Att vara ensam hemma

[Habiba]

Varför i all sin dar borde jag söka hjälp? Och för vad?

En 6 åring brukar väl sluta förskoleklassen vid 1 tiden per dag och du menar alltså att en 6 åring kan vara hemma ensam från kl 1 till kl 5-6 på kvällen när man kommer hem från jobbet? Varje dag?

Därför det jag nämnde, blir jobbigt för stora barn att ha mamma i hälarna hela tiden.
Ja det ska inte vara några problem, en 6 åring bör kunna vara ensam hemma dagtid och även laga enklare mål mat till sig själv.

 

[Enya]

Jag har under den här hösten sett hur de förändrats själva. Mer ansvarstagande och förstår mer vad som krävs av dem vid olika tillfällen. 12,5 åringen är den som klarar det bäst och som jag kan lita på på ett helt annat vis än i somras bara. 11 åringen glider lite med och bryr sig tyvärr inte riktigt som jag tycker att han ska göra. Men även han har vaknat lite, speciellt när han upptäckte vad som händer om han schablar till saker för sig. Ansvar ni vet. Men dotter som blir 8 i december är nog den som kommer på andra plats när det gäller cykelnyckeln tex. De har fått "kedja" i gummi och den sätter hon fast i sin väska och sedan är den där, hon drar ut den när hon låser upp och låser cykel men tar inte loss den utan uppenbar anledning, hon är rädd om den och förstår att det blir problem om den slarvas bort.

Eftersom jag ännu inte har ett jobb så är jag ju hemma och de sällan ensamma. De är bara ensamma när jag är ute med hunden, om de inte vill följa med, och ibland när jag handlar och de inte behöver vara med. Det funkar bra. Jag har nu också sett att äldsta sonen utan problem kan vara hemma själv när jag jobbar medan 11 åringen måste skärpa till sig lite innan han får vara hemma istället för på fritids sista året. Dottern vill inte vara hemma själv, men hon kan ju välja själv om hon vill vara på fritids eller inte och det är tid att träna på det.

 

[Enya]

Därför det jag nämnde, blir jobbigt för stora barn att ha mamma i hälarna hela tiden.
Ja det ska inte vara några problem, en 6 åring bör kunna vara ensam hemma dagtid och även laga enklare mål mat till sig själv.

Jag skulle aldrig lämna min 6 åring ensam 4-5 timmar per dag varje dag i veckan. Den är för liten. Ihop med äldre syskon är en annan sak, men inte ensambarn.

Jag har ingen som helst anledning att söka hjälp, jisses, ska man söka hjälp för allt nuförtiden, istället för att försöka reda ut saker själv?
Tror du på allvar att jag hade frågat här på buke om jag inte velat veta hur andra föräldrar tänker och få veta hur jag ska ställa mig till olika frågeställningar?

Som du ser längre ner i ett av mina inlägg verkar det lösa sig av sig själv lite grann också, just eftersom de får ta eget ansvar och INTE har mamma i hälarna hela tiden.

 

[Habiba]

Jag skulle aldrig lämna min 6 åring ensam 4-5 timmar per dag varje dag i veckan. Den är för liten. Ihop med äldre syskon är en annan sak, men inte ensambarn.

Jag har ingen som helst anledning att söka hjälp, jisses, ska man söka hjälp för allt nuförtiden, istället för att försöka reda ut saker själv?
Tror du på allvar att jag hade frågat här på buke om jag inte velat veta hur andra föräldrar tänker och få veta hur jag ska ställa mig till olika frågeställningar?

Som du ser längre ner i ett av mina inlägg verkar det lösa sig av sig själv lite grann också, just eftersom de får ta eget ansvar och INTE har mamma i hälarna hela tiden.

Är ju bara att konstatera att folk har olika åsikter, det är inte ovanligt att 7 åringar är hemma ensamma efter skolan och tex kokar pasta till sig själva, i andra länder börjar barn skolan vid 6 års ålder därför anser jag att 6 år borde fungera lika fint.

Kan ju alltid vara bra att få lite hjälp, du verkade så otroligt överbeskyddande så antog att du kanske behöver lite hjälp med dessa känslorna för barnens skull.
Buke är ju också en väg man kan söka hjälp från andra precis som du skriver.

Bra om det funkar.

 

[Enya]

Jag har 4 barn i åldrarna: 9, 10, 12 och 15. För de två yngsta sa vi upp fritidsplatsen när höstterminen började, alla åker hem med samma skolbuss och eftersom den är anpassad efter den store pojkens tider så har skolan löst det att de är på fritids mellan skoldagens slut och bussen går.( som sedan kör dom till store pojkens skola för att de där ska byta buss och åka med den skolans (linjebuss), högstadet ligger separat ca 6km från låg och mellanstadiet). Men detta har kommunen valt då de anser det blir billigare än att de ska skicka taxi till de småsamtliga dagar vilket de bara gör på fredagar då de tre yngsta slutar kl 13 och den store slutar 15.45.
Just nu är jag sjukskriven och hemma pga graviditetskomplikationer, men tidigare så blev de hemma själva mellan två och halv fem-fem på fredagarna, vilket fungerat bra. De kan ringa om det är något och de vet att de får ta fika då de kommer hem etc. De regler som finns är att inte öppna för någon de inte känner samt att man inte traskar iväg till kompisar eller tar med kompisar hem om det inte finns någon vuxen hemma.

Ditt system verkar jättebra! Dina regler är sådana som jag också har tänkt mig.

Något som jag fick upprepa några gånger här var att när 11 åringen och 8 åringen gick till sin skola så tog de olika vägar dit. Det vill inte jag, de ska ta samma väg hela tiden så att jag har lite koll på var de är. Sedan på em när de är ute och leker får de berätta ett ungefärligt område där de är och leker och berätta för mig om de går på något helt anat ställe.

Min dotter är den som varken får gå till och eller ifrån skolan helt ensam, de dagar storebror inte ska till den skolan så lämnar jag och hämtar gör jag ju varje dag. Jag vill inte att något händer henne, varken att någon äcklig gubbe får tag på henne eller att hennes pappa får tag på henne. Hon själv vill att jag hämtar och lämnar så hon slipper gå själv.

Lite OT där, men det gör väl inget?

 

[Enya]

Är ju bara att konstatera att folk har olika åsikter, det är inte ovanligt att 7 åringar är hemma ensamma efter skolan och tex kokar pasta till sig själva, i andra länder börjar barn skolan vid 6 års ålder därför anser jag att 6 år borde fungera lika fint.

Kan ju alltid vara bra att få lite hjälp, du verkade så otroligt överbeskyddande så antog att du kanske behöver lite hjälp med dessa känslorna för barnens skull.
Buke är ju också en väg man kan söka hjälp från andra precis som du skriver.

Bra om det funkar.

Överbeskyddande är jag inte, det är bara det att det aldrig har funnits något behov för dem att vara ensam efter skolan själv. Det har liksom inte kommit i modersmjölken så att säga.

 

[Is]

Nu bor du nog inte fullt lika mycket på landet som jag gör men här är ju enda alternativet att flytta minst 10mil hemifrån om man vill gå gymnasiet det innebär i praktiken att många flyttar när dom är 15.

Att tidigt börja lära sig ta ansvar, vara ensam hemma och fixa lättare måltider är nästan ett måste om barnen inte ska behöva få en chock när dom plötsligt måste stå på helt egna ben utan möjlighet att ringa någon som bor närmare än 10 mil bort.
Ett barn som snart är 13 och inte fått klara sig själv skulle ju få så oroligt kort tid på sig att växa upp, jag tror man som vuxen måste fundera vad ska mitt barn klara av för utmaningar vi specifika åldrar. Och sedan ta utmaningarna stegvis så att det inte blir ett jätte hopp i uppväxten.
Tex här vet vi somsagt att barnen ska flytta hemifrån när dom är 15, så vid 14 borde de rimligen ha lagt grunderna för att laga mat, sova ensamhemma och klara delar av sin egen ekonomin så att de är säkra på sig själv när dem sedan måste fixa allt själv. Vid 13 borde de vara en god bit på väg. Det kommer liksom så mycket nytt ändå sedan som man inte kan förbereda barnen på hemma

 

[Jadzia]

Fr o m jag var 7 år, så gick jag hem ensam efter skolan och var ensam hemma tills mina föräldrar kom från jobbet. Men det beror ju mycket på hur barnen är, vissa är ju mycket påhittigare än andra.

Samma här. Från och med ettan så var jag hemma ensam efter skolan. Kan väl i och för sig tycka att det är lite tidigt att ta sig hem själv med tanke på hur dagens samhälle ser ut nu, men är man 9-10 år så behöver man knappast fritids som barnvakt. Då handlar det mer om att det är kul att vara där och leka med andra barn. Barnvakt om föräldern ska iväg till stallet, gymma eller liknande borde inte heller behövas barnvakt till. Finns dessutom äldre syskon hemma så borde även en sex-sjuåring klara sig bra utan barnvakt.

 

[Jadzia]

Jag lämnar min femåring hemma ibland när jag går till affären, om han inte vill följa med. Men inte typ storhandlingar, utan om jag går till närmaste affären, då handlar det om kanske 15-20 minuter.

Själv var jag hemma själv hela eftermiddagarna från att jag började i skolan, tror att jag fick gå hem också, eller om jag blev hämtad. Men det va lite en annan grej, bodde på landet och hade massor av släkt runtomkring, plus att mamma jobbade fem minuter bort (till fots), och vi kunde komma dit om vi ville. Jag vet inte om jag skulle låta mitt barn vara hemma från nästa år nu, han får nog vara kvar på fritids ett tag till.

Men en tolvåring skulle jag inte vara orolig att lämna ensam några timmar, så länge barnet är bekvämt med det. Kanske prata med någon i närheten om du känner någon som bor så, som han som är äldst kan gå till om han inte vill vara ensam? Eller låta båda vara hemma på eftermiddagen, lättare om de har varandra kanske? För det kan ju vara tråkigt att vara hemma själv.

Jag ser heller inget problem. Tolv år är ju nästan tonåring. Då är man rätt självgående.
Sommaren jag fyllde tolv var sista året jag följde med familjen på husvagnsemester. Året därefter vägrade jag och stannade sedan hemma.

 

[Enya]

Nu bor du nog inte fullt lika mycket på landet som jag gör men här är ju enda alternativet att flytta minst 10mil hemifrån om man vill gå gymnasiet det innebär i praktiken att många flyttar när dom är 15.

Att tidigt börja lära sig ta ansvar, vara ensam hemma och fixa lättare måltider är nästan ett måste om barnen inte ska behöva få en chock när dom plötsligt måste stå på helt egna ben utan möjlighet att ringa någon som bor närmare än 10 mil bort.
Ett barn som snart är 13 och inte fått klara sig själv skulle ju få så oroligt kort tid på sig att växa upp, jag tror man som vuxen måste fundera vad ska mitt barn klara av för utmaningar vi specifika åldrar. Och sedan ta utmaningarna stegvis så att det inte blir ett jätte hopp i uppväxten.
Tex här vet vi somsagt att barnen ska flytta hemifrån när dom är 15, så vid 14 borde de rimligen ha lagt grunderna för att laga mat, sova ensamhemma och klara delar av sin egen ekonomin så att de är säkra på sig själv när dem sedan måste fixa allt själv. Vid 13 borde de vara en god bit på väg. Det kommer liksom så mycket nytt ändå sedan som man inte kan förbereda barnen på hemma

Jag bodde på landet förut men inte så som du gör. Om jaghade bott kvar hade de fått ta bussen till gymnasiet som gick två km bort och åkt den varje dag istället. Vanlig buss, inte skolbuss.

Såsom jag bodde var det inte ekonomiskt möjligt för mig att betala månadskort till barnen så att de kunde ta sig hem när skolan slutade, speciellt inte dottern som ju började i 6 års medan de andra då började i trean och fyran, det skulle bli flera 1000 kr dyrare i månaden och det hade jag som ensam inte råd med, därför hämtades de av mormor varje dag och så var de där till jag slutade jobba och så åkte vi hem. Sönerna var dock många gånger hemma på helgerna när vi tog hand om hästen men det tog ju inte så lång tid. Oftast lämnades de en och en så jag slapp att de bråkade med varandra. Det har inte funnits några behov av att lämna dem, vi bodde så till att jag inte kunde ta mig någonstans direkt utan bil och inte kunde ha någon aktivitet efter jobbet. Jag hade ingen ork att ha det heller, inte råd heller för den delen. Så det blev mycket mammatid.

Här behöver ju inte barnen flytta hemifrån när de är 15 annars hade jag också försökt förbereda dem för det. Eller ja just HÄR där vi bor sedan augusti (barnen kom den 18 augusti) har jag faktiskt just ingen aning om hur det ser ut på gymnasiet, har inte tänkt så långt på det här. Men nu är det ju mer ensamtid för dem och mer kommer det att bli när jag börjar jobba. Visar 11 åringen att han blir bättre på det här med att vara ensam och att göra det på rätt vis så slipper han fritids, men som det ser ut just i dag så behöver han mer träning. Det är ju frihet under ansvar, äldsta sonen är den som utvecklats mest på den punkten, men han blir också 13 i februari.

 

[Inte_Ung]

Det beror ju på hur barnet är och på hur situationen omkring ser ut.
Vissa barn klarar av det bra medan andra barn antingen river i princip hela huset eller är för ängsliga för att vilja vara själva.
Och så har vi då äldre barn som kan våldgästa och ställa till oreda.
Ett mindre barn kan inte hålla emot sådant.

 

[Inte_Ung]

Eller ja just HÄR där vi bor sedan augusti (barnen kom den 18 augusti) har jag faktiskt just ingen aning om hur det ser ut på gymnasiet, har inte tänkt så långt på det här.

Det är buss till Nyköping som gäller och buss-trafiken är väl anpassad till det.

 

[Inte_Ung]

Min reaktion på det du skriver är att du nog skulle behöva söka hjälp, blir ju jobbigt för stora barn att ha mamma i hälarna hela tiden.

Du menar kasta ut mamma hemifrån då?
Eller?

 

[Inte_Ung]

Tex här vet vi somsagt att barnen ska flytta hemifrån när dom är 15, så vid 14 borde de rimligen ha lagt grunderna för att laga mat, sova ensamhemma och klara delar av sin egen ekonomin så att de är säkra på sig själv när dem sedan måste fixa allt själv.

Det behövs inte alls det.
Barn lär sig det som de behöver när de måste.
Eller vill ha det på sitt eget sätt.

Mina nu vuxna barn frigjorde sig tidigt och klarade sig själva trots att de var både bortskämda och bortklemade.
Önskan om ett självständigt liv är en alldeles tillräcklig och stor drivkraft för att ordna det.
Så sanningen är att det där löser sig oavsett hur man gör eller inte gör.
Och om det inte löser sig så är det andra problem inblandade.

 

[Enya]

Det är buss till Nyköping som gäller och buss-trafiken är väl anpassad till det.

Jag anade att det var så. Här går ju buss hur många många många gånger som helst på en dag och stannar utanför dörren nästan.... de kommer bli bortskämda med att behöva gå 2 minuter till bussen jämfört med 20 minuter som de är vana vid sedan tidigare...

 

[Habiba]

Överbeskyddande är jag inte, det är bara det att det aldrig har funnits något behov för dem att vara ensam efter skolan själv. Det har liksom inte kommit i modersmjölken så att säga.

Så på tiden de får börja vara själv nu då, ska j

Du menar kasta ut mamma hemifrån då?
Eller?

Menade jag inte. Men att hon nu lever sitt eget liv utan att ha ständig tillsyn över sina stora barn.

 

[Inte_Ung]

Menade jag inte. Men att hon nu lever sitt eget liv utan att ha ständig tillsyn över sina stora barn.

Om man är hemma så är man ju det.
Skall man behöva gå ut då för att inte vara överbeskyddande?
Vart tycker du att hon skall ta vägen då?

 

[Enya]

Det beror ju på hur barnet är och på hur situationen omkring ser ut.
Vissa barn klarar av det bra medan andra barn antingen river i princip hela huset eller är för ängsliga för att vilja vara själva.
Och så har vi då äldre barn som kan våldgästa och ställa till oreda.
Ett mindre barn kan inte hålla emot sådant.

Äldsta sonen är/var en sådan som lätt river hela huset. Han har dock vuxit rejält sedan vi flyttade, mer än jag kunde tro. Han har fått större krav på sig framför allt i skolan då den är uppbyggd på annat vis än där vi kommer ifrån. Han skulle dock aldrig släppa in någon om jag sagt att han inte får, medan 11 åringen lätt skulle gå bakom ryggen på mig och göra det och sedan inte kunnat hantera situationen, så som du menar. Dottern vill inte vara ensam, hon kan vara det med syskonen men inte ensam helt utan någon. Hon är inte omogen för åldern utan mer i en mammig period.

 

[Enya]

Så på tiden de får börja vara själv nu då, ska j


Menade jag inte. Men att hon nu lever sitt eget liv utan att ha ständig tillsyn över sina stora barn.

Jag har inget jobb och har ännu inga aktiviteter eftersom min ekonomi som arbetslös ensamstående mamma inte är den bästa just nu, så jättemycket ensamhetstid har de ju inte att träna på just nu. Det kommer snart hoppas jag....

 

[Habiba]

Om man är hemma så är man ju det.
Skall man behöva gå ut då för att inte vara överbeskyddande?
Vart tycker du att hon skall ta vägen då?

Hon kan vara hemma hur mycket hon vill men hon behöver inte hålla hemma för att passa på stora barn.