Jag har varit i kontakt med dels veterinär, dels hundar utan hem/hundtallet samt privata aktörer för omplacering (vill inte lägga ut han på blocket).
. Har tid i veckan för en undersökning av vår vovve. Men, visar den inget "fel" kommer den avlivas eftersom det då sitter i psyket. De rekommenderade inte mig att omplacera den, innan vi vet så att säga. Men vi har beslutat som sagt att för denna killes skill blir det att somna in.
Varje dag ser vi att han blir mer och mer vrak, han har bitit ett sår på magen också. Eller slickat där frenetiskt så det blivit men rätt och sårigt.
Han är så stressad stackars, så det gör ont inom mig.
Vi har ju haft hund från både privat och kennel, men denna gång gick vi nog på utseende och glömde vår intelligens hemma. Första köpet som inte blivit bra för oss båda.
Men så när han lägger sitt lilla huvud mot min mage, och tittar med sina vackra ögon känner jag NEJ vi kämpar. Vi kan hundar. Vi vet hur man tränar hundar.
Men så i nästa sekund ser jag barnens ansikten framför mig och inser att det är omöjligt.
Vi hade faktiskt en blandras när jag var liten, men minns inte vad den schäfern hade i sig? Inte labbe iaf. Men den var hur go som helst, bra vakt och jakthund.
Nåväl. Tack snälla alla som skrivit.
Nu börjar nedräkningen med vår lilla pojke.
Ja, även om det visar sig en åkomma som kan botas, behöver han omplaceras. Han kan inte vara kvar här.