte alls hela sanningen. Den behandling av feta barn som numera är standard i England går ut på att få barnen att äta långsammare och ändra "ätmönster". Inte att styra VAD barnen äter. Det är också den mest framgångsrika behandlingsmetoden.

Jag tror för övrigt att smala barn kan vara mer problematiska att "utfodra" än överviktiga, eftersom föräldrarna är oroliga över vikten och gärna sticker till dem godsaker för att inte BVC ska slå larm.

 

[No1]

Sv: Cola till barn?

Nu var detta med aptitstörning inget som kom från någon orkeslös, fet, ignorant och slö förälder, utan professor Claude Marcus vid huddinge univ.sjh.

Sedan finns det självklart barn som får felaktig kost, men det är inte alls hela sanningen. Den behandling av feta barn som numera är standard i England går ut på att få barnen att äta långsammare och ändra "ätmönster". Inte att styra VAD barnen äter. Det är också den mest framgångsrika behandlingsmetoden.

Jag tror för övrigt att smala barn kan vara mer problematiska att "utfodra" än överviktiga, eftersom föräldrarna är oroliga över vikten och gärna sticker till dem godsaker för att inte BVC ska slå larm.

Jag skrev den märkliga ökningen av ursäkten.
Det har alltid och kommer alltid finnas barn och vuxna som ligger högre/lägre i aptit, det handlar om att lära sig hantera/anpassa sig efter det faktum.
Iom utvecklingen i våra livsmedelshyllor och livsmönster får/bör/ska man vara lite företagsam och alert.


Hur man ska äta dvs hastighet, hur många gånger man ska tugga innan man sväljer, när och hur man ska dricka osv tillhör vanlig bordskunskap som borde tillhöra abc för en förälder i utbildning av sitt barn - inte något som skall behövas tas upp i ett program för feta barn.

Sedan handlar det givetvis i väldigt stor utsträckning om VAD man ger barn att äta. Den som inte vill kännas vid detta har mycket kvar att läsa och praktisera.

Mullig/överviktig/fet = du äter fel och rör dig för lite.
Enkelt.

 

[Hiddeous]

Sv: Cola till barn?

Hur man ska äta dvs hastighet, hur många gånger man ska tugga innan man sväljer, när och hur man ska dricka osv tillhör vanlig bordskunskap som borde tillhöra abc för en förälder i utbildning av sitt barn - inte något som skall behövas tas upp i ett program för feta barn.

Reality check, please! Vem i detta land får "utbildning" i hur fort de ska äta och hur många tuggor de ska tugga? Jag har då aldrig fått det! Min kropp reglerar det där alldeles utmärkt själv - det är så det ska vara. Men hos vissa barn och vuxna har den reflexen satts ur spel. Då får man träna med en maskin, tills man lär sig. Det är ingenting som föräldrar förväntas kunna eller kunna lära ut, det görs på kliniker med utbildad personal.

Jag undrar verkligen vem du är som påstår att det är enkelt - hur många barn har du uppfostrat?

 

[Hiddeous]

Sv: Cola till barn?

Det har alltid och kommer alltid finnas barn och vuxna som ligger högre/lägre i aptit, det handlar om att lära sig hantera/anpassa sig efter det faktum.

Jaha - kan du kanske exemplifiera hur?

 

[Petruska]

Sv: Cola till barn?

Med tanke på hur explosivt snabbt svenska barn blir feta säger jag utan att blinka att föräldrar knappt anstränger sig för att påverka sina barns hälsa eller reglera denna märkliga ökning av ursäkten "förhöjd aptit" bland barn.

Har du kollat upp det där överhuvudtaget? Jag minns att det häromåret presenterades rapporter om att ökningen av antalet överviktiga barn hade stannat av. Ändå hävdar du med bestämdhet att ökningen av antalet överviktiga barn går rasande snabbt.

Jag undrar också hur du vet att föräldrarna till överviktiga barn inte bryr sig?

Enligt statistik är ca 17% av barnen i Sverige överviktiga, men du menar att ett fåtal föräldrar lyckas hålla sina barn normalviktiga?

 

[No1]

Sv: Cola till barn?

Har du kollat upp det där överhuvudtaget? Jag minns att det häromåret presenterades rapporter om att ökningen av antalet överviktiga barn hade stannat av. Ändå hävdar du med bestämdhet att ökningen av antalet överviktiga barn går rasande snabbt.

Jag undrar också hur du vet att föräldrarna till överviktiga barn inte bryr sig?

Enligt statistik är ca 17% av barnen i Sverige överviktiga, men du menar att ett fåtal föräldrar lyckas hålla sina barn normalviktiga?

Fel uttryckt, alldeles för få.
Ja, jag har med intresse följt utvecklingen och rapporteringen under de senaste tio åren.

Titta på hur det såg ut för 30år sedan och studera sedan det senaste decenniets utveckling - för mig är det explosivt.
Om det på ett år eller två skulle ha avstannat så tar jag det med en nypa salt. Det kommer sätta igång igen.

17% nästan var femte unge är överviktig - det är helt sjukt. Enormt. Skrämmande. Värre kommer det bli.

http://www.doktorn.com/artikel/barnfetma-en-tickande-hälsobomb

 

[No1]

Sv: Cola till barn?

Reality check, please! Vem i detta land får "utbildning" i hur fort de ska äta och hur många tuggor de ska tugga? Jag har då aldrig fått det! Min kropp reglerar det där alldeles utmärkt själv - det är så det ska vara. Men hos vissa barn och vuxna har den reflexen satts ur spel. Då får man träna med en maskin, tills man lär sig. Det är ingenting som föräldrar förväntas kunna eller kunna lära ut, det görs på kliniker med utbildad personal.

Jag undrar verkligen vem du är som påstår att det är enkelt - hur många barn har du uppfostrat?

Jaha - kan du kanske exemplifiera hur?

Jag kommer från en familj där detta ses som ren grundkunskap, allmänbildning. Men vi fick även lära oss detta i skolan.
Varför man inte ska slänga i sig mat, hur man ska äta, att man inte behöver ta om. Vi fick även lära oss hur och varför man borstar tänderna samt hur länge man ska borsta dem som riktlinje + mycket mycket mer självklarheter.

Många barn har en tendens att bli ivriga, där behövs en förälder som är lite alert. Släng inte i dig maten, det tar tid att känna mättnadskänsla, tugga långsamt, glöm inte att dricka osv


En individ som är hungrigt och suget - större betydelse av att dricka vatten, större andel grönsaker, äta fler små måltider för att hålla blodsockret i schack.
Något annat är sysselsättning. Sysselsättning och träning är bland de bästa metoder när det gäller att kontrollera och avleda fokus på mat/sug.

Finns inte onyttig mat hemma så kan det heller inte ätas och grönsaker introducerar man så tidigt att det inte blir möjligt att välja bort.

Till syvende och sist kommer man långt på att både mot sig själv och barn vara konsekvent och säga nej också - utan att riskera svält/inte få i sig all behövlig näring.

 

[Hiddeous]

Sv: Cola till barn?

Jag kommer från en familj där detta ses som ren grundkunskap, allmänbildning. Men vi fick även lära oss detta i skolan.
Varför man inte ska slänga i sig mat, hur man ska äta, att man inte behöver ta om. Vi fick även lära oss hur och varför man borstar tänderna samt hur länge man ska borsta dem som riktlinje + mycket mycket mer självklarheter.

Många barn har en tendens att bli ivriga, där behövs en förälder som är lite alert. Släng inte i dig maten, det tar tid att känna mättnadskänsla, tugga långsamt, glöm inte att dricka osv


En individ som är hungrigt och suget - större betydelse av att dricka vatten, större andel grönsaker, äta fler små måltider för att hålla blodsockret i schack.
Något annat är sysselsättning. Sysselsättning och träning är bland de bästa metoder när det gäller att kontrollera och avleda fokus på mat/sug.

Det du beskriver låter som vad vi allmänt kallar bordsskick och om dina föräldrar hade samma inställning som du till överviktiga människor och människor över huvud taget borgar det ju snarar för problem åt andra hållet.

Den forskning som finns i dag fanns heller inte när du var ung, vågar jag påstå, så dessa 'självklarheter' är ganska nypåfunna.

 

[No1]

Sv: Cola till barn?

Det du beskriver låter som vad vi allmänt kallar bordsskick och om dina föräldrar hade samma inställning som du till överviktiga människor och människor över huvud taget borgar det ju snarar för problem åt andra hållet.

Det var du som kallade det utbildning men det är ju bra, då är vi överens. Vardagliga självklarheter.

Den forskning som finns i dag fanns heller inte när du var ung, vågar jag påstå, så dessa 'självklarheter' är ganska nypåfunna.

Två verktyg räcker:
Vikt och längdkurvorna har många decennier på nacken och de talar sitt tydliga språk. Vi blir allt fetare och det börjar för allt fler, tragiskt nog, redan i 2-3 års åldern då det sk babyhullet ska försvinna men får reviderad etikett dvs överviktsetiketten.

När man diskuterar anledningen kan man välja att göra det lätt eller svårt för sig.
Vi har ändrat livsstil, vi äter fel och rör oss mindre. Överskott på energi ger fett.
Det sorgliga när det gäller barns viktutveckling så är det att de i hög grad saknar inkomst och förmåga att måltidsplanera eller handla det som skall ätas, de serveras vad som bjuds och finns tillgängligt.
Det är även i liten utsträckning de själva kan påverka sitt aktivitetetsuttag dvs om de ska vara ute och klättra i träd eller introduceras för olika idrotter på sin fritid.
De har heller ingen inkomst för att köpa multimedia och de bestämmer heller inte själva om de ska spendera flera timmar per vecka med passiv tekniksaktivitet.

 

[Hiddeous]

Sv: Cola till barn?

Det var du som kallade det utbildning men det är ju bra, då är vi överens. Vardagliga självklarheter.

Nej, du missförstår nog. Jag pratade om tillvägagångssättet på de kliniker som behandlar barnfetma. Och du pratar om vad jag tolkar är (borgerlig) uppfostran.

När inte kroppen själv klarar av att göra sådant som annars sker med automatik och inte behöver tränas upp (som att äta och sova) krävs lite mer raffinerade tekniker. Du sover inte lättare för att någon säger åt dig att lägga dig i sängen, om du förstår vad jag menar. Det du talar om är någon form av allmänt bordsskick eller hyfs, men är ingen behandlingsmetod. Om sedan detta allmänna bordsskick leder till mindre barnfetma och ätstörningar av typen anorexi tror jag inte det finns några studier på. Men annars är det väl ganska välundersökt att fetma kan vara kopplat till klass, även om det även kan vara tvärtom. (Sören Gyll åt ju tex sig till skrumplever på grund av lyxmiddagar).

 

[No1]

Sv: Cola till barn?

Nej, du missförstår nog. Jag pratade om tillvägagångssättet på de kliniker som behandlar barnfetma. Och du pratar om vad jag tolkar är (borgerlig) uppfostran.

När inte kroppen själv klarar av att göra sådant som annars sker med automatik och inte behöver tränas upp (som att äta och sova) krävs lite mer raffinerade tekniker. Du sover inte lättare för att någon säger åt dig att lägga dig i sängen, om du förstår vad jag menar. Det du talar om är någon form av allmänt bordsskick eller hyfs, men är ingen behandlingsmetod. Om sedan detta allmänna bordsskick leder till mindre barnfetma och ätstörningar av typen anorexi tror jag inte det finns några studier på. Men annars är det väl ganska välundersökt att fetma kan vara kopplat till klass, även om det även kan vara tvärtom. (Sören Gyll åt ju tex sig till skrumplever på grund av lyxmiddagar).

Jag förstår vad du menar men förklaringen till den sk fetmaepedemin tror jag är betydligt enklare än att det helt plötsligt skulle ha börjat fötts en massa människor med överätningsproblem pga avsaknad av "nu är det nog- reflex".
Det handlar om dåliga vanor och även om det slår hårdare mot de genetiska överätarna så åker även andra dit. I många fall skapar man problemet där en normalätare efter några år blivit en överätare.

Det är inte människan som förändrats utan vårt sätt att leva. Den som har tendens till överätning lever idag i ett samhälle som triggar svagheten, det är skillnaden mot förr.

När man har ett barn som är så fet att den måste behandlas proffessionellt har det gått alldeles för långt. Går det så långt har förmyndarskapet brustit.
Ingen blir fet över en natt, man drar i bromsen betydligt tidigare.


Som vuxen kan man välja att acceptera och helt retirera inför det faktum att den livsstilen man gillar gör att man successivt ökar i vikt. Man köper kläder av allt större storlekar och skyller på att dagens 46:a var i storlek jämförbar med 80-talets 38:a.
Man sitter med familjen i soffan och delar efter en trevlig pommes fritesmiddag några chips- och godispåsar framför gladiatorerna istället för att dra en runda i elljusspåret. Helt i fredagsmysanda.

Men när man ser hur ens barn blir allt större och mjukare, hur kan man låta det hända?

 

[Hiddeous]

Sv: Cola till barn?

Men när man ser hur ens barn blir allt större och mjukare, hur kan man låta det hända?

Nu är det inte så lätt det här, som sagt var. För man vill inte som förälder säga till sitt barn att "snälla, låt bli, äter du en kaka till blir du tjock". "Du kan inte äta tårtbiten för du rör dig för lite." och man vill inte ta bort kakorna för dem helt heller. Risken är stor att man, som lekman, ger barnen fler problem än de redan har, med störd självbild, minskat självförtroende och ett känsloladdat förhållande till mat. Alltså är det absolut bästa alternativet professionell hjälp, men det kan kräva ganska många vändor i vården och behandling sker bara under förutsättning att barnet lider av fetma!

Jag tycker att du visar ganska lite ödmjukhet inför föräldraskapet och de svårigheter man kan hamna i, trots bästa föresatser. Först ska man klara av att amma, vilket inte är det lättaste alla gånger. Sedan ska man lära sina barn att äta vanlig mat - eller mat över huvud taget. Vissa barn har ingen aptit alls, är ointresserade av allt du presenterar för dem, och som desperat förälder är det lätt att applådera och slå glada volter när de väl äter. Och så kopplar barnet (om man har otur) ihop äta med belöning och lyckokänslor. Eller så ger man dem en kaka efteråt, och så lär barnet sig att uppskatta sötsaker. Eller så får barnet inga sötsaker hemma, men hos andra, och börjar tjata om godis. Min son snodde sin första chokladpralin från golvet i affären, och gissa hur gott den smakade eftersom han dessutom gjorde något som uppenbarligen var väldigt förbjudet!

Jag tycker att man nog bör ha ganska god erfarenhet av detta område innan man slår fast att någonting är enkelt. Och jag är tämligen säker på att människor som har insikt i detta aldrig skulle säga så. Det är överdjävligt svårt ibland, rent ut sagt.

 

[No1]

Sv: Cola till barn?

Nu är det inte så lätt det här, som sagt var. För man vill inte som förälder säga till sitt barn att "snälla, låt bli, äter du en kaka till blir du tjock". "Du kan inte äta tårtbiten för du rör dig för lite." och man vill inte ta bort kakorna för dem helt heller. Risken är stor att man, som lekman, ger barnen fler problem än de redan har, med störd självbild, minskat självförtroende och ett känsloladdat förhållande till mat. Alltså är det absolut bästa alternativet professionell hjälp, men det kan kräva ganska många vändor i vården och behandling sker bara under förutsättning att barnet lider av fetma!

Jag tycker att du visar ganska lite ödmjukhet inför föräldraskapet och de svårigheter man kan hamna i, trots bästa föresatser. Först ska man klara av att amma, vilket inte är det lättaste alla gånger. Sedan ska man lära sina barn att äta vanlig mat - eller mat över huvud taget. Vissa barn har ingen aptit alls, är ointresserade av allt du presenterar för dem, och som desperat förälder är det lätt att applådera och slå glada volter när de väl äter. Och så kopplar barnet (om man har otur) ihop äta med belöning och lyckokänslor. Eller så ger man dem en kaka efteråt, och så lär barnet sig att uppskatta sötsaker. Eller så får barnet inga sötsaker hemma, men hos andra, och börjar tjata om godis. Min son snodde sin första chokladpralin från golvet i affären, och gissa hur gott den smakade eftersom han dessutom gjorde något som uppenbarligen var väldigt förbjudet!

Jag tycker att man nog bör ha ganska god erfarenhet av detta område innan man slår fast att någonting är enkelt. Och jag är tämligen säker på att människor som har insikt i detta aldrig skulle säga så. Det är överdjävligt svårt ibland, rent ut sagt.

Oförmåga att hantera konflikter och agera konsekvent gentemot andra människor är ett utbrett mänskligt problem, ja.
Vissa, ganska många, låter sig blidkas känslomässigt och blir irrationella i sina beslut, ja.
För mig är dina exempel inga svåra frågor eller situationer men eftersom jag inte har barn så får jag hänvisa till andra föräldrar som delar ställningstagandet och ja, de finns trots det fetstilta. De som håller med dig är troligen de som lider av det kursiva.

Väl mött.

 

[Hiddeous]

Sv: Cola till barn?

För mig är dina exempel inga svåra frågor eller situationer

Nej, de var inte svåra för mig heller innan jag blev förälder. Att föda var inte smärtsamt heller. Livet var toppen hela tiden!

 

[Lenita]

Sv: Cola till barn?

Ja, jag nästan svimmade när Trocadero nämndes - jag visste inte ens att den fortfarande fanns! Trocadero var min barndoms lite mer speciella läsk, med lite annorlunda smak. Den och Portello! Finns den också kvar? Måste nog göra en nostalgitripp, tror jag!

Vi säljer trocadero på mitt jobb så du är välkommen dit...

 

[Sol]

Sv: Cola till barn?

För mig är dina exempel inga svåra frågor eller situationer men eftersom jag inte har barn så får jag hänvisa till andra föräldrar som delar ställningstagandet och ja, de finns trots det fetstilta.

Vilket antagligen beror på att du har ett utifrånperspektiv. Innan man får barn är allt så jäkla lätt. Man stakar upp stigen och tror att det bara är att köra sedan.

Vi har inte stött på några större problem än så länge, men nog inser man ganska snabbt som förälder att det inte alltid är "så bara".

 

[AgentCarter]

Sv: Cola till barn?

Här i värmland är det vanligt, men det sägs också komma härifrån från början enligt sägen

*kl*
Om jag skulle ge cola till mitt barn så är det än så länge sten nej, men han är bara 6 månader. Tänkte undvika godis och läsk så länge som möjligt men räknar med att han i alla fall kommer få äta godis hos mormor och farmor innan han gör det här. Vill han ha lördagsgodis får han säga till om det, det är inget vi kommer ge honom "bara för att"
Jag tror på att lagom är bäst i alla situationer, jag har själv ett sockerberoende efter ätstörningar när jag var i tonåren tyvärr. Men med bra mat på fasta tider och en sund uppfattning kring mat så borde det kunna undvikas för honom.

 

[No1]

Sv: Cola till barn?

Nej, de var inte svåra för mig heller innan jag blev förälder. Att föda var inte smärtsamt heller. Livet var toppen hela tiden!

Vilket antagligen beror på att du har ett utifrånperspektiv. Innan man får barn är allt så jäkla lätt. Man stakar upp stigen och tror att det bara är att köra sedan.

Vi har inte stött på några större problem än så länge, men nog inser man ganska snabbt som förälder att det inte alltid är "så bara".

Eller, antagligen inte.
Utifrån våra personligheter har vi svårt för vissa saker och lätt för andra.

Jag menar givetvis inte att föräldraskapets alla frågor är så bara.
Jag menade att problemen som luftas i denna tråd inte är mina, inte hade varit mina.


Jag känner, som många andra, föräldrar som kan redogöra för sina upplevelser när det gäller barnuppfostran.
Jag är knappast den ende som känner föräldrapar där en eller bägge är obevekliga inför olika typer av utspel och tårar medan andra ideligen blir blödiga och ger efter.


Jag har inga barn nej, men givetvis spelar min kunskap in när jag fattar beslut och att inte låta rätt kost och motion spela en avgörande roll vore helt verklighetsfrånvänt eftersom jag själv lever på det sättet.

Ser man detta som en svår fråga tror jag det många gånger handlar om att ens egna livsstil krockar, kanske har man själv svårt att ta sig i kragen när det gäller kost och motion. Kanske har man problem med vikten. Kanske har man själv svårt att låta blir det där gottiga och kan sympatisera med ett gnälligt sötsuget barn?
Förståeligt kan det vara svårt att vara konsekvent i en fråga man själv inte kan leva upp till eller inte riktigt ser som särskilt betydande.

För mig är raffinerat socker, skitmat och stillasittande rena rama giftet. Vem skulle ge sitt barn gift? Nej.

 

[Sol]

Sv: Cola till barn?

Och vad gör du när ungen du släpat iväg på träning inte rör på en fena? Vad gör du om ungen trycker i sig godsaker utanför hemmet, när du inte ser? Barn är liksom egna individer som inte bara gör som man vill, de gör inte alltid som man gör heller.

Och för att förtydliga vilket brukar behövas ibland så är det inte så att mitt barn sitter på röven framför en dator hela dagarna och käkar godis. Han är 4 år och leker ute, äter ordentligt tillagad mat, går på capoeiraträning en gång i veckan (och ungefär var tredje gång sitter han bara på sidan och vägrar delta), får godis på lördagar och har en egen iPhone som han får spela på korta stunder. Lite av allt liksom, i lagoma doser.

 

[No1]

Sv: Cola till barn?

Och vad gör du när ungen du släpat iväg på träning inte rör på en fena? Vad gör du om ungen trycker i sig godsaker utanför hemmet, när du inte ser? Barn är liksom egna individer som inte bara gör som man vill, de gör inte alltid som man gör heller.

Det är som att få frågan från en frustrerad hundägare som säger att deras hundvalp minsann inte går att få att gå i koppel.
Jag säger att det går visst.
Då blir jag kraftfullt ifrågasatt om jag har erfarenhet av en hund som bara sätter sig ned och vägrar gå - det går ju minsann inte att lösa.


Min erfarenhet säger att det går att få de flesta ungar att nappa på både frukt, grönsaker och idrott - om upplägget är tillräckligt finurligt och anpassat efter individen.
Om alla redan från början hade en plan gällande kost/hälsa och inte började agera först när problemen var ett faktum så tror jag inte vi hade kunnat se dagens fetmaepedemi bland barn så unga som tre år.
Det är ju så tragiskt!

Att gå in och detaljstyra barn är fö inget jag uppmuntrar, det behövs inte och det är heller inte vad det handlar om.

Och för att förtydliga vilket brukar behövas ibland så är det inte så att mitt barn sitter på röven framför en dator hela dagarna och käkar godis. Han är 4 år och leker ute, äter ordentligt tillagad mat, går på capoeiraträning en gång i veckan (och ungefär var tredje gång sitter han bara på sidan och vägrar delta), får godis på lördagar och har en egen iPhone som han får spela på korta stunder. Lite av allt liksom, i lagoma doser.

Huvudsaken är att det fungerar för er?