Årgång 2011 - Del 7

[tramp]

Planen att Dino skulle iväg på lösdrift verkar gått åt skogen som vanligt... Det ställe som var planerat att han skulle till vill inte ta emot honom när han är skodd, vilket jag självfallet har stor förståelse för. Så nu letar jag febrilt efter en lösdrift som vill ta emot honom.. Suck! Hade ju egentligen varit bäst att släppa honom med en äldre ranglåg valack i stor hage med fin ligghall och fri tillgång på hö. Men det verkar ju vara omöjligt att hitta..

 

[lil-sis]

Happy Happy!

X kommer troligen åka till en av mina gamla elever i vår. Hon har en fantastisk balans och lätt hand, så jag tror det blir hur bra som helst

Trist att X inte blir hemma men det är troligen bara fram till vintern. Hon hoppar gärna så med lite flyt hinner de komma ut på lite bebishoppning också.

Imorgon är det dags att besöka ET igen.

 

[Nepenthe]

Blir ingen ridning i helgen. Röta i trakten vänster fram och en spricka i höger som jag trodde vi fått bukt på. Hovslagaren kan inte komma förens måndag.
Idag är det 3 månader sen jag fick hem henne och jag har väl ridit 4 gånger......
Så fort jag tror "nu, nu är vi på gång!" så händer det något

 

[Halvblodet]

Tränade ju i tisdags och det gick bra, vi fick honom att ta stöd på bettet istället för att krulla ihop halsen vilket han gärna gör annars. det var en del hästar på ena delen av ridhuset så han blev lite istadig och slängde ut bogen där men när vi fick styrsel på bogen gick det bättre, sedan tog vi lite galopp i båda varven och sen fick han avsluta. Det var lagom för honom, det var hans första träning och vi kommer träna varannan vecka så han kommer få gott om tid emellan att smälta det vi övade på.

Igår kväll red jag ut och skrittade mest men han fick trava lite för att trava av eventuell träningsvärk. Idag får han vila helt.

 

[Alexandra_W]

Blir ingen ridning i helgen. Röta i trakten vänster fram och en spricka i höger som jag trodde vi fått bukt på. Hovslagaren kan inte komma förens måndag.
Idag är det 3 månader sen jag fick hem henne och jag har väl ridit 4 gånger......
Så fort jag tror "nu, nu är vi på gång!" så händer det något

Lite samma här. Små gruskorn i maskineriet hela tiden liksom. I somras ett sadelgjordsskav som tog forever att läka. Sen lagom till han skulle sättas igång i höstas petade han in en pinne i ljumsken. Det är läkt sen länge man jag har haft jättemycket annat så han har fått fortsätta lalla. Men nu tänkte jag damma av honom. Då har han fått nåt virus av fölis och hostar sig genom dagarna...

Så nu siktar vi på midsommar ungefär... :S

 

[Nepenthe]

Lite samma här. Små gruskorn i maskineriet hela tiden liksom. I somras ett sadelgjordsskav som tog forever att läka. Sen lagom till han skulle sättas igång i höstas petade han in en pinne i ljumsken. Det är läkt sen länge man jag har haft jättemycket annat så han har fått fortsätta lalla. Men nu tänkte jag damma av honom. Då har han fått nåt virus av fölis och hostar sig genom dagarna...

Så nu siktar vi på midsommar ungefär... :S

Nä fy va tråkigt ja just nu får man väl trösta sig med att det ändå är skitväder...

 

[Alexandra_W]

Nä fy va tråkigt ja just nu får man väl trösta sig med att det ändå är skitväder...

Packad snö på vägarna, lössnö på fälten. Det här är bästa vintern kan erbjuda...

Men här för en vecka sen när det var isgata, då kändes det verkligen som skitsamma att inte kunna rida.

 

[fia-lisa]

Vi har hunnit med både första träningen och Abbe har bjudit på första flygturen, så det går framåt!

Just nu har vi (eller eg jag) ett jättestort problem. Abbe har alltid haft lite bråttom iväg när man suttit upp, men inte mer än att man kunnat ta i tygeln och få till en halt innan man sitter upp. För ett tag sedan lyckades vi med konststycket att en pytteliten snökocka (i storlek större vattendroppe) ramlade ner från ridhustaket på Abbes rumpa just när jag satt upp vilket resulterade i en liten rodeoshow. Allt gick bra den gången, men efter det började jag oroa mig vid uppsittning och vill ha någon som står bredvid när jag hoppar upp. Och efter det har Abbe börjat steppa, snurra runt, gå iväg och krångla utav bara den när jag ska upp vilket gör att jag blir ännu mer stressad och han trampar ännu mer. Så fort jag är inställd på att bara öva på att stå still vid pallen är han jätteduktig och jag kan hoppa i stigbygel och hänga och klänga bäst jag vill utan att han går.

Men så kommer jag till de gånger som jag ska upp på ryggen, tänker uppsittning, blir nervös och Abbe börjar trampa. Blir så less på mig själv som inte bara kan hoppa upp utan att bli nervös. Det blir en sådan ond spiral att det är uppsittningen jag har ont i magen för, så fort jag är uppe på ryggen känns det mycket lugnar och jag kan andas ut. Vad ska jag göra?

 

[Alexandra_W]

Vi har hunnit med både första träningen och Abbe har bjudit på första flygturen, så det går framåt!

Just nu har vi (eller eg jag) ett jättestort problem. Abbe har alltid haft lite bråttom iväg när man suttit upp, men inte mer än att man kunnat ta i tygeln och få till en halt innan man sitter upp. För ett tag sedan lyckades vi med konststycket att en pytteliten snökocka (i storlek större vattendroppe) ramlade ner från ridhustaket på Abbes rumpa just när jag satt upp vilket resulterade i en liten rodeoshow. Allt gick bra den gången, men efter det började jag oroa mig vid uppsittning och vill ha någon som står bredvid när jag hoppar upp. Och efter det har Abbe börjat steppa, snurra runt, gå iväg och krångla utav bara den när jag ska upp vilket gör att jag blir ännu mer stressad och han trampar ännu mer. Så fort jag är inställd på att bara öva på att stå still vid pallen är han jätteduktig och jag kan hoppa i stigbygel och hänga och klänga bäst jag vill utan att han går.

Men så kommer jag till de gånger som jag ska upp på ryggen, tänker uppsittning, blir nervös och Abbe börjar trampa. Blir så less på mig själv som inte bara kan hoppa upp utan att bli nervös. Det blir en sådan ond spiral att det är uppsittningen jag har ont i magen för, så fort jag är uppe på ryggen känns det mycket lugnar och jag kan andas ut. Vad ska jag göra?

Kan du låta nån annan sitta upp ett antal gånger? Så det avdramatiseras för honom - och du ser att han är cool med det så det blir lite avdramatiserat för dig med.

 

[Blandrastik]

Vi har hunnit med både första träningen och Abbe har bjudit på första flygturen, så det går framåt!

Just nu har vi (eller eg jag) ett jättestort problem. Abbe har alltid haft lite bråttom iväg när man suttit upp, men inte mer än att man kunnat ta i tygeln och få till en halt innan man sitter upp. För ett tag sedan lyckades vi med konststycket att en pytteliten snökocka (i storlek större vattendroppe) ramlade ner från ridhustaket på Abbes rumpa just när jag satt upp vilket resulterade i en liten rodeoshow. Allt gick bra den gången, men efter det började jag oroa mig vid uppsittning och vill ha någon som står bredvid när jag hoppar upp. Och efter det har Abbe börjat steppa, snurra runt, gå iväg och krångla utav bara den när jag ska upp vilket gör att jag blir ännu mer stressad och han trampar ännu mer. Så fort jag är inställd på att bara öva på att stå still vid pallen är han jätteduktig och jag kan hoppa i stigbygel och hänga och klänga bäst jag vill utan att han går.

Men så kommer jag till de gånger som jag ska upp på ryggen, tänker uppsittning, blir nervös och Abbe börjar trampa. Blir så less på mig själv som inte bara kan hoppa upp utan att bli nervös. Det blir en sådan ond spiral att det är uppsittningen jag har ont i magen för, så fort jag är uppe på ryggen känns det mycket lugnar och jag kan andas ut. Vad ska jag göra?

Ta det från marken.
Jag har själv precis fått hem min årsmodell 2011 och han tycker det här med stillastående är överskattat.
Jag anser att det jag inte kan göra från marken lär jag inte kunna göra i sadeln. Nu är min inklickad. Men i stall, på stallplanen i ridhuset så får han kommando "Stilla" sen ska han jäklar i havet stå tills han får kommando att gå. Har han sadel på så bankar jag på den med handflatorna, rycker i stigläderna osv. Det här kan jag göra i lugn och ro utan att få minsta puls, som jag fick första gången jag klättrede upp. Det har blivit stor förändring.

 

[axel]

Ikväll tog jag ett samtal med veterinären igen (så skönt att ha haft samma veterinär i 9år nu!!). Vi kom överrens om att det var att kasta pengar i sjön att ultraljuda om Dino eftersom han med 98% chans dragit upp senan igen. Så nu har vi tagit ett beslut, till månadsskiftet flyttar Dino 10mil till ett fantastiskt stuteri. Där ska han få gå på lösdrift med unghingstar i till att börja med 6månader. Sen blir det återbesök på kliniken. Dinos lillebror Disel (f.14) flyttar även ner till samma stuteri samtidigt fast in i en annan, yngre flock. Skönt att ha bägge mina killar på samma ställe. Kommer bli superjobbigt dock att ha dom så långt bort, kommer bli hästlös ju... Vad gör man då?? Har redan ångest för det..

Är han inte 4? Då har de oftast slutat slåss på lek..

Jag hade lätt kastrerat den...

 

[Maja_Kandi]

KL
Balder har blivit väldigt mycket piggare och gladare sen vi klippte honom. Nu är det full rulle i hagen, han springer ut på morgonen och har blivit en skitgris igen... Det sistnämnda hade han ju kunnat låta bli... Han som varit så himla renlig hela den här stallperioden...

Hur som haver så provade jag longera honom idag. Gick super! Han var så nöjd med att få trava av sig ordentligt och bli av med lite överskottsenergi. Vi har verkligen fantastiskt vinterväder nu med helt perfekt underlag, jag vill bara vara ute precis hela tiden! Sambon har plogat upp en plan på vår lägda som har drygt en halvmeter höga kanter vilket är perfekt som inramning när man inte har staket. Det var dock lite halt under snön sen det tinade sist så galoppen fick vi vänta med.
Han var iaf jätteduktig och lyssnade kanon på kommandon och höll sig bra ute på volten, var bara ett par gånger han genade men det var verkligen över förväntan. Provade för första gången med inspänningstyglar. Herrn brukar ju ha en hel del att säga till om vad gäller ny utrustning, och likaså den här gången. Hakade på yttersidan först så han sprang och fånade sig utåt först. När han gett upp sina barnsliga attacker a la döda-tygeln (springa på tvären och hota att sparka den och göra karatesparkar med frambenen) så satte jag i den andra också. Gick jättebra! De satt inte alls så de tog emot, bara helt löst. Gick precis som förväntat om inte bättre, så det var bra. Nästa gång kan jag spänna den ett par hål till. Men får ta det varligt med den här mannen.

 

[oanki]

Idag har jag och mina vildar blivit fotade av sambon! Hästarna och jag hade superkul och det syns kanske på fotona :P

Bajs svansen...

 

[Fibusen]

Vi har hunnit med både första träningen och Abbe har bjudit på första flygturen, så det går framåt!

Just nu har vi (eller eg jag) ett jättestort problem. Abbe har alltid haft lite bråttom iväg när man suttit upp, men inte mer än att man kunnat ta i tygeln och få till en halt innan man sitter upp. För ett tag sedan lyckades vi med konststycket att en pytteliten snökocka (i storlek större vattendroppe) ramlade ner från ridhustaket på Abbes rumpa just när jag satt upp vilket resulterade i en liten rodeoshow. Allt gick bra den gången, men efter det började jag oroa mig vid uppsittning och vill ha någon som står bredvid när jag hoppar upp. Och efter det har Abbe börjat steppa, snurra runt, gå iväg och krångla utav bara den när jag ska upp vilket gör att jag blir ännu mer stressad och han trampar ännu mer. Så fort jag är inställd på att bara öva på att stå still vid pallen är han jätteduktig och jag kan hoppa i stigbygel och hänga och klänga bäst jag vill utan att han går.

Men så kommer jag till de gånger som jag ska upp på ryggen, tänker uppsittning, blir nervös och Abbe börjar trampa. Blir så less på mig själv som inte bara kan hoppa upp utan att bli nervös. Det blir en sådan ond spiral att det är uppsittningen jag har ont i magen för, så fort jag är uppe på ryggen känns det mycket lugnar och jag kan andas ut. Vad ska jag göra?

Smyger in från 10: orna!

Min häst hade (har?) sadeltvång som nyinriden. Det löste sig med att longera innan,spänna gjorden,longera,spänna,longera,hoppa upp. Jag hann dock få mig några åkturer innan jag kom på knepet. Alltid vid uppsittning,precis när man satte ner rumpan så kände man hur han sköt rygg och sen drog han iväg. Det satt kvar i huvudet på mig,även fast det är 2 år sen senaste explosionen.

Longeringen funkade som sagt och han slutade helt med detta,däremot så satt det så hårt på mig så jag var skitnervös varje gång jag satt upp,så jag tog faktist hjälp av en NH-tränare tillslut. Mer för min skull än för hans.

Det första hon ville var att jag skulle sitta upp,och göra precis som jag brukade. Tog fram pallen,kortade tyglarna,satte foten i stigbygeln. Kommer på att pallen stå lite dumt,så ut med foten,av från pallen,flytta den,sen samma procedur igen. Nu stog pallen bra,men jag måste korta tyglarna mer,ur med foten igen. Hästen började trampa,av och flytta efter pallen igen. Tillslut så sa tränaren: Vet du vad du utstrålar för energi nu?

Och det visste jag såklart! Jag var nervös/orolig,varpå hästen blev orolig/otålig. Hon tog hästen och svingade sig upp,såklart inga problem alls,utan en väldigt nöjd och lugn häst. Av igen,sen skickade hon upp mig på pallen igen. Där så skulle jag slå/trumma hårt på sadeln,ruska på den,slå med sliglädrerna på sadeln osv. Göra mig så stor som möjligt,låta mycket,ruska på sadeln,osv. Jag började och hästen brydde sig inte det minsta. När jag gjort det en liten kort stund så bad hon mig sätta i foten i stigbygeln och bara hoppa upp,med lösa tyglar,gjorde det och hästen står och sover fortfarande,vilket ALDRIG har hänt,utan det har alltid varit lite spänt,även fast han hade slutat exploderat.

Jag blev väldigt förvånad faktist.

Hon menade på att med allt detta innan så blir själva uppsittningen ingen stor grej,utan då har den stora grejen redan varit. Det gjorde mig mycket tryggare,och nu kan jag sitta upp utan en klump i magen. Blir jag osäker nån dag så grejar jag innan,kör trumsolo på sätet,snärtar med stigläder osv,sen bara svingar jag mig upp utan den där klumpen. En mycket lugn och avspänd häst vid uppsittning.

Som hon sa,vill du inte att hästen ska vara rädd för en gråsparv,så visa den en örn. Tyckte det var väldigt klokt,och har med mig dom orden på många andra saker vi gör.

 

[Alexandra_W]

Idag har jag och mina vildar blivit fotade av sambon! Hästarna och jag hade superkul och det syns kanske på fotona :P

Bajs svansen...

Vilka härliga bilder! Och vilken balans du måste ha!

 

[Fibusen]

Smyger in från 10: orna!

Min häst hade (har?) sadeltvång som nyinriden. Det löste sig med att longera innan,spänna gjorden,longera,spänna,longera,hoppa upp. Jag hann dock få mig några åkturer innan jag kom på knepet. Alltid vid uppsittning,precis när man satte ner rumpan så kände man hur han sköt rygg och sen drog han iväg. Det satt kvar i huvudet på mig,även fast det är 2 år sen senaste explosionen.

Longeringen funkade som sagt och han slutade helt med detta,däremot så satt det så hårt på mig så jag var skitnervös varje gång jag satt upp,så jag tog faktist hjälp av en NH-tränare tillslut. Mer för min skull än för hans.

Det första hon ville var att jag skulle sitta upp,och göra precis som jag brukade. Tog fram pallen,kortade tyglarna,satte foten i stigbygeln. Kommer på att pallen stå lite dumt,så ut med foten,av från pallen,flytta den,sen samma procedur igen. Nu stog pallen bra,men jag måste korta tyglarna mer,ur med foten igen. Hästen började trampa,av och flytta efter pallen igen. Tillslut så sa tränaren: Vet du vad du utstrålar för energi nu?

Och det visste jag såklart! Jag var nervös/orolig,varpå hästen blev orolig/otålig. Hon tog hästen och svingade sig upp,såklart inga problem alls,utan en väldigt nöjd och lugn häst. Av igen,sen skickade hon upp mig på pallen igen. Där så skulle jag slå/trumma hårt på sadeln,ruska på den,slå med sliglädrerna på sadeln osv. Göra mig så stor som möjligt,låta mycket,ruska på sadeln,osv. Jag började och hästen brydde sig inte det minsta. När jag gjort det en liten kort stund så bad hon mig sätta i foten i stigbygeln och bara hoppa upp,med lösa tyglar,gjorde det och hästen står och sover fortfarande,vilket ALDRIG har hänt,utan det har alltid varit lite spänt,även fast han hade slutat exploderat.

Jag blev väldigt förvånad faktist.

Hon menade på att med allt detta innan så blir själva uppsittningen ingen stor grej,utan då har den stora grejen redan varit. Det gjorde mig mycket tryggare,och nu kan jag sitta upp utan en klump i magen. Blir jag osäker nån dag så grejar jag innan,kör trumsolo på sätet,snärtar med stigläder osv,sen bara svingar jag mig upp utan den där klumpen. En mycket lugn och avspänd häst vid uppsittning.

Som hon sa,vill du inte att hästen ska vara rädd för en gråsparv,så visa den en örn. Tyckte det var väldigt klokt,och har med mig dom orden på många andra saker vi gör.

Och för att tillägga,longeringen slutade vi helt med i samma stund tränaren var hit. Nu kan jag ta han från stallet och hoppa upp på som vilken annan häst som helst.

 

[tramp]

@axel jodå, han är 4år. Någon kastrering står inte på schemat för tillfället, han har alltid gått med sällskap tidigare och enligt alla kunniga jag pratat med så brukar det inte vara något problem. Nu blev det tyvärr inte den lösdriften.. så letar ny nu men det bästa hade varit om han fick gå med en en ranglåg äldre valack.

 

[axel]

OK, men jag trodde att han hade en allvarlig skada. Tog nog miste..

 

[tramp]

@axel Jodå, det har han, senskada. Men det här är på veterinärens inrådan, en sista chans istället för att ta bort honom direkt så ska vi se om det här kan hjälpa något.

 

[Alexandra_W]

@axel jodå, han är 4år. Någon kastrering står inte på schemat för tillfället, han har alltid gått med sällskap tidigare och enligt alla kunniga jag pratat med så brukar det inte vara något problem. Nu blev det tyvärr inte den lösdriften.. så letar ny nu men det bästa hade varit om han fick gå med en en ranglåg äldre valack.

Jag hade helt missat att vi bor i samma område! Håller tummarna du hittar en lösdrift, jag vet ev en men måste kolla iom att han är hingst