Mitt svar tidigare i den andra tråden:
Ärligt talat vet jag inte en enda som bedriver någon stor avel på sådana hästar som du beskriver! Jag vet ett fåtal som tar ett enstaka föl efter en sådan häst och försöker kombinera den hästens goda lynne och egenskaper med en hingst med lite bättre steg och helst gott lynne. Jag vet för all del också att det finns stora importörer av billiga ston från Island främst som kränger dessa dyrt betäckta med sina klass1 hingstar. Det är inte av kärlek utan av rent vinstintresse! Och här bryr man sig inte så mycket om varken exteriör, gångarter eller lynne! Bra betalt tar man därför att hingsten har hög blup och är högt bedömd! Rent lurendrejeri!
Jag tycker också att du skall ställa dig frågan varför folk älskar sitt sto! Det kanske är så att stoet har så mycket av de egenskaper de vill ha att de struntar i om det grisepassar! Eller att den är 3-gångare. Jag ångrar fortfarande att jag inte köpte 3-gångaren vi hade på prov till mina barn för jag hittade aldrig någon lika bra och pålitlig barnhäst som var med på allt sedan och de tappade därför sin ridning! Bättre med dåliga gångarter än för mycket temperament i hästen! Den förstnämnda är fortfarande användbar till de flesta och till mycket medan den andra kräver en erfaren ryttare!
Det går alltid att sälja en snäll och frisk häst och den kan alltid få plats i nåons hjärta, även om gångarterna inte är de bästa. Det tycker inte jag är fel heller. Har aldrig islänningarna gjort heller! Det är inte de hästarna de slaktat ut i första hand, utan de med svårhanterligt lynne/temperament! Och de avlas en hel del grisepassare och 3-gångare på Island också. De hamnar ofta på turridningar eller som familjehäst. Många turister känner ändå inte om de töltar, travtöltar, passtöltar eller grisepassar. Däremot vill de rida säkert och inte riskera att hästen blir skrämd, de blir avkastade eller annat.
Jag tycker det kommer lite för mycket av biprodukten "medelbra gångarter och mindre bra temperament/lynne" som pga av sina brister att platsa som tävlingshäst, av uppfödaren säljs som skog-/familjehäst med tillhörande risker och som ett brev. Ofta säljs de dessutom med argument som att de har bra stam, hög blup osv och är det ett sto med argument om at det lämpar sig till avel. Sånt gillar inte jag! Säljer jag en spänd häst, så talar jag om vad det är och jag rekommenderar definitivt inte att avla på den! En häst är absolut inte automatiskt bra för att den har hög blup och högt bedömda/högt presterande föräldrar! Och en häst är inte automatiskt dålig för att den har okänd stam eller obedömd far! Det är de här kategoriska stämplarna man stör sig duktigt på!
Jag kritiserar inte heller avel på hästar med bra gångarter och bra lynne! Jag kritiserar att man låter sig förblindas av en hästs skönhet och bra gångarter trots att den inte har ett tillräckligt bra lynne/temperament! Det är precis vad många islänningar också kritiserar också, vi låter oss förblindas av skönhet och ger avkall på lynnet! Det är en bra mycket större "dödssynd" att avla på en sådan häst än att avla på en snäll grisepassare med superbt lynne! Men givetvis vill man ha allt bra!
Jag har inte hört någon som har som avelsmål som innebär att man vill avla hästar med dålig exteriör och dåliga gångarter utan alla vill väl ha en häst meb braexteriör och gångarter, men det är också många som vill ha en rejält byggd häst, och då pratar vi inte fett utan rejäl benstomme, grova ben, bred bringa och rygg osv kriterier för att få en stark och viktbärande häst och som vill ha hästar som lämpar sig för att rida ut med för barn i åldern 8-12 år.
Jag har inget färdigt förslag och det beror på att jag anser att det är många olika synvinklar och åsikter som skall med i sitt sådant så att vi får en långsiktigt bred avel som tillfredställer alla olika behov och smakinriktningar, dvs vi skall bevara hela det genetiska arvet och inte bara vissa valda delar som passar minoriteten som tävlar på hög nivå och sedan vi andra hålla till godo med det som inte duger som tävlingshäst av den aveln. Vi har också rätt till att få avla de vi vill ha! Det är så många fler som rider på annat sätt än tävling och vi har lika stora rättigheter att få vara med och tycka till hur hästen skall vara. Vad alla skall hålla sig inom däremot är rent sunda, veterinärmedicinska regler så hästarna är så friska och hållbara som möjligt!
Jag är faktiskt förvånad över att vissa islandshästar anses vackra och är klass 1 bedömda med klass 1 exteriör för jag har sett flera exempel på sådana som jag absolut inte skulle vilja avla på just för att jag inte gillar deras exteriör! Ibland tycker jag att islandshästarna bedöms efter en konstig mall exteriört och att en del saker som inom andra raser skulle ge stora anmärkningar bedöms positivt eller nonchaleras, vilket jag ärligt talat tycker är lite oroväckande därför att det många ggr bygger på vedertagna veternärmedicinska aspekter. Andra saker som är positivt på andra raser kan ge sämre poäng vid bedömning på en islandshäst. Jag skulle också vilja veta varför islandshästen inte är lika sund längre. Den ligger inte i topp längre nämligen utan har sämre statistik än haflinger, nordsvensk och fjording och därmed högre försäkringspremie. Jag har kollat detta med mitt försäkringsbolag nämligen. Den låg tidigare i topp. Jag tycker man bör ta reda på varför det ser ut så här!
