Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

[Emro]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Sen varar ju inte den där störda nattsömnen hur länge som helst heller, så det känns lite som en bortförklaring, för visst kommer ettan få gå kvar på dagis när nätterna går bättre?

Ja, eftersom nattsömnen börjar hyfsa till sig efter tre år för tvåan.

Sen överlag så är man ju inte två personer som kan byta av varandra dygnet runt. I regel brukar ju någon av föräldrarna jobba i någon form av utsträckning.

Jag ska nog inte ge mig vidare in i den här diskussionen då jag känner mig alldeles för upprörd bara av att läsa. Okej, min tvåa var/är ett extremfall och när vi som allra, allra mest behövde ha ettan på dagis för att faktiskt få någon sömn var det bara att glömma eftersom vi tvingades leva isolerat några månader.

 

[Nikki o Fabian]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Alla ungar är olika, men det låter som dom flesta är hyperaktiva när man pratar med folk, skriver här.

Nej inget fel med att använda dagis som avlastning om man nu inte har någon annan hjälp, men som jag skrev i inlägget ovan, när nätterna lugnat sej, tar man hem ungen från dagis då?

 

[Nikki o Fabian]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Som sagt alla barn är olika, här sover våran etta nätterna igenom, tvåan kanske aldrig sover, vi får se. Och då kanske jag får kalla mej lat om jag skriker efter dagisplats, men jag har inte så svårt för att kalla mej lat heller, om det nu är det jag är.

Men det känns ganska otroligt att allas barn inte sover.

 

[Calazirya]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Men du (och vissa andra här) är lite känsliga att diskutera med när det gäller lite djupare saker, vi pratar på helt olika vis=folk tar åt sej mer än nödvändigt. Hade vi sett varandra hade det kanske gått bättre.

Nej det är du som är otroligt provocerande och klumpig i ditt uttryck. Vi pratar inte, vi skriver och om du inte menar ordagrant vad du skriver så får det stå för dig. Jag kan bara tolka och läsa det som du skriver.

Det är möjligt att du hade diskuterat med andra ord om vi pratat IRL, nu diskuterar vi över nätet och då gör man kanske bäst i att vara saklig. Det här är väl ingen djup diskussion egentligen, men jag blir häpen över hur du uttrycker dig mot andra föräldrar.

 

[Sar]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Hela ditt resonemang går ju ut på att ni är två st.

Man är två st som åker dit

Jag har oxå funderat över hur det ska gå med en liten som ska äta stup i kvarten nätterna igenom, men jag har bara tagit för givet att det kommer funka på ett eller annat sätt. Jag vet hur trött man var när ettan var liten, men vi var två som kunde hjälpas åt och är fortfarande.

Som sagt, folk har klarat det förr.

Sådana aktiviteter gör ju de allra flesta på kvällarna efter förskola.

Men ensamstående eller de som har en partner som jobbar mkt och sena tider är alltså lata om de skulle välja att ha sina äldre barn på förskola och använda tiden med bara bebis till att snusa på bebis, sova eller fara och bada med bebisen?!

Förr i tiden hade man ju helt enkelt inte valet att använda sig av förskola. Antingen sprang barnen fritt med de andra barnen som fanns tillgängliga eller också satt de i en lekhage i köket ensamma medan föräldrarna gjorde ladugården eller andra sysslor för att försörja sig. Möjligtvis fanns någon äldre släktning (lämplighet okänd) som kunde passa barnen. Barnaga var flitigt använt. Men för alla del, "man umgicks ju som familj".....


Det känns som att du trampat i klaveret och fortsätter traska omkring.

För mig är det helt egalt ang. om andra föräldrar har sina äldre barn på förskolan eller ej men förutfattade meningar ang. andras val gör mig lätt irriterad. Och är det någon som behöver få mer sovtid för att orka vara en bra förälder till ALLA sina barn så är de ju knappast lata utan istället smarta som gör ett val som gynnar deras barn.

Jag önskar dig all lycka med vilket val du än väljer men jag skulle verkligen önska att försökte vidga dina vyer lite mer för att få förståelse även för andras val (som näppeligen är sämre än dina). Jag tror livet skulle bli lite lättare då.

P.S. För övrigt åkte jag till simhallen och badade själv med mina två 1,5-åringar. En erfarenhet jag inte gör om, de var formligen som hala tvålar.. D.S.

 

[lady_mike]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Ja det kan jag inte svara på. Men om barnen trivs och vill vara kvar (vilket min son garanterat ville) så varför ta ut dem?
Jag gjorde det pga ekonomin samt att jag inte gillade de bestämda tiderna för 15 timmars barn. Hade hellre valt två dagar i veckan med 5 timmar/dag. Sonens gamla dagis hade den möjligheten men inte det jag ville få honom förflyttad till.
Det gamla ligger för långt bort för att det ska vara försvarbart för ekonomin och klimatet.

 

[lady_mike]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Som sagt alla barn är olika, här sover våran etta nätterna igenom, tvåan kanske aldrig sover, vi får se. Och då kanske jag får kalla mej lat om jag skriker efter dagisplats, men jag har inte så svårt för att kalla mej lat heller, om det nu är det jag är.

Lathet har inget med trötthet att göra. Att vara trött kan bli farligt för man kan bli sjuk. Tappa tålamodet/humöret mm.
Ja folk karade det förr. Men man undrar hur bra många mådde? Barn som blev agade mm. Min pappa som va den snälla i sin syskonskara fick inte bo hemma pga sina lite bråkigare syskon. Farmor orkade inte.........

Och

Men det känns ganska otroligt att allas barn inte sover

Var har du fått att allas barn är vakna på nätterna ifrån?. Många har det så. Många som skriver i tråden kanske har det så.. Men alla har sin anledning till att ha barnen på dagis. Och alla måste få se efter vad som är bäst för sin familj..

Min son sover 12-14 timmar/natt. Jag hoppas att bebisen som kommer gör lika...

 

[Calazirya]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

För att klargöra.

Synonymer till lat: slö, maklig, lättjefull, slapp, ovillig att arbeta, arbetsskygg, lättja

Känns ju sådär att bara häva ur sig....

 

[Nikki o Fabian]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag utgår från mej själv som sagt, jag kommer vara hemma själv den första tiden, förutom dom 7 första veckorna efter tvåans ankomst.
Sen jobbar min man skift, så hans tider varrierar ju över dygnet, men det lär vi ju inte vara ensamma om heller.

Så ibland är man två och ibland är jag själv. Jag kommer tex inte välja att åka till simhallen när jag är själv då jag inte tror att det skulle gå så bra, men den dagen kan man ju hitta på andra saker. Och varför säga att alla aktiviteter ska göras mellan tex 8-17? Man gör väl vad som passar en själv.

 

[Sar]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Så ibland är man två och ibland är jag själv. Jag kommer tex inte välja att åka till simhallen när jag är själv då jag inte tror att det skulle gå så bra, men den dagen kan man ju hitta på andra saker. Och varför säga att alla aktiviteter ska göras mellan tex 8-17? Man gör väl vad som passar en själv.

Ja, nu anser ju inte du att man "umgås som familj" då man har sina äldre barn 15 h/vecka på förskola (dagtid) så då måste man ju givetvis jämföra skillnaden dagtid och inte på kvällar och helger då allt annat är lika.

Och har du då en man som jobbar skift och därför spenderar mer tid hemma dagtid än en som jobbar "vanliga" 8-17, så att ni oftare är två under barnens vakentider, så tycker jag att det är mer än lovligt fräckt att kalla en ensamstående förälder (som alltså inte har avlastningen från sin partner) för lat om den nu skulle välja att sova med bebisen under tiden det äldre barnet är på förskolan.

Det var ju det här med att vidga sina vyer och ha förståelse och acceptans för olika människors situation samt att kunna ta in både positiva och negativa aspekter kontra förskoletid/hemmavarande....

 

[FadeAway]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag förutsatte att det var aktiviteter som man skulle göra när partnern jobbade. Klart att man kan göra massor när man är hela familjen liksom. Men rent generellt så är det väl inte den tiden som man är samlad familj som barnet går på förskola?

 

[Freyja_bus]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag tror att du kan ha nytta av ett lite mer ödmjukt sätt att se på andra människors val. Jag tror att jag förstår vad du menar, men en del av det du skriver kan uppfattas som rätt fräckt.

Jag har 1.5 år mellan mina döttrar. Min äldsta är nu 3 år. Vi har haft båda hemma. För oss var det ett självklart val, dels pga stränders dottern var så liten när lillasyster föddes, och dels för att vi båda trivs så bra med att ha barnen hemma! Min man jobbar oxå skift och är hemma mkt dagtid.

Maja (yngst) sov hysteriskt dåligt första året. Jag snittade på tre timmars osammanhängande sömn per natt hela första året. De nätter som min man jobbade var kaotiska eftersom My också sov dåligt. Nu äntligen är det bättre. Maja vaknar kanske tre-fyra ggr per natt och My en-två ggr per natt.

Jag ska inte förneka att vissa dagar varit riktigt tuffa, men överlag har det gått bättre än vad jag hade trott att ha två så små barn. Och nu är de ju nästan stora!

När My (äldsta) var 2,5 tänkte vi att hon skulle uppskatta förskolan, så rävar tanken att hon skulle gå 15 timmar. Det blev inte som vi tänkt så vi valde att ha henne hemma ett år till. Jag jobbar nu 65% och min man jobbar fullt (förutom en föräldradag var fjärde vecka). I sommar är jag helt ledig, o sen är tanken att barnen ska börja förskolan till hösten. Men vi trivs så bra såhär så vi kanske väljer att ha dem hemma ett år till

 

[Gurgelvatten]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag tänker på "lata föräldrar" när jag hör om att ungen ska vara kvar sent på dagis för att föräldrarna ska få handla ifred tex.
Är det inte rätt självklart att ha ungen med i tex butik, lär den sej inte en massa på en så enkel sak?
Med dagis MISSAR man en sån sak. Eller hur är det med den saken?

Jag tänker på olämpligheten med dagis när jag ser dom stora barngrupperna och för lite personal, hög ljudnivå och stress.
Jag tänker på hur hjärnan hos ett litet barn på dagis kan ta, eller faktiskt TAR skada, av överstimulering.
Vad händer med det lilla "mjuka" barnet som inte kan hävda sej mot dom äldre och "tuffare" barnen, jag tänker på vassa armbågar, barn som inte hinns med eller rent av glöms bort, jag tänker på dom små barnen som behöver anknytning... till en eller två personer.

För dom SMÅ barnen på dagis är världen rörig och stojig, där finns inget knä att krypa upp och somna i, där finns inte tid för tröst och MÖTEN mellan vuxen och barn... Hur visar det sej tio, femton år senare?

Dagis när barnet är tre år och uppåt, okej, men inte nio, tio timmar om dagen, om det GÅR att undvika.
Vissa har inget val, men dom som HAR val... borde kunna välja bättre.

Skaffar man barn för att man längtar efter barnet, eller skaffar man det som en slags "statussymbol"?
Skaffar man barn för att man vill ha barnet och ge av sej själv till det, eller skaffar man det för att samhället ska ta hand om det..?
Först dagis, sen skola... Är det inte i huvudsak föräldrars ansvar att uppfostra sitt barn, vara en förebild osv?
Eller skaffar man barnet för att skjutsa det ut i samhället redan som liten ettåring, och ett "Hej då lilla vän, vi ses när du är vuxen."
Är det inte för sent att ses då, och då menar jag att SES, inte att bara vara i samma rum av och till?


Det fanns en tid då jag jobbade på dagis, då jag såg dom små barnen... Det var inte ovanligt på den tiden att man som sex, sju månader gammal lämnades tio, tolv timmar på dagis.
Föräldrarna hann se ungen på morgonen på väg till dagis och på kvällen när dom hämtade på dagis. På helgerna skulle det städas och tvättas och liknande...

Nu är det inte så längre, små bebisar lämnas inte på dagis.
MEN, jag tror INTE att dagis är bra för små barn, ens om dom är ett år, dom har andra behov än vad dagis kan erbjuda.

Och, jag tycker man ska ta chansen att knyta banden mellan syskon, om möjlighet finns. Gosa inte bara med tvåan, gosa med BÅDA samtidigt.

När ettan vill gå ut, ta tvåan med, han eller hon ligger ju i vagnen.
Vill tvåan ha mat mitt i leken, på ÖF eller när det än kan vara? Vad bra, naturen är finurlig, tuttarna finns där, med lagom varm mat, alltid till hands att plocka fram.

Måste det vara så krångligt att ha flera barn, MÅSTE man köra allt på schema?
Jag VET att man inte måste.
Visst kan det vara bökigt, men det mesta går att lösa. Liten bebis måste inte sova i säng, och liten bebis kan följa med till ÖF.

BRA med ÖF, inte bara för barnen, utan för att föräldrar får en möjlighet att hitta varandra.
Man KAN umgås utanför ÖF och göra saker tillsammans med andra föräldrar och barn.
Lagom stimulans för dom yngre barnen?

Vad det gäller stimulans som "bara" dagis kan ge... hmmmmm... VAD är det som bara dagis kan ge???
Och, vad är det som dagis INTE kan ge?
Glöm inte det, att det finns sånt som dagisbarnen inte kan få, som hemmabarnen får.

Det finns mycket att diskutera i ämnet, och behov och förutsättningar skiljer sej åt.
Men visst fasen finns det LATA föräldrar, självklart finns det det.

Hur som helst, viktigast är väl att det fungerar för familjen, nu och SEN.
Kanske ska man tänka mer på dom framtida konsekvenserna av sitt val?

Ja, vad vet jag, troligen finns det nån som vet bättre. Men min övertygelse kan ingen ta ifrån mej.

 

[Calazirya]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag tänker på "lata föräldrar" när jag hör om att ungen ska vara kvar sent på dagis för att föräldrarna ska få handla ifred tex.

Ja och det är ju en helt annan situation än den vi diskuterar i tråden.

Är det inte rätt självklart att ha ungen med i tex butik, lär den sej inte en massa på en så enkel sak?
Med dagis MISSAR man en sån sak. Eller hur är det med den saken?

Vad lär sig barnen genom att följa med och handla då?

Jag tänker på olämpligheten med dagis när jag ser dom stora barngrupperna och för lite personal, hög ljudnivå och stress.

Ja det är ett problem på vissa förskolor.

Vad händer med det lilla "mjuka" barnet som inte kan hävda sej mot dom äldre och "tuffare" barnen, jag tänker på vassa armbågar, barn som inte hinns med eller rent av glöms bort, jag tänker på dom små barnen som behöver anknytning... till en eller två personer.

Jag har bara erfarenhet av två förskolor i egenskap av förälder, men båda förskolorna har varit individinriktade. Inget barn glöms bort och åldersuppdelningen har funnits för en anledning.

För dom SMÅ barnen på dagis är världen rörig och stojig, där finns inget knä att krypa upp och somna i, där finns inte tid för tröst och MÖTEN mellan vuxen och barn... Hur visar det sej tio, femton år senare?

Men vad är det för föreskolor du jobbat och besökt? På min dotterns förskola finns absolut tid för knämys m.m

Skaffar man barn för att man längtar efter barnet, eller skaffar man det som en slags "statussymbol"?
Skaffar man barn för att man vill ha barnet och ge av sej själv till det, eller skaffar man det för att samhället ska ta hand om det..?

Uscha så du ångar på och dömer ut massor av föräldrar. Det är väl givet att dom allra flesta föräldrar inte skaffar barn för statussymbol.

Först dagis, sen skola... Är det inte i huvudsak föräldrars ansvar att uppfostra sitt barn, vara en förebild osv?
Eller skaffar man barnet för att skjutsa det ut i samhället redan som liten ettåring, och ett "Hej då lilla vän, vi ses när du är vuxen."
Är det inte för sent att ses då, och då menar jag att SES, inte att bara vara i samma rum av och till?

Men alltså, vad är det för hemska föräldrar du stött på som har den här attityden

Men visst fasen finns det LATA föräldrar, självklart finns det det.

Klart att det finns lata föräldrar? Men att beskriva att föräldrar som nyttjar förskoleverksamhet är synonymt med lata föräldrar, då är man ute på tunn is!

 

[ien]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag förstår att du väljer att inte skola in första barnet när det andra kommer, det hade inte jag heller gjort med så täta barn. Dessutom har vi för egen del valt bort tidig förskolestart utifrån övertygelsen att ingen förskola kan vara något mer än ett andrahandsval jämfört med en rimligt bra förälder, om man ser det ur (små)barnperspektiv. Men, jag tycker att du är onyanserad och oförskämd som kallar folk lata utifrån en så trubbig parameter. När man tar beslutet om förskola måste man i min mening väga in alla familjemedlemmars perspektiv, och hur hela situationen ser ut. T ex:

- Hur gammalt är de(t) äldre syskonen/t? Äldre barn har rimligtvis större utbyte av förskolans verksamhet och sina vänner där.
- Går det äldre barnet redan på förskola (och trivs)? I så fall tar man bort en uppskattad del av barnets liv genom att ta det ur förskolan. Dessutom har barnet rimligtvis vant sig vid den aktivitetsnivå som förskolelivet innebär, och att det då skulle innebära en omställningsperiod med visst "klättrande på väggarna" känns inte orimligt, speciellt i kombination med en förälder som ska ta hand om ett spädbarn samtidigt.
- Hur lätt är det att få plats på den (önskade) förskolan? Om det är osäkert om man kan få tillbaka en plats man trivs med så kan det finnas en poäng i att behålla den, särskilt om det sedan ger syskonförtur.
- Hur många timmar i veckan rör det sig om? I de flesta kommunerna gäller ju 15 h/vecka och det är trots allt inte så stor del av barnets vakna tid.
- Hur ser ens situation ut socialt (avlastning) och med åtkomst till aktiviteter (ÖF, barnvänliga platser ute etc). Är man ensam hemma om dagarna och inte får sova om nätterna så kanske det trots allt är bättre för alla om den hemmavarande föräldern kan få sova lite på dagen.

Sedan får man bara inse att folk resonerar olika. En vän till mig är snart i samma situation som dig med en 1,5-åring och en nyfödd. 1,5-åringen kommer att börja på förskola ett par månader efter att bebisen föds. Vännen resonerar som så att det kommer att innebära en mjukstart på förskolelivet för det större barnet (samt avlastning för egen del, då). Det är deras lösning, och som vänner kan vi såklart diskutera att vi tycker olika, men det förutsätter förstås att vi också respekterar varandra.

 

[Linnea F]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

För det första har vi inte råd att ha barnen hemma för det andra trivs ungarna så bra på dagis att det nästan vore taskigt att inte ha dem där. Det jag önskar är dock att man kunde ha dem på dagis i bara några timmar, men som sagt vi har inte råd...

 

[Spirit]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Med en partner som jobbar skift är det plötsligt mycket lättare att få en roligare vardag för barnen.

Själv jobbar jag deltid hemifrån med sambons företag, jobbar lite strödagar som timanställd personlig assistent.
Sambon har eget företag inkl 24/7 Jour.

Krasst sett med mitt jobb hade hon inte behövt gå på dagis överhuvudtaget, dom 3-4 timmarna om dagen jag svarar i telefon & planerar dom anställdas dagar är hon så pass självständig att hon klarar att leka själv & jag kan leka med henne mellan telefonsamtalen.

Jag har trots det valt att sätta henne på dagis ca 35 timmar/vecka, nu går hon LÅNGT ifrån alla timmarna, ibland är hon hemma flera dagar i sträck & vi hittar på saker hemma istället eller åker iväg på äventyr antingen innan eller efter mina arbetspass.

Min anledning till att ha henne på dagis är ärligt talat: Där får hon vara barn, leka & härja med jämnåriga kamrater.

Dom senaste 2 veckorna har hon varit på dagis 2 dagar pga jag har ryggskott, har behövt att ha henne hemma för att hjälpa mig.
Det går ingen direkt nöd på henne, men det märks tydligt samt hon sagt att hon saknar dagis, dottern kommer få åka dit några timmar idag & ev imorgon om vi inte kör & badar istället på förmiddagen.

Jag tror inte det finns någon förälder som frivilligt har sina barn på dagis 40 timmars vecka för att "slippa" dem, utan barnen är där dom timmarna som faktiskt behövs för att vardagen ska fungera med jobb. Lathet är nog den sista anledningen även det självklart finns dom som gör det.

 

[Nikki o Fabian]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

För det första har vi inte råd att ha barnen hemma för det andra trivs ungarna så bra på dagis att det nästan vore taskigt att inte ha dem där. Det jag önskar är dock att man kunde ha dem på dagis i bara några timmar, men som sagt vi har inte råd...

Jag har full förståelse för att man måste jobba och ha barnen på dagis, men om du är hemma med ett nyfött barn så förlorar du inget på att vara hemma med båda barnen, snarare tvärtom, du slipper en dagisavgift.

 

[Nikki o Fabian]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Folk får tycka vad dom vill om min åsikt om att vara lat eller ej, är man inte lat,enligt sin egen mening så varför gå i taket, då är det väl bara att ta min åsikt med en nypa salt?
Men den känslan jag får av allas ramaskrin är att dom just känner sej träffade.

Sen är det så här att jag tycker det är lite konstigt att folk som inte satt sina små på dagis innan tvåan har kommit helt plötsligt ska in med ettan för att avlastas(för det är ju just en av anledningarna folk kommer med) .
Dagis är väl till för att föräldrarna ska kunna jobba? inte för att passa våra barn när vi går hemma, det kan för mej kännas lite fel att utnyttja samhället på det viset. Vi har ju gjort ett val av att skaffa barnen så tätt, är man inte beredd att ta hand om det man skapat då?

Har man däremot äldre barn, över tre år, som redan går på dagis och trivs(dom har ju möjligheten att tala om det själva) så känns det mer ok för min del, för då går barnet på dagis för barnets skull(även om det till en början var för att föräldrarna skulle kunna jobba), inte förälderns.

Sen anser ju vissa föräldrar att dom inte orkar med livet och blir dåliga föräldrar om dom inte får vila upp sej och då kanske det är bäst att ha det stora barnet på dagis, för barnens skull så dom inte "får stryk hemma", för det fick dom ju förr när dagis inte fanns(ironi på slutet).

 

[Nikki o Fabian]

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Nu förstår ju jag det som att du har ett äldre barn och endast ett?

Med en partner som jobbar skift är det plötsligt mycket lättare att få en roligare vardag för barnen.

Visst kan det vara så, men jag hade ändå sett till, även som ensam mamma på dagarna, att aktivera min etta, för jag tror att det går utan att barnen ska bli tokiga där hemma. Men som sagt, jag kan ha fel, det kanske är jobbigare att vara med sina barn än vad jag trott

Om inte annat så tycker jag att det blir tråkigt att bara vara hemma och jag tror att det kommer sitta kvar efter att tvåan kommit ut och man har återhämtat sej från förlossningen.