Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 2
Jo, jag vet ju det. Alltså om hästen din som inte klarade barfota.
Jag ifrågasattes av min omgivning när jag skodde av min häst, delvis för att jag gick emot strömmen och delvis för att underlaget blev väldigt jobbigt just några dagar efter att skorna åkt (marken frös på och blev knölig utan att det kom någon snö) vilket gjorde att hon fick väldiga problem.
Ifrågasättandet släppte inte helt från alla ens när snön kom och hästen gick bekymmersfritt igen.
Men det kan jag erkänna att jag, om jag vetat vad väder det skulle bli och att det skulle hålla i sig så onormalt länge, borde ha behållit skorna på ett litet tag till.
Frågan är, bröt jag mot djurskyddet? Jag skodde av när omständigheterna var bra och skulle bli ännu bättre (snö). Men en onormal start på vintern gjorde att min häst var obekväm utan sina boots i hagen. Nu hade jag bootsen på framhovarna dagtid i hagen och gjorde tofflor till bakhovarna så att hon frivilligt kunde röra sig någorlunda. På vägen var det jämt och där gick det jättefint, men i hagen...
Jag söker inte rättfärdigande eftersom jag vet hur det var då och varför jag gjorde som jag gjorde. Dessutom mår ju hästen jättefint idag ändå! (fortfarande utan skor och det är snart två år sedan avskoningen)
Men vart jag vill komma är väl;
Vart går gränsen? Alltså precis samma fråga som peter_lundin.
För det är en intressant fråga!
Är det ok med en veckas rejält obekväma hovar hos;
1. en till synes frisk häst
2. en häst med odefinierbara problem
3. en häst med konstaterade problem som plattfot, fång eller liknande.
Oberoende av hur det går sedan (för det vet man ju inte när man står där!), för om vi nu får låtsas att det vore DIN häst som efter några dagar-en vecka fortfarande går som en kratta i hagen. Vad skulle DU göra?