Idag har vi varit på kliniken. Lååång dag där mina snälla föräldrar gått upp vid 4 för att åka med oss. Kliniktid kl 08:00 och vi lämnade strax innan 15.
Fram till dagens klinikbesök har vi legat lite lågt men jag har ridit ett par gånger, och hon har gått från förbannad till "bara" irriterad och bara bromsat till och sedan varit lite väl mycket svansviftande (mot tidigare tvärnit med slickade öron och lätt i både fram och bak).
Dagens utflykt då?
Vi startade med att prata med veterinären, prata igenom vad jag upplevt och hur det utvecklats. Sedan gick vi ett par vändor på gången och då tyckte sig veterinären ana en ojämnhet. Hon ville gärna mäta rörelserna så Ida har fått ha en sändare på huvudet, en på korset och en på ena frambenet. De mäter islag, huvudposition och höjd(typ) på bäckenet och skickar till en dator. Mätningarna bekräftade att det fanns en ojämnhet, diagonalt vänster bak och höger fram. Vi gick in i ridhuset och longerade åt båda håll, hon såg bättre ut på volt än på rakt spår. Sedan sadlade vi på och så red jag lite – hon visade bara liite bromsighet när jag kommit upp men veterinären såg ändå en skillnad, att hon var bättre utan ryttare än med. Sadlade av och gick in för böjprov. Började med de ”bra” benen och de var rena. Vänster bak visade en ömhet i kotan vid böjning och en svag hälta i trav. Höger fram var kraftigt öm i kotan -sådär så hon hoppade iväg och försökte sparka (framåt mot veterinären) med samma sidas bakben. Såklart halt i trav. Vi bedövade sedan hoven utan skillnad, bedövade därefter kotan och då var hon ren. Jag fick även rida på denna bedövning och då var hon helt normal, pigg och framåt. Det bestämdes att vi skulle röntga hov + kota på frambenet och kotan på bakbenet följt av UL på samma ställen men även bäckenområdet.
Då Ida varit spänd i bogar och bröstmuskler var vi även in om klinikens ET som gick över henne och fixade till en del saker, masserade och gav laser, vilket var mycket uppskattat – Ida gäspade oavbrutet och när ETn masserade på nåt riktigt bra ställe höll hon på att krypa ur skinnet, haha alltså hon stod med bakbenen rakt isär och lutade sig allt hon kunde mot ETn och mulen var som en snabel
ETn hittade ett gammalt muskeltrauma under ”sittbenet” på ena sidan samt en kompression i ländryggen och ja, det är vi inte förvånade över – Ida slog ju över vid lastningen när vi hämtade hem henne när vi köpt henne, och landade ju hårt på rumpan. Fan, bitterheten över att någon annan ”krockskadat” hästen åt en redan innan man kommit hem…
Efter detta var det röntgen av hov+kota fram och kota bak.
Sedan var det dags för ultraljud oooch:
På höger fram hittade vi skador på hovledens sidoligament och kotledens stödjevävnad. Hon har troligtvis råkat ut för en riktigt ful vrickning och skadat ligamenten då…
Vid UL av bäckenet hittades även förändringar på SI-led. Inget nytt utan de har ju varit där ett tag (kanske uppkommit efter fallet?). Vid UL av bakbenet/gaffelbandsgrenarna hittades inget särskilt, det kunde ev anas att hon avlastat diagonala frambenet.
Hon behandlades i höger fram, för inflammation i hovled och kotled. Återbesök om 4v. På återbesöket ska det ultraljudas på nytt och har ligamenten inte börjat läka ordentligt får man ta till stötvågor. Det ska/bör läka, men det kommer såklart ta tid.
SI-leden behandlades inte idag då hon blev så mycket bättre efter bedövningen av kotan så vi avvaktar till den läkt. Jag kommer ju ändå inte rida innan ligamentskadan är läkt så… och är hon fortfarande besvärad vid ridning när den läkt så får vi ge oss på SI-leden, men det verkar mest troligt att det är kotan som var problemet.
Vi funderade givetvis över när hon kan ha vrickat sig så, jag menar – det märker man ju om de vrickar sig så de verkligen skadar sig. Men så slog det oss, det är ju samma ben som hon hade hovbölden och problemen började ju i samma veva, vi funderar på om hältan i januari var denna vrickningen och att det sen var ”tur” (eller otur) att det hittades en liten böld, hon vilade ju i drygt en månad där eftersom hon inte blev ohalt efter att bölden tömts, och sen när jag började rida så funkade det ett par pass innan hon började protestera.
Hursomhelst, lika roligt som alltid att ha häst.