Blandras för 25 papp, någon?

[Viva]

Här förutsätter du att man isf avlar enbart på utseende. Det är inte det det handlar om. Utseende är en komponent, mentalitet och hälsa är också komponenter med minst lika stor vikt. Skillnaden skulle alltså bli att man INTE avlade på utställningsmeriter enbart som t.ex. hos de stackars schäfrarna.

Tror du de som avlar på utställningsschäfer håller med om att de avlar enbart på utseende?

 

[linnsan]

Men hur skulle man skapa det, menar du? Jag förstår att efterfrågan finns, jag skulle själv vilja ha en sådan hund. Men jag begär inte att någon ska skapa den åt mig, jag får justera mina krav helt enkelt.

Jag tycker att i princip alla avelsmål utom frisk och sund är mer eller mindre fel. Titta på kattaveln, där djuren knådas om som en klump modellera. Platta perser blir en trend och de blir så platta att de knappt kan andas. Siameser, tvärtom, de blir smalare och smalare i nosen. För att inte tala om den amerikanska avarten munchkin, en katt med taxhöjd på benen. Alla som sett hur viga och gymnastiska katter är gråter. Man stöper om katternas utseenden efter modenycker. Det är förfärligt.

Jag tänker rent teoretiskt nu. Hur man ska skapa det kan nog bli svårt.

Just det du säger är anledningen till att jag inte gillar att de arbetande raserna görs till urvattnade sällskapsvarianter pga utställningar. Extremare utseenden med sjukdomar till följd och ofta en tveksam mentalitet. Jag hade velat ha en mellanstor sällskapsras, eller flera, som avlades på just funktionen sällskap där mentalitet och hälsa kommer först, men även ett utseende som tilltalar många så folk slutar köpa arbetande raser som sällskapshundar.

Jag tänker typ min löwchens mentalitet i en större kropp och annan päls. Enklare hund får man leta efter, samtidigt som hon inte alls är krävande är hon pigg och hänger med på allt möjligt. Jag tror att hade man börjat avla på större individer i vissa sällskapsraser, och kanske även korsat in något, eller korsat emellan dom. Så hade man kanske varit något på spåren. Men som sagt, jag tänker egentligen rent teoretiskt nu.

 

[mandelblom]

Men hur skulle man skapa det, menar du? Jag förstår att efterfrågan finns, jag skulle själv vilja ha en sådan hund. Men jag begär inte att någon ska skapa den åt mig, jag får justera mina krav helt enkelt.

Jag tycker att i princip alla avelsmål utom frisk och sund är mer eller mindre fel. Titta på kattaveln, där djuren knådas om som en klump modellera. Platta perser blir en trend och de blir så platta att de knappt kan andas. Siameser, tvärtom, de blir smalare och smalare i nosen. För att inte tala om den amerikanska avarten munchkin, en katt med taxhöjd på benen. Alla som sett hur viga och gymnastiska katter är gråter. Man stöper om katternas utseenden efter modenycker. Det är förfärligt.

Därför köper ju också rätt många korsningar/"bondkatter". Jag är inte insatt alls i kattvärlden, mer än att jag vet att folk med raskatt ofta tycker att det är dumt med utekatter, men där är det väl ändå snäppet mer accepterat med korsningar än det är i hundvärlden? Kan vara ute och cykla iofs, det är ju bara mina intryck.

För övrigt är det ju så i hundvärlden också. Rent utställningsavlade djur tenderar att bli extrema, på bekostnad av annat. Därav behovet av annat fokus/fokus på fler saker i aveln.

Som sagt, det skulle jag också vilja. Men jag är inte beredd att betala priset (för hundens räkning) för det.

Nä, det är ju en poäng så god som någon. Där håller jag ju egentligen med, det kanske inte är en realistisk möjlighet att avla fram en sådan hund utan en massa lidande på vägen och då är det ju inte värt det.

 

[mandalaki]

Jag tänker rent teoretiskt nu. Hur man ska skapa det kan nog bli svårt.

Just det du säger är anledningen till att jag inte gillar att de arbetande raserna görs till urvattnade sällskapsvarianter pga utställningar. Extremare utseenden med sjukdomar till följd och ofta en tveksam mentalitet. Jag hade velat ha en mellanstor sällskapsras, eller flera, som avlades på just funktionen sällskap där mentalitet och hälsa kommer först, men även ett utseende som tilltalar många så folk slutar köpa arbetande raser som sällskapshundar.

Jag tänker typ min löwchens mentalitet i en större kropp och annan päls. Enklare hund får man leta efter, samtidigt som hon inte alls är krävande är hon pigg och hänger med på allt möjligt. Jag tror att hade man börjat avla på större individer i vissa sällskapsraser, och kanske även korsat in något, eller korsat emellan dom. Så hade man kanske varit något på spåren. Men som sagt, jag tänker egentligen rent teoretiskt nu.

Jag tycker att just löwchen är enormt tilltalande på alla parametrar, utom just storlek och päls. Men jag tycker att det vore synd om man började mixtra med dem, på bekostnad av deras goda egenskaper.

 

[Sel]

Ehm... Gissar att du inte räknar saluki som korthåriga då?

Ja.. eller nej.. Silkeshår. ^^ Helt ärligt glömde jag bort dem. Men generellt tänkte jag på hundar med liknande päls som dalmatinern. De hopplösa små stickhåren! Går man upp en längt till labbe och schäfer är det ju inte heller någon hejd på fällandet.

I övrigt håller jag helt och hållet med ditt inlägg!

 

[mandelblom]

Tror du de som avlar på utställningsschäfer håller med om att de avlar enbart på utseende?

Jag tror att alla blir saliga på sin egen tro, men de facto är det utseende det avlas på. Sedan kan man intala sig hur mycket man vill att det handlar om annat, men det finns ju ändå relativt objektiva sätt att bevisa att man avlar på det ena eller andra och misslyckas man med det kan man intala sig saker hur mycket man vill. Det blir inte sant för det.

Jag tänker rent teoretiskt nu. Hur man ska skapa det kan nog bli svårt.

Just det du säger är anledningen till att jag inte gillar att de arbetande raserna görs till urvattnade sällskapsvarianter pga utställningar. Extremare utseenden med sjukdomar till följd och ofta en tveksam mentalitet. Jag hade velat ha en mellanstor sällskapsras, eller flera, som avlades på just funktionen sällskap där mentalitet och hälsa kommer först, men även ett utseende som tilltalar många så folk slutar köpa arbetande raser som sällskapshundar.

Jag tänker typ min löwchens mentalitet i en större kropp och annan päls. Enklare hund får man leta efter, samtidigt som hon inte alls är krävande är hon pigg och hänger med på allt möjligt. Jag tror att hade man börjat avla på större individer i vissa sällskapsraser, och kanske även korsat in något, eller korsat emellan dom. Så hade man kanske varit något på spåren. Men som sagt, jag tänker egentligen rent teoretiskt nu.

Exakt så, huvudet på spiken.

 

[mandalaki]

Därför köper ju också rätt många korsningar/"bondkatter". Jag är inte insatt alls i kattvärlden, mer än att jag vet att folk med raskatt ofta tycker att det är dumt med utekatter, men där är det väl ändå snäppet mer accepterat med korsningar än det är i hundvärlden? Kan vara ute och cykla iofs, det är ju bara mina intryck.

t.

Vad gäller katter tror jag att raskatt- och bondkattägare ofta, men inte alltid, har helt olika mål. De som har raskatt är ofta intresserade av utställning och avel, även om en del köper pga utseende, speciella egenskaper eller att katten är en ras som anses avlad för inomhusvistelse. Den som väljer bondkatt gör det oftare för att den vill ha katt, helt enkelt.

(Själv hörde jag till kategori 2, jag ville ha katt. )

 

[mandelblom]

Jag tycker att just löwchen är enormt tilltalande på alla parametrar, utom just storlek och päls. Men jag tycker att det vore synd om man började mixtra med dem, på bekostnad av deras goda egenskaper.

Men varför måste det vara på bekostnad av en befintlig ras? Tanken är ju inte att avla bort löwchen, den rasen finns ju kvar. Tanken är att isf använda den som grund för att utveckla en ras till. Jag förstår inte riktigt motsättningen?

 

[linnsan]

Jag tycker att just löwchen är enormt tilltalande på alla parametrar, utom just storlek och päls. Men jag tycker att det vore synd om man började mixtra med dem, på bekostnad av deras goda egenskaper.

Jag tänker att man INTE ska mixtra med raserna i sig utan använda sig av de exemplar som helt enkelt inte följer rasstandarden, de kommer inte användas inom aveln ändå. Tex större storlek, annan päls osv. MEN fortfarande med samma mentalitet och goda hälsa. Det handlar alltså inte om att skapa en avart inom rasen utan att helt enkelt försöka skapa en annan ras.

Jag älskar löwchens och vill absolut inte ha den rasen förstörd!
Igen, tänker rent teoretiskt

 

[mandelblom]

Vad gäller katter tror jag att raskatt- och bondkattägare ofta, men inte alltid, har helt olika mål. De som har raskatt är ofta intresserade av utställning och avel, även om en del köper pga utseende, speciella egenskaper eller att katten är en ras som anses avlad för inomhusvistelse. Den som väljer bondkatt gör det oftare för att den vill ha katt, helt enkelt.

(Själv hörde jag till kategori 2, jag ville ha katt. )

Håller med, men är det inte lite samma läge bland hundägare? Man vill ha hund, men har inget intresse av avel eller utställning (eller vallning/bruks/jakt osv). Nu är väl hundar aningen mer specifikt avlade på vissa egenskaper under längre tid, så jämförelsen haltar en aning, men det är ju de där som "bara vill ha katt" man skulle vilja styra in på ett vettigare spår i hundvärlden tänker jag. Med katt känns det mindre komplicerat med korsningar.

 

[Efwa]

Men hur tänker du dig att det ska gå till, utan att det sker på bekostnad av sund mentalitet? Att ta bort arbetsviljan ur starkt arbetspräglade raser låter sig förmodligen inte göras utan psykiska konsekvenser. Hur många generation problemhundar ska man offra innan arbetsviljan är borta.?

Om människor köper hund pga utseende så tror jag ändå att det är lättare att ändra på folk än på hundar.

Precis!

Enligt de lärda (har för mig att Per Jensen var en av dem) går det överhuvudtaget inte att avla bort beteenden och behov. Det går att dämpa och öka med avel men inte ta bort.

Med det sagt är det alltså omöjligt att skapa en ras utan arbetsvilja, utan vakt och utan jakt. Det är mängden av detsamma som är skillnaden mellan raserna.

Att tro att man ska kunna skapa en hund som knappt är en hund är alltså inte möjligt och tror man det så är man jäkligt okunnig.

Jag har hört många som sagt att deras raser saknar jaktlust men trots det jagar de bollar och pinnar och söker spår i skogen. Jakt, vakt och andra behov och beteenden är vida begrepp som man som hundägare måste ha lite koll på, så man inte blir lurad som köpare.

Inte nog med det. Om man dämpar alla behov och beteende med avel blir också hunden fullständigt omöjlig att träna eftersom man dämpat alla belöningsmöjligheter och motivationer hunden känner.

 

[linnsan]

Precis!

Enligt de lärda (har för mig att Per Jensen var en av dem) går det överhuvudtaget inte att avla bort beteenden och behov. Det går att dämpa och öka med avel men inte ta bort.

Med det sagt är det alltså omöjligt att skapa en ras utan arbetsvilja, utan vakt och utan jakt. Det är mängden av detsamma som är skillnaden mellan raserna.

Att tro att man ska kunna skapa en hund som knappt är en hund är alltså inte möjligt och tror man det så är man jäkligt okunnig.

Jag har hört många som sagt att deras raser saknar jaktlust men trots det jagar de bollar och pinnar och söker spår i skogen. Jakt, vakt och andra behov och beteenden är vida begrepp som man som hundägare måste ha lite koll på, så man inte blir lurad som köpare.

Inte nog med det. Om man dämpar alla behov och beteende med avel blir också hunden fullständigt omöjlig att träna eftersom man dämpat alla belöningsmöjligheter och motivationer hunden känner.

Fast vem har sagt att hunden inte ska ha några drifter alls? Bara för att man vill ha en sällskapshund så behöver man ju inte vilja en en prydnad.

Det känns snarare okunnigt att tro att bara för att behovet av sällskapshundar i mellanklassen finns så vill folk som söker dom hundarna ha en prydnad..

Det där med att man har förstört de arbetande raserna med att avla på lightvarianter är ju just anledningen till att jag ser behovet av en sällskapsras som är mellanstor. För det är så mycket problem på ena eller andra hållet hos dessa urvattnade arbetsraser.

 

[Preussen]

Jag antar att folk vill ha en Pudel med labbetemperament med labradoodle. Kanske lättast att avla på alla glada folkkära storpudlar så får man den mellanstora, allergivänliga men ändå renrasiga hunden många verkar efterfråga.

 

[machafuko]

Känns väldigt snävt att vissa tror att det handlar om att förstöra raser. Tror samtliga här inne är överens om att vi inte vill förstöra någon ras, alls.

Men att säga att det inte finns luckor? Vi talar ju bara teoretiskt om att det skulle behövas exempelvis(!) en medelstor sällskapshund som ändå kan vara med på aktiviteter med glädje. Ungefär det @linnsan skrev om.

Personligen har jag ju länge och noggrannt letat efter "drömrasen" men har väl mer eller mindre insett att den inte finns. Det betyder dock inte att jag är ute efter någon leksaks- eller prydnandshund som vissa uttrycker det.
Tvärtom tycker jag att jag är väldigt seriös, påläst och aktiv i mitt letande. Men att hitta mellantinget sällskapshund-brukshund som ändå har ett rejält Go i sig (samt trevlig mentalitet) är svårt. Säger inte att det inte finns, men det är svårt att hitta den rätta.

 

[Theodor]

Men att hitta mellantinget sällskapshund-brukshund som ändå har ett rejält Go i sig (samt trevlig mentalitet) är svårt. Säger inte att det inte finns, men det är svårt att hitta den rätta.

Jag tycker att flera raser i terriergruppen passar in på ovanstående

 

[machafuko]

Jag tycker att flera raser i terriergruppen passar in på ovanstående

Personligen gillar jag inte terrier. Så ska vara en väldigt icke terrier-terrier för att det ska falla mig i smaken.

Möjligtvis en bedlington. Men nu talar jag bara personligen.

 

[Sel]

Det finns ju också ett par spetsraser i kategorin 'mellanstor sällskapshund' - pudlarna och staffarna är det bra kör i. Schnauzergruppen finns ju också i olika storlekar. Nog tycker jag att det finns att välja på ändå, även om paketet som sagt kanske inte blir helt Perfekt, men för att få det ena Måste man kanske göra avkall på något annat?
Sånt är livet.
Hur många har inte sagt 'aldrig en skimmel' och lik förbaskat stått med en grålle i stallet till slut? ^^

 

[linnsan]

Jag tycker att flera raser i terriergruppen passar in på ovanstående

Hur många terriers har en icke trimpäls, är ca 40-50 cm i storlek och är lätt att ha bland andra djur och hundar? Nu tänker jag okända hundar av samma kön. Och andra små sällskapsdjur. Dessutom är många terriers självständiga och har hög jaktlust. Typ tvärtom av vad många som vill ha sällskapshund söker.

 

[Theodor]

Personligen gillar jag inte terrier. Så ska vara en väldigt icke terrier-terrier för att det ska falla mig i smaken.

Möjligtvis en bedlington. Men nu talar jag bara personligen.

Ja det är ju en annan sak förstås

 

[Theodor]

Hur många terriers har en icke trimpäls, är ca 40-50 cm i storlek och är lätt att ha bland andra djur och hundar? Nu tänker jag okända hundar av samma kön. Och andra små sällskapsdjur. Dessutom är många terriers självständiga och har hög jaktlust. Typ tvärtom av vad många som vill ha sällskapshund söker.

Nej inte som enbart sällskapshund. I inlägget jag citerade efterfrågades ett mellanting mellan sällskap- och brukshund med "mycket go". Stod inget om päls eller storlek. Jag håller annars helt med dig om att terriers inte är för alla

Edit: rekommenderade alltså terrier baserat på att @machafuko sökte en hund med mycket "go" i, nu var det ju inte aktuellt ändå dock. Menade det inte som ett inlägg i diskussionen om medelstor, korthårig sällskapshund