Absolut. Vi har mycket stadiga brytkomandon ... sarskilt med Mandy. Tyvarr ar hon lite FOR "willing to please" och tanker lite for bra sjalv sa om jag inte ar riktigt med kan hon forsoka styra upp situationer till det hon tror att jag vill. Om jag sager ifran backar hon och ser mycket forvanad ut ... hon anser att hon hjalper till.

Hon forvantar sig berom ... hon ser ju till att den andra hunden gor som "mamma vill".
Det lilla busfroet Diva kan man inte ryta at ... da blir hon bara mer hyper (jag kallar henne min ADHD tjej) om jag daremot stirrar stadigt pa henne och med dov rost "morrar" eller sager nej tar hon mig pa allvar. Jag upptackte det av en handelse och ar mycket glad att jag hittat nagot som fungerar ... annars ar hon sa ADHD att inget (utom en figge med en arm) haller hennes uppmarksamhet mer an i nagon minut. Hon HAR blivit battre och nu (hon ar 2 ar gammal) borjar hon fungera som en normal rottis fore ett ars alder ... och darmed ocksa har tid att lara sig lite ... om det ar tillrackligt kul, med tillracklig forstarkning och tillrackligt ofta.
NATURLIGTVIS ska de berommas, fa godis, lek eller vad man nu gor for positivt nar de gor som de ar tillsagda.
Vad jag uppreser mig emot ar antagandet att alla forare och alla hundar kan (och ska) behandlas lika. Det fungerar inte sa. Alla ar skilda individer och behover olika hantering och jobbar fran olika forutsattningar. Jag kan inte taima lika bra som Hannah Brannaman (I wish!) Dessutom ar mina hundar ar mycket skarpa, sarsklit den aldre och behover darfor ocksa fa helt klart att hon faktiskt INTE far vakta hur som helst eller hitta pa egna varianter som henne's DNA anser att hon bor gora.