Jag är flitig Buke-användare, men eftersom detta ämnet kan vara känsligt, väljer jag att vara anonym. För er som listar ut vem jag är, snälla håll det för er själva.
Jag har i hela mitt liv haft väldigt lätt att få känslor för män. Jag har haft en del monogama förhållanden, och har varit otrogen i de flesta av dem. För det mesta har detta varit en reaktion på att saker har varit dåligt i det aktuella förhållandet, eller iallafall har jag trott det. Detta är inte något jag är stolt över, tvärtom.
Två saker fick mig att starta den här tråden.
1. Jag har ett långvarigt förhållande med den bästa mannen på jorden. Jag älskar honom mer än jag trodde var möjligt, och även fast vi har varit ihop i ett tag har känslorna inte avtagit, snarare förstärkts. Han är min drömman och jag vill inte byta ut honom för allt i världen. Men, jag är också kär i en annan. Jag kom på det igår när jag träffade den andra mannen; jag kunde inte ta ögonen från honom. Jag har känt honom ett tag, och den här kärleken har liksom växt fram (vill bara påpeka detta; det är inte för att han bara råkade gå förbi och var lite snygg; jag känner honom väl!).
2. Jag har upptäckt att ett par personer på Buke har eller har haft fungerande poly-förhållanden. Det fick mig att börja fundera; kanske är det så jag ska leva. Kanske kan jag tillåta mig själv att älska fler än en person. Kanske är det inget fel i det.
Eller så är detta bara en fas jag går igenom. Kanske har jag ett stort bekräftelsebehov. Men såhär har det varit i hela mitt liv.
Jag vet inte hur jag ska gå vidare; jag skulle kunna acceptera att jag är kär i två, men att jag lever med en av dem och har den andra som vän. Jag vill inte vara otrogen igen, verkligen inte.
Eller så tar jag upp det med min sambo. Dock har jag en känsla av att han inte skulle vara så förstående.
Sedan är ju frågan; vill jag öppna upp mitt samboförhållande? Jag vet inte om jag skulle vilja ha sex med andra; jag tror inte det. Jag tror inte att han skulle vilja ha det heller. Jag skulle definitivt inte vilja att han skulle ha sex med andra. Vårt gemensamma sexliv är toppen.
Jag vet inte om jag skulle ha något emot att han var emotionellt engagerad i andra dock. Bara jag vet att vi har en stabil grund att stå på och att han inte skulle lämna mig för den andra kvinnan.
Gud så svårt och svamligt detta är att skriva!
Eller så lever jag resten av mitt liv som en otrogen jävel. Men det går inte hand i hand med hur jag ser på ansvar och förhållanden.
Erfarenheter/länkar/artiklar/åsikter/synpunkter/råd.
PMa gärna om ni inte vill skriva här.
Jag har i hela mitt liv haft väldigt lätt att få känslor för män. Jag har haft en del monogama förhållanden, och har varit otrogen i de flesta av dem. För det mesta har detta varit en reaktion på att saker har varit dåligt i det aktuella förhållandet, eller iallafall har jag trott det. Detta är inte något jag är stolt över, tvärtom.
Två saker fick mig att starta den här tråden.
1. Jag har ett långvarigt förhållande med den bästa mannen på jorden. Jag älskar honom mer än jag trodde var möjligt, och även fast vi har varit ihop i ett tag har känslorna inte avtagit, snarare förstärkts. Han är min drömman och jag vill inte byta ut honom för allt i världen. Men, jag är också kär i en annan. Jag kom på det igår när jag träffade den andra mannen; jag kunde inte ta ögonen från honom. Jag har känt honom ett tag, och den här kärleken har liksom växt fram (vill bara påpeka detta; det är inte för att han bara råkade gå förbi och var lite snygg; jag känner honom väl!).
2. Jag har upptäckt att ett par personer på Buke har eller har haft fungerande poly-förhållanden. Det fick mig att börja fundera; kanske är det så jag ska leva. Kanske kan jag tillåta mig själv att älska fler än en person. Kanske är det inget fel i det.
Eller så är detta bara en fas jag går igenom. Kanske har jag ett stort bekräftelsebehov. Men såhär har det varit i hela mitt liv.
Jag vet inte hur jag ska gå vidare; jag skulle kunna acceptera att jag är kär i två, men att jag lever med en av dem och har den andra som vän. Jag vill inte vara otrogen igen, verkligen inte.
Eller så tar jag upp det med min sambo. Dock har jag en känsla av att han inte skulle vara så förstående.
Sedan är ju frågan; vill jag öppna upp mitt samboförhållande? Jag vet inte om jag skulle vilja ha sex med andra; jag tror inte det. Jag tror inte att han skulle vilja ha det heller. Jag skulle definitivt inte vilja att han skulle ha sex med andra. Vårt gemensamma sexliv är toppen.
Jag vet inte om jag skulle ha något emot att han var emotionellt engagerad i andra dock. Bara jag vet att vi har en stabil grund att stå på och att han inte skulle lämna mig för den andra kvinnan.
Gud så svårt och svamligt detta är att skriva!
Eller så lever jag resten av mitt liv som en otrogen jävel. Men det går inte hand i hand med hur jag ser på ansvar och förhållanden.
Erfarenheter/länkar/artiklar/åsikter/synpunkter/råd.
PMa gärna om ni inte vill skriva här.
