Att kämpa med "fel" häst.

[Maira]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Citerar fonen:

"att kämpa med "fel" häst eller om man säger en häst som inte passar en till 110% lär man sej mycket av, därför många kämpar tror jag med hästar som dom inte passar ihop med än iallafall..men vill man utvecklas så måste man rida och hålla på med hästar som inte är perfekta också.

sen om man är villig och har råd att lägga ner mycket pengar på de är en annan sak."


Just det jag undrar, hur kul har man under tiden man kämpar på och lär sig???

Du kanske både lär dig MYCKET mer och har MYCKET roligare på en annan häst???

 

[Maira]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

"Därtill fattar jag öht inte varför folk känner sig påhoppade."

En del av dem kanske blev trampade på en öm tå...

 

[Charlotte67]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Om man vill lära sig rida alla typer av hästar finns det ju en enkel lösning som jag personligen praktiserar; jag har två egna hästar som är inom ramen för vad jag tycker är rätt för mig. Sen rider jag tidvis andra (elevers) hästar som inte alls är vad jag är van vid eller skulle välja till mig själv. Så det är väl en bra rekommendation; rid allt man får tillfälle att rida! Missa inte en chans att prova en häst som är långt ifrån dina personliga ideal och vanliga typ av häst.

 

[Maira]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Jag tror också att det är jättenyttigt att rida många olika hästar, precis som du säger. Jag red på ridskola rätt många år "trots" att jag hade egen häst...

Så det ska man absolut passa på att göra! Det är roligt att rida andras hästar och ibland kan man bli förvånad över hur bra det faktiskt går!

Red t ex en nordsvensk några gånger. har jag alltid trott. Men den var inte alls så dum, gick i rätt form och kändes ganska mäktig att rida!

 

[Krulidut]

Sv: Inte det minsta konstig fråga/diskussionsämne...

Är man som regel glad och avspänd INNAN ridpassen, är man som regel glad och nöjd EFTER ridpassen. Blir man glad när man ser hästen. Då har man nog rätt häst. Har man fel häst så gror hela tiden ett obehag eller en missnöjdhetskänsla och då tror jag att man ska vara ärlig nog mot sig själv OCH hästen att låta nån annan mer lämpad ryttare ta över.

.

 

[Krulidut]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Synd att det blev så här...

Det ska ju som sagt vara roligt att rida och pyssla med hästen.

Hoppas det ordnar dig till det bästa för dig!

Grejjen är ju att det funkar bra på marken, följer mig almost always som en hund. Kan dock inte longera för hon är ganska stark i psyket och lix. släpper inte in någon, Förra ägaren har försökt, NH tränare har försökt, jag har försökt. Hin fryser fast och VÄGRAR röra sig.

Hur eller hur så kommer jag mog skaffa medryttare på henne till hösten då skolan börjar och HOPPAS att jag hittar nån som är villig att rida henne 2-3 gånger i veckan (gratis OFC...) och som tycker om henne och som kanske kan ta över henne sedan det är min dröm just nu

/a

 

[Totola]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Just det jag undrar, hur kul har man under tiden man kämpar på och lär sig???

Du kanske både lär dig MYCKET mer och har MYCKET roligare på en annan häst???

Det där låter lite som "hur vet jag att gräset inte alltid ÄR grönare på andra sidan"?

Jag har haft tre hästar varav ingen har varit "lättsam".
Men den nuvarande känns mest rätt hittills eftersom jag aldrig/sällan ser hästen som ett problem. Visst kan vi stöta på diverse jobbiga situationer men jag ser alltid fram emot utvecklingen och att få åka till stallet nästa dag också.

Jag har fått kämpa med väldigt basicssaker och enligt mig börjat på minus, trivs bäst med hästar som redan svarar bra på förhållningar men fick en som knappt svarade alls för tygeltag, haft problem att kunna bestämma gångart/tempo/styrning Men nu när jag haft hästen ett år känns det som att allt jobb hittills har varit värt det, och jag lägger gärna ner grymt mycket mer jobb på mig och hästen för att vi ska utvecklas vidare.
För att hästen enligt mig är en underbar individ och som är arbetsvillig. Tycker hästen om att jobba så tycker jag om att jobba.

Sen känns det rätt naturligt att man söker sig till lättsammare hästar (eller med högre kapacitet/lättare för sig) allteftersom. Jag känner att för varje häst så blir det jobbigare mentalt sett att ställa om och börja från scratch. Men huvudsaken att man trivs med sin häst och tycker det är värt tiden och pengarna!

 

[Maira]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Näe... jag kanske är fel person att uttala mig om det...

Jag har haft samma häst i femton år, han är INTE lättsam, men vi har roligt ihop för det. Jag har fött upp honom själv.

Så för egen del letar jag inte efter grönare gräs.

 

[Charlotte67]

Grönare gräs...

Även fast jag »bytt ut« en del hästar så är det verkligen inte för att gång på gång hopplöst leta efter grönare gräs. Jag fromligen avskyr första tiden med en ny häst. Finns inget skönare än när man verkligen KAN hästen. Och för mig går det inte på en månad eller två...

Försäljningar har skett efter moget övervägande; Känns det bra innan ridpassen? Känns det bra undr ridpassen? Känns det bra efter ridpassen? Blir jag glad när jag ser hästen? Tror jag på en framtid för denna häst på nivån XXX dressyr? Har svaret på flera av dessa frågor ovan varit »nej« finns det ingen annan väg för mig än att hitta en mer kompatibel ryttare/ägare för den hästen. Det har också i samtliga fall gått utmärkt att göra detta, det har ju just inte varit hästar som är »omöjliga«, bara omöjliga för MIG.

 

[Totola]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Näe... jag kanske är fel person att uttala mig om det...

Jag har haft samma häst i femton år, han är INTE lättsam, men vi har roligt ihop för det. Jag har fött upp honom själv.

Så för egen del letar jag inte efter grönare gräs.

Jag kan f ö hålla med om ursprungsfrågan att i många fall hade man säkert haft mycket roligare med sin häst om man hade haft en annan häst.
Men som du kanske ser så är vi många som tycker det är lite roligt med en utmaning också!

 

[ridtravare]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga.

Som AnnHam skrev med glad och nöjd."Är man som regel glad och avspänd INNAN ridpassen, är man som regel glad och nöjd EFTER ridpassen."

Att man frågar sig själv ärligt efter ridning- får du energi av din häst eller tar den energi? Om den bara tar energi- så är man inte rätt kombination och du och även din häst blir förmodligen lyckligare på var sitt håll...

Detta är ju en lyx man kan unna sig om man bara rider för att det är kul eller man är tränare med nog med hästar så man faktiskt kan välja själv!

Sedan tror jag faktiskt att det finns folk som njuter av att ha en "svår " häst eller en farlig häst t.ex en som de inte kan rida ut på. och då bekräftar det ett behov som är viktigt för dem. Och det kan man som utomstående bara acceptera. För förmodligen är det viktigt för den personen just då... ( Det enda som jag har svårt för är folk med unghästar i frimärkshagar där hästarna går en och en och är ute max 4 h om dagen, som sedan undrar varför sina hästar är svårridna och har kotledsinflammationer- men det är jag det...)

 

[Trollungen]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Frågan om hästen tar eller ger energi är mycket relevant! Är hästen "fel" så tar den energi och blir en belastning. Känns det så kanske man borde tänka en gång extra på om man är rätt för varandra... Visst, alla hästar kan kännas som belastningar till och från men det jag menar är om man aldrig är nöjd med det den presterar eller hur man känner när man hanterar den. Ryktar man för att hästen ska se ren ut eller för att den ska bli ren? Hoppas ni förstår hur jag menar...

Eller om man är rädd för sin häst. En tjej i stallet har en ung häst som jag tycker är "fel" för henne. Hästen är ung (lite busig och testar gränser) och hon vågar inte ta hästen från hagen och borsta av den om det inte är någon annan i stallet. Nu menar jag inte någon annan häst utan någon annan människa. Hästen är så pass cool att hon fixar att stå själv en stund men tjejen vill istort sett alltid att någon håller i den när de står i boxen. Visst är det en fråga om säkerhet till viss del men vi andra i stallet vill ju kunna pyssla med våra grejjer när vi är där och inte behöva släppa det vi gör stup i kvarten för att hennes häst tittade på henne när hon borstade på rumpan. Hästen har inte jobbats på hela sommaren eftersom tjejen inte kan eller ens försöker jobba den från marken med longering eller tömkörning och hon vill inte rida den utan att longera lite först. Moment 22. Tjejen är alltså helt beroende av hjälp från andra eftersom hon inte vågar själv. Detta är för mig ett bra exempel på när hästen är "fel" även om hon gillar sin häst och vill rida in osv...

 

[Maira]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Det låter ju inte alls bra! Synd om både ryttare och häst!

Som Totola sa så kan det vara roligt med en utmaning! Men det och att det fungerar dåligt tycker jag är två helt olika saker!

 

[pajkastning]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Som medryttare får man ju inte möjligheten att provrida massor utav hästar. Eftersom att ägarna själva sätter sina regler blir det svårt att hitta sin drömhäst. Jag har haft flera stycken och kämpat mig gul och blå med alla. Jag har aldrig slutat rida för att jag gav upp just den hästen utan det är flytt, graviditet m.m. som har gett mig möjlighet att få hjälpa andra med deras hästar. Det känns att man som medryttare inte kan sätta egna krav på hästen man vill ha. Jag ridit en hel del olika sorters hästar, både ras, stk och utb. Men jag tycks aldrig hitta hästen som passar mig som handen i handsken!
Men jag antar att det bara är att fortsätta leta, för den dagen jag hittar hästen då vet jag att det är rätt
Men just nu känns det tungt, hästen jag hjälper till med förtillfället innebär enbart bråk oss två emellan. Under lektioner för instruktör känns det okey. Men jag känner verkligen just det faktumet "att jag kämpar med fel häst"...

 

[Bewelinn]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Jag tycker personligen att det är lättare att få en häst som är "precis rätt" om man köper en oinriden unghäst.

Visserligen har alla hästar en grundläggning och en egen personlighet men just det rid- och hanteringsmässiga blir mer som man vill ha det med ridstil, hur pass grova hjälper, röstkommandon osv.

Många färdiginridna hästar jag provridit har jag tyckt varit alldeles för hårdhänt ridna för min smak. Att vara medryttare måste ju vara ännu knepigare för då kan man ju inte direkt "omskola" hästen heller. Lite som att gå i någon annans ingångna skor ett par ggr i veckan...

 

[Tussilago]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Spännande tråd det här.. Sitter just i den situationen och bestämma om min häst är rätt för mig eller inte.. Min dröm har alltod varit en shire. Hittade ett relativt billigt stoföl, och BUMS så var jag shireägare! detta utan att ha sett shire mer än på bild.Nu blir hon 4 år i september, och vi har inte kommit längre än att tömköra i skritt, skrittat lite under ryttare i princip. Hon är underbart snäll, men lite dominant. har problem att lämna stallet, om jag inte leder henne, blir alltid bråk, men hon går ändå till slut. Jag vill träna dressyr på bana, hon verkar inte alls tycka det är kul att jobba på banan, hon"dör" lite. Vill även köra in henne, men hon är grymt rädd för kor, och en sån häst kan man inte köra. Vill ta nåt föl, men då hon har lite kli i manen går inte det. Vill åka iväg på träningar, kurser mm, åka till kompisen i sthlm (Ca 40 mil)och rida, men inte lätt med en sån stor häst..
Blir ofta lite nervös då jag ska jobba henne, men inte alls mkt.
Men jag älskar hästen, blir alltid glad då jag ser henne, hon kommer alltid i hagen, snäll att hantera.. Och så svårt, jag vet ju inte vad hon KAN bli, bara vad hon är.. Inser hon kanske skulle ha det bättre hos nån anna n som bättre kan utbilda henne och ta till vara på hennes kvaliteer, men att sälja sin kompis..

Alltså, många sitter med nog med fel, häst, andra med en häst som inte passar dem perfekt, men som de ändå vill jobba vidare med. Frågan är hur många som verkligen har en häst som passar dem till 100%?
Bludder från mig, klart slut!

 

[TeamLundVer]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Minns en liten historia som jag fick berättad för mig av en person som vi kan kalla A. A och B är "vänner". B:s häst är halt och har varit så ett tag, eller kanske inte riktigt halt utan "enbart" ngn typ av rörelsestörning, uppnår dock inte statusen hälta.

B åker till vet. med sin pålle (A följer med som den vän hon är), väl där så gås hästen igenom både av 2 vet. och fysioterapeut. Man finner inget fel och ber därför B rida hästen framför dem. B gör så och hästen rör sig som vanligt dvs fel. Nu hoppar vet. 1 upp och rider, hästen går perfekt, A hade aldrig sett hästen gå så bra Vet. ger nu B ett litet träningsprogram och påtalar lite fint sådär att om inte det hjälper så borde B kanske se sig om efter en annan häst som passar hennes ridstil bättre.. (jaa vad ska man säga??)

 

[jinx]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

kl
Jag har just tagit det stora steget och sålt en häst som jag inte passade ihop med. Eller inte trivdes med, snarare. Söt, snäll och välutbildad häst, men inte med särskilt mycket jävlaranamma. Jag ville mer än henne och hon kunde inte få mig att längta efter ridningen. Det var mycket tankearbete innan jag kom till beslut och jag ångrade mig säkert hundra gånger innan det var gjort.

Som många andra jag har hört, så sa jag att jag kommer aldrig att sälja en häst. Nu har jag tänkt om på den punkten. Varför ska jag eländas med en häst jag inte trivs med om jag inte ens tycker det är kul? Med mig och hästen jag sålde blev det till slut bara mer och mer irritation. Nu är hon hos en människa som vill ha en häst som är exakt så jättesnäll som hon. Jag har skaffat en häst som är mer "häst" att bita i och känner att jag utvecklas.
Det var en tuff resa, men jag visste deep down att jag gjorde rätt och nu när det är överstökat är jag jättenöjd. Och jag ser det definitivt inte som nåt nederlag!

 

[Maira]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

*Och jag ser det definitivt inte som nåt nederlag!*

Det är en jättebra tanke, att komma till insikt att det inte alls är så!!!

 

[kullerbytta]

Sv: Att kämpa med "fel" häst.

Jag har gjort samma sak som jinx. Det är mycket pengar, blod, svett och tårar att vara häst ägare. Men även helt underbart. Man måste trivas ihop, det är basic.
http://www.classicaldressage.com/articles/hurts_p.html