Valpen stressar pga barnen

Status
Stängd för vidare inlägg.
Idag markerade han även mot äldsta sonen. Varför? Jo, han bjöd in till att bli klappad, men tappade intresset på några sekunder och högg mot hakan.. på promenaden runt området där vi bor (gick på åkerns väg och inte trafikgata) kom en tant med rullväska. Tog ut den berömda bågen, men jäklar vilket tryck denna krabat får när han sätter manken till. Hoppade mot kvinnan (2 meter ifrån honom) och skällde som bara den. Sedan såg jag en mamma och två åring, vände om istället för att gå mot dem. Promenaden blev 100 meter lång.

Vi ska till veterinären på måndag och undersöka honom..
Maken sa idag att han inte kommer klara denna hunds psyke. Så hittar vi inget hem inom en vecka blir det att somna in.
 
Idag markerade han även mot äldsta sonen. Varför? Jo, han bjöd in till att bli klappad, men tappade intresset på några sekunder och högg mot hakan.. på promenaden runt området där vi bor (gick på åkerns väg och inte trafikgata) kom en tant med rullväska. Tog ut den berömda bågen, men jäklar vilket tryck denna krabat får när han sätter manken till. Hoppade mot kvinnan (2 meter ifrån honom) och skällde som bara den. Sedan såg jag en mamma och två åring, vände om istället för att gå mot dem. Promenaden blev 100 meter lång.

Vi ska till veterinären på måndag och undersöka honom..
Maken sa idag att han inte kommer klara denna hunds psyke. Så hittar vi inget hem inom en vecka blir det att somna in.
Jag förstår och respekterar helt och hållet vilket beslut ni än fattar, men hunden är väldigt ung, har kanske inte haft den bästa starten i livet (varför såldes valpen vid fyra månader och inte tidigare?) och ni har inte haft honom särskilt länge och dessutom i en miljö han inte verkar vara van vid alls. Vad betyder att bjuda in till att bli klappad (fjäskade han?) och hur kom han så nära barnets haka?
Har ni pratat med någon utomstående tränare eller beteéndevetare? Har de mött hunden? Hur funkar han hos vetten?


Att stressa fram ett nytt hem känns värre än avlivning.
 
Nu var det inte detta som tråden handlade om, men du skrev att ni hade tänkt ha hunden till bruks. Blandraser får inte tävla i bruks. Men du kanske inte menade specifikt bruks utan bara tävla, och t.ex lydnad och agility får man tävla i.

Tillägg: Jag skulle kontakta en tränare med en bra grund i etologi och mentalitet. Inte bara en vanlig lydnadstränare utan någon som är kvalificerad att utvärdera beteende.
Alla har ju inte intresse av att tävla heller:)
 
Hejsan

Vi är en hundvan familj som haft hund till och från hela livet. För en månad sedan skaffade vi oss en liten blandras på fyra månader.
Redan efter ett par dagar upptäckte vi att hans beteende aviker från tidigare valpar vi haft.
Han har otroligt svårt att varva ner kring barnen, men också min man. Han har knutit sig till mig (vilket i sig inte är konstigt), men efter en vecka började han också visa på resursförsvar. Kom barnen för nära hoppade han oprovocerat mot deras ansikte och "markerade med bett". Han är stor för sin ålder och har redan en mankhöjd på 49 cm, så han når upp bra på barnen.

Detta har dock fortsatt, och eskalerar för var dag. Går barnen, särskilt mellanbarnet förbi honom hugger han henne i benet eller återigen mot ansiktet. Barnen är aldrig ensam med honom. men de är nu rädda för honom, och de är inte rädda för någon annan hund de mött.

Han stimuleras för sin ålder mentalt varje dag, så uppvisar inte vad jag kan se över eller understimulans. Han leker, och har under dessa veckor övats i kontakt med alla i familjen. Men trots det avskyr han barnen. Är de på undervåningen går han omkring som ett yrvarv. Pulsen är hög, nafsar frenetiskt på sin svans, diarre, stirrig. Ja ni fattar.

Efter denna tid börjar jag tycka så synd om jycken, han är så gullig, och vi hade sådana planer för honom (bruks). Men just nu kan vi inte ens ta emot besökare, eftersom han också direkt flyger på dessa. För att minimera skadan har vi bokat av besöken resten av sommaren. Vi kan inte utsätta han för mer stress. Han skulle börja dagis i augusti, men det kommer heller inte funka innan hans problem tränats bort.

Promenader är likadana, på långt håll sköter han det bra,men kommer någon för nära gäller det att vara beredd, han hugger mot förbipasserande. Just nu går vi därför mest på vägar som är folktomma. Han behöver socialiserings träning, utöver all annan träning.
Vi försöker att inte förstärka hans dåliga sidor, klappa han vid stress, samt belönar vi han för allt bra han gör. Byter ut om han biter oss mot ben, Klong eller liknande.

Men jag börjar mer och mer bli rädd att denna hund behöver mer än vi kan ge. Vi har haft samma ras innan,men från annan uppfödare så vi kan rasen och sådär, men det känns inte som det handlar om en spökålder. Utan mer om "hett temperament som blir värre när han inte kommer till ro".

Givet finns det massor av bra kurser osv, men jag vet inte längre om jag ens tycker det är värt barnens rädsla. Detta är också en bråkdel av allt som hänt dessa veckor.

Skulle ni försökt omplacera en sådan hund, avliva?

Hälsning en förkrossad tjej
Vad är det för typ av schäfer som använts?
Låter ju som en av dom lite rivigare typerna av schäfer bara tycker jag hade inte ens funderat på avlivning bara sådär utan försökt hitta ett hem utan barn.

Jag har haft unghundar som varit rena rama monstren jag med samtliga har blivit helt normala med åldern.

En del unghundar är för jävliga och har din hund lite mer motor samt inte gillar barn är reaktionen inte så udda alls.
 
Oerhört synd att ni inte får hjälp av uppfödaren i denna situation. Det är dessa uppfödare som får hundstall mm. att svämma över av hundar.

Jag har haft valp med litet barn och det är inte helt enkelt ens med en "normal" valpar som inte alls stressar men är en valp (dvs. Bits och snor leksaker och mat) Det är konstant övervakning eller total separering som gäller. Vi hade en hage i vardagsrummet där valpen fick vara ifred men ändå vara med. Valpen gillade verkligen att vila i hagen.

Är valpen på riktigt rädd så brister den ju mentalt och kommet lida av detta resten av livet. Då hade jag avlivat. Men många valpar är pain in the ass jobbiga i den åldern utan att ha dålig mentalitet. Har träffat flera uppgivna ägare till labradorvalpar/unghundar (främst exteriörvarianten). De är inte de lätta familjehundar som många tror de första åren. Schäfer tror nog få är enkla de första åren.

Valpar använder ju munnen till mycket och både labrador och schäfer är ju avlade att använda munnen men på två helt olika sätt (Labradoren apporterar och schäfern har ofta mycket gripande och kamplust).

Det är inte alls säkert att valpen förstår hur den ska agera runt barnen då deras kroppsspråk är mycket svårare att läsa av och att dessa medfödda instinker att använda munnen då kickar in. Såg att min valp av vallande ras tog till vallbeteenden i vissa situtioner med barnet så vi fick träna på att inte göra det.

Att lära om nu när den befäst dessa beteenden innebär mycket jobb men det kan också bli lättare efter tandbyte vid 6 månaders ålder. Kanske går det att lära valpen bära/apportera föremål för att ge den en uppgift och ett tillåtet sätt att använda munnen. Men först separera dem helt och hållet ett tag så valpen och barnen får lugn och ro.
 
Idag markerade han även mot äldsta sonen. Varför? Jo, han bjöd in till att bli klappad, men tappade intresset på några sekunder och högg mot hakan.. på promenaden runt området där vi bor (gick på åkerns väg och inte trafikgata) kom en tant med rullväska. Tog ut den berömda bågen, men jäklar vilket tryck denna krabat får när han sätter manken till. Hoppade mot kvinnan (2 meter ifrån honom) och skällde som bara den. Sedan såg jag en mamma och två åring, vände om istället för att gå mot dem. Promenaden blev 100 meter lång.

Vi ska till veterinären på måndag och undersöka honom..
Maken sa idag att han inte kommer klara denna hunds psyke. Så hittar vi inget hem inom en vecka blir det att somna in.
Det låter som om ni redan gett upp vilket står er fritt att göra.
Att en valp biter mot ansiktet eller hoppar mot en främmande människa är inte onormalt på något sätt om man inte har styrning på den.
 
Vad är det för typ av schäfer som använts?
Låter ju som en av dom lite rivigare typerna av schäfer bara tycker jag hade inte ens funderat på avlivning bara sådär utan försökt hitta ett hem utan barn.

Jag har haft unghundar som varit rena rama monstren jag med samtliga har blivit helt normala med åldern.

En del unghundar är för jävliga och har din hund lite mer motor samt inte gillar barn är reaktionen inte så udda alls.
Jo det är udda. Hunden reagerar ju även på vuxna och folk de möter med samma sätt. Det är inte normalt för en så ung hund. Unga schäfrar är oftast mer öppna socialt och det är först efter könsmognaden som en del kan få sånna här beteenden men då handlar det om kass mentalitet.
Vad är ”rivigare Schäfer”?
 
Jo det är udda. Hunden reagerar ju även på vuxna och folk de möter med samma sätt. Det är inte normalt för en så ung hund. Unga schäfrar är oftast mer öppna socialt och det är först efter könsmognaden som en del kan få sånna här beteenden men då handlar det om kass mentalitet.
Vad är ”rivigare Schäfer”?

Det är ju inte helt lätt att tolka orsakerna till ett beteende när man bara har en beskrivning. En 4-månaders hanvalp av bruksras kan vara riktigt jobbig även om den hanterats rätt från början, vilket ju är tveksamt när man har att göra med en "uppfödare" som producerat blandrasvalpar och där valpen varit kvar hemma 2 månader extra. Eller kanske till och med kommit tillbaka från ett tidigare hem, det kan ju säljaren ha "glömt" säga.

Jag minns att jag flydde undan en av familjens boxrar när den var i den åldern, för allt han gjorde vara att bita i mina hälar, mina kläder, mina armar, osv. Nu var det en individ som hade lätt för att gå upp i varv och svårt för att varva ner och absolut inte nått toppexemplar mentalt, men han var inte en farlig hund utan han behövde tydligare ramar och regler än vad vi klarade av att ge honom just då. Jag minns inte hur han var på promenader i den åldern, men kombinationen schäfer och golden låter som den lätt skulle kunna bli översocial och absolut vilja fram till folk, vilket lätt leder till frustration när det inte lyckas.
 
Det är ju inte helt lätt att tolka orsakerna till ett beteende när man bara har en beskrivning. En 4-månaders hanvalp av bruksras kan vara riktigt jobbig även om den hanterats rätt från början, vilket ju är tveksamt när man har att göra med en "uppfödare" som producerat blandrasvalpar och där valpen varit kvar hemma 2 månader extra. Eller kanske till och med kommit tillbaka från ett tidigare hem, det kan ju säljaren ha "glömt" säga.

Jag minns att jag flydde undan en av familjens boxrar när den var i den åldern, för allt han gjorde vara att bita i mina hälar, mina kläder, mina armar, osv. Nu var det en individ som hade lätt för att gå upp i varv och svårt för att varva ner och absolut inte nått toppexemplar mentalt, men han var inte en farlig hund utan han behövde tydligare ramar och regler än vad vi klarade av att ge honom just då. Jag minns inte hur han var på promenader i den åldern, men kombinationen schäfer och golden låter som den lätt skulle kunna bli översocial och absolut vilja fram till folk, vilket lätt leder till frustration när det inte lyckas.
Jag tycker det låter som en hund som inte håller ihop öht pga bla stressdiarren, hugger mot folk ute, biter konstant i sin svans utöver dethär med att den nafsar efter barnen osv.
En hund som är vettig mentalt har inga problem med att inte tränas och socialiseras så värst mycket innan 4 mån. Många importvalpar får knappt något sådant.
 
Det är ju inte helt lätt att tolka orsakerna till ett beteende när man bara har en beskrivning. En 4-månaders hanvalp av bruksras kan vara riktigt jobbig även om den hanterats rätt från början, vilket ju är tveksamt när man har att göra med en "uppfödare" som producerat blandrasvalpar och där valpen varit kvar hemma 2 månader extra. Eller kanske till och med kommit tillbaka från ett tidigare hem, det kan ju säljaren ha "glömt" säga.

Jag minns att jag flydde undan en av familjens boxrar när den var i den åldern, för allt han gjorde vara att bita i mina hälar, mina kläder, mina armar, osv. Nu var det en individ som hade lätt för att gå upp i varv och svårt för att varva ner och absolut inte nått toppexemplar mentalt, men han var inte en farlig hund utan han behövde tydligare ramar och regler än vad vi klarade av att ge honom just då. Jag minns inte hur han var på promenader i den åldern, men kombinationen schäfer och golden låter som den lätt skulle kunna bli översocial och absolut vilja fram till folk, vilket lätt leder till frustration när det inte lyckas.
Jag håller med, en i min närhet har haft flatte/schäfer, ingen elak hund men extremt glad och energisk. Det första året var en kamp med att rama in, vilket är lättare sagt än gjort. Hoppa/bita/dra omkull har varit vardag. Aldrig aggressiv men däremot bitit i frustration.
Ägaren har gått många kurser och fått mycket hjälp, det hade verkligen kunnat gå hur som helst!
 
Jag tycker det låter som en hund som inte håller ihop öht pga bla stressdiarren, hugger mot folk ute, biter konstant i sin svans utöver dethär med att den nafsar efter barnen osv.

Det låter absolut som en hund som har en stressproblematik, men man skulle behöva veta mer för att kunna säga vad som är hönan och ägget. Är det stress även när den kastar sig mot folk ute eller är det något annat som triggar den där? Är diarrén stress i grunden eller har den ett mag/tarm problem?

Om inte TS vet med säkerhet att så inte är fallet skulle jag misstänka att den varit en vända hos en barnfamilj.
 
Jo det är udda. Hunden reagerar ju även på vuxna och folk de möter med samma sätt. Det är inte normalt för en så ung hund. Unga schäfrar är oftast mer öppna socialt och det är först efter könsmognaden som en del kan få sånna här beteenden men då handlar det om kass mentalitet.
Vad är ”rivigare Schäfer”?
Beror väl på hur ägaren styr upp hunden en ung schäfer av rivigare modell kan roa sig med det mesta alla valpar kastar sig inte på rygg precis :)
Har dom mer i generna provar dom sina vingar om ingen ägare håller tassarna i marken.
 
Jag tycker det låter som en hund som inte håller ihop öht pga bla stressdiarren, hugger mot folk ute, biter konstant i sin svans utöver dethär med att den nafsar efter barnen osv.
En hund som är vettig mentalt har inga problem med att inte tränas och socialiseras så värst mycket innan 4 mån. Många importvalpar får knappt något sådant.
Bortsett från diarrén var min ena hund förjävlig som valp och tonåring (och hon är en sällskapsras )men det var på den nivån att jag fick hoppa av valpkursen för hon skällde och levde rövare och var totalt okontaktbar på alla vis hon var inte mogen helt enkelt.

Idag några år senare är hon som vilken hund som helst och framförallt extremt snäll och lugn i psyket en sån där hund alla veterinärer älskar som vem som helst kan göra vadsomhelst med.

Vi kan även numera möta det mesta ute i samhället utan någon särskild reaktion och gå kurser hur mycket vi vill.
Hon var helt enkelt bara en sån monstervalp som vissa är.

Hon bet tex en kompis i baken en gång.
Inte sjutton funderade hon på om människan var barn eller vuxen det var bara roligt att hoppa upp och ta en tugga.
Hon var så spontan och allt bara hände hon hann inte ens med i sina egna ryck en riktig adhd hund som numera är både skötsam och snäll och har gjort bph utan något avvikande tvärtemot säger många att hon är både rolig och snäll i ett :)
 
Idag markerade han även mot äldsta sonen. Varför? Jo, han bjöd in till att bli klappad, men tappade intresset på några sekunder och högg mot hakan.. på promenaden runt området där vi bor (gick på åkerns väg och inte trafikgata) kom en tant med rullväska. Tog ut den berömda bågen, men jäklar vilket tryck denna krabat får när han sätter manken till. Hoppade mot kvinnan (2 meter ifrån honom) och skällde som bara den. Sedan såg jag en mamma och två åring, vände om istället för att gå mot dem. Promenaden blev 100 meter lång.

Vi ska till veterinären på måndag och undersöka honom..
Maken sa idag att han inte kommer klara denna hunds psyke. Så hittar vi inget hem inom en vecka blir det att somna in.
Men varför utsätta valpen för barnen när du vet hur stressad den blir av det? Valpen kan ju inte liksom visa tydligare än den gör att den inte gillar situationen. Ge valpen en chans till ett liv iallafall.

Tycker för övrigt inte att det är någonting konstigt att en valp hoppar mot andra, ett beteende att träna bort absolut men inget konstigt alls, speciellt när den lever under en sådan stress som den gör.
 
Senast ändrad:
Stor skillnad på bita och bita.
Buss och lekbits är fullt normalt.

Aggressivt bitande är en annan. Jag uppfattade - kanske helt fel? - att valpen bet aggressivt.
Tycker det låter mest som någon form av överslagshandling hos valpen att bita brukar ligga nära till hands?
Sen är det ju inte helt ovanligt med schäfrar och andra lite driftiga raser som leker just aggressivt.
 
Stor skillnad på bita och bita.
Buss och lekbits är fullt normalt.

Aggressivt bitande är en annan. Jag uppfattade - kanske helt fel? - att valpen bet aggressivt.
Min sambo som inte är hundvan tolkade helt klart vår valps bitande som aggressivt innan han lärde sig att det antingen är lek eller när valp är väldigt uppe i varv (Han biter dessutom hårt och har väldigt vassa tänder). Han kan tom slänga sig och bita mot ansiktet och för personer som inte är vana vid bitiga valpar hade nog helt klart uppfattat honom som aggressiv.
 
Eftersom det handlar om en valp hade jag försökt omplacera men det är svårt med en blandras som redan har så mycket icke önskvärda beteenden.
Steg ett är veterinär och försöka utreda diarrén, är det stress, sjukdom eller parasiter? Ingen vettig person vill ta på sig en hund med magproblem. Det kan vara så simpelt som att valpen inte är avmaskad eller nåt helt annat men det måste utredas.
Avgränsa hemma, se till att valpen har ett avgränsat utrymme där ni sätter in den när den börjar uppvisa stressbeteende.
Låt absolut inte hund och barn umgås! Oavsett varför valpen biter så låter det bara som att en olycka är runt hörnet just nu.
Eftersom uppfödaren verkar oseriös så vet man ju inte om valpen blivit kvar eller om den sålts flera gånger om, det kan ju vara kass mentalitet men det kan ju även vara att den fått helt fel start i livet. Det ganska lätt att sabba en valp om den är av högre kaliber och det tar betydligt längre tid att få ordning på felbeteenden än att lyckas råka lära in dem..
 
Stor skillnad på bita och bita.
Buss och lekbits är fullt normalt.

Aggressivt bitande är en annan. Jag uppfattade - kanske helt fel? - att valpen bet aggressivt.
En hund som utan anledning bit-bitit mot ett barn är inte kvar - eftersom den bitit fler gånger så handlar det nog snarare om valp-bett.

Hela situationen får det att krypa i mig. Stackars barn och stackars lille hund :(
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hundhälsa Två små barn på 4 år har börjat sätta spår på vår 7 åriga tik. Hon har alltid varit speciellt, på ett bra sätt. Men nu har det allt mer...
Svar
13
· Visningar
1 003
Senast: snöflingor
·
Hundhälsa Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det...
Svar
13
· Visningar
1 431
Senast: Puffindog
·
Hundhälsa 2018 tog jag lite hastigt och lustigt emot en liten omplacering som for illa i dåvarande hem. Hunden var och är trots det relativt glad...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
5 181
Senast: Tonto
·
Relationer Jag fick för ett par månader sedan veta, efter ett par år långt förhållande, att min partner inte vill ha barn. Jag har själv aldrig...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
7 395
Senast: Roheryn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp