E
ecila
Sv: Är ni inte rädda för förlossningen??
Jag är också skräckslagen, men det är sant att rädslan till en del släpper med bäbisen i magen, men inte allt.
Jag förlitar mej nu på att det säjs att det går lättare andra gången och den här gången kommer jag att ta alla bedövningar som finns att få och som de går med på att ge mej.
Försöker lyssna och tänka bara på sådana historier där barnet bara ploppat ut sådär liksom i förbifarten....
Min första FL tog 17 timmar, men alla var ju inte sådär jättefarliga, det tog ju lite tid innan det började göra riktigt ont, så de timmarna var ju inte så många och slutet gick jättefort. En ganska okomplicerad FL tror jag, men ändå gjorde de ju ont det kan jag inte förneka. Ville dessutom vara tapper och inte ta bedövning men det behöver man ju inte vara.
Tycker nog egentligen att det där du skrev att man är utelämnad till andra är det som känns värst.
I det läget behövs ingen bedövning "fniss" lovar att du vare sig känner mer eller mindre smärta av att du spricker och sys.många spricker och måste sys utan bedövning osv nä fy tusan *skräck*
Jag är också skräckslagen, men det är sant att rädslan till en del släpper med bäbisen i magen, men inte allt.
Jag förlitar mej nu på att det säjs att det går lättare andra gången och den här gången kommer jag att ta alla bedövningar som finns att få och som de går med på att ge mej.
Försöker lyssna och tänka bara på sådana historier där barnet bara ploppat ut sådär liksom i förbifarten....
Min första FL tog 17 timmar, men alla var ju inte sådär jättefarliga, det tog ju lite tid innan det började göra riktigt ont, så de timmarna var ju inte så många och slutet gick jättefort. En ganska okomplicerad FL tror jag, men ändå gjorde de ju ont det kan jag inte förneka. Ville dessutom vara tapper och inte ta bedövning men det behöver man ju inte vara.
Tycker nog egentligen att det där du skrev att man är utelämnad till andra är det som känns värst.