Trist, trist...
Då blev JAG förbannad och dunkade till henne med borsten vid magen. Efter ett par stoskrik och smällar med borsten fogade hon sig snällt och stod sedan och såg så glad och snäll ut igen. Jäkla sto alltså! Är det inte det ena så är det det andra Har haft ute massör regelbundet i vinter och hon har inte kunnat hitta något specifikt utan jag har mest behandlat henne i förebyggande syfte då hon har lite sadeltvångstendenser. Men nu är det något helt annat. Hittar han inget imorgon så blir det klinik för damen. Usch... vill helst inte åka dit! idag åkte hon själv och lastade sig på några minuter dit och hem, var inte uppstressad som sist och slappnade av snabbt i ridhuset. Under ett hinder fanns några "murar" (ena sidan tegel, andra grå sten) som var skitäcklig tyckte N, men efter en stund vågade hon trava förbi den. Efter en halvtimme skrittade jag av och så åkte vi hem i med att de andra började hoppa nu börjar jag verkligen lämgta tills hon är igång och kan hänga med på riktigt!
Gången innan rev han ganska rejält på oxern men han rättade sig fint denna gången Han trodde hon sprungit och halkat i hagen och fått en sträckning som sedan utvecklat fler problem.
